Mögel | Hussvamp | Rötsvamp

Mögel - Hussvamp - Rötsvamp - Mögelbakterier

Längst ner på denna sida finns länkar till vårt övriga informationsarkiv kring ämnet mögel.

Mögel är ett samlingsbegrepp för vissa arter av svamp som förekommer. Svampar och bakterier är viktiga i naturens kretslopp, där de bryter ned dött organiskt material för att detta återigen ska kunna bli till näring. Det finns enligt senaste rön (februari 2011) uppskattningsvis ca. 5,1 miljoner olika svamparter och fler återstår att upptäcka. Vanligen sprider de sig genom ett mycket stort antal luftburna sporer. Dessa sporer kan finnas i mätbara koncentrationer om 10.000/m3 luft utomhus.

De svampar och mögel vi vanligtvis finner i våra
hus kan delas in i olika klasser:

Mögel under heltäckningsmatta
* Mögelsvamp

* Blånadssvamp

* Rötsvamp och Hussvamp

* Mögelbakterier - Aktinomyceter

Mögelangrepp under heltäckningsmatta

Mögelsvamp

Mögelsvamp växer i ett slags nätverk kallat mycel, där de förbindande trådarna kallas hyfer. I utrymme t.ex. krypgrund där den relativa fuktigheten (RF) en tid överstiger 75% finns risk för mögelangrepp. Mögelsvamp och dess sporer är livskraftiga och kan överleva långa perioder av torka och låg temperatur. Ett mögelangrepp som torkat ut kan på så sätt ta ny fart då livsbetingelserna åter-
igen blir gynnsamma. Vissa arter av mögel är starkt giftiga (bildar mögelgift, sporer samt MVOC - flyktiga gaser) och skapar en direkt osanitär miljö i drabbade hus. Osanitär inomhusmiljö skapas av alla förekommande mögelarter då de finns i tillräcklig utsträckning. Besvär som astma, allergi, trötthet, huvudvärk, hudirrita-
tioner, cancer och annat rapporteras vara relaterat med mögelförekomst i hus. Förutom att skapa ett hälsovådligt inomhusklimat luktar mögel ibland illa. Lukten har en förmåga att bita sig fast i såväl kläder som byggnadsmaterial. Har mögel-
angreppet gått riktigt långt kan man för att bli av med odören tvingas byta ut smittat material som isolering och annat.

Vid ringa eller måttlig mögeltillväxt, elak lukt och för sanering av mögelgifter har
vi nu i sortimentet Luftrenare AirSteril i olika individuellt anpassningsbara modeller samt även kostnadseffektiva ozonaggregat för dig som vill spara pengar och slippa ringa in saneringsfirma.

Läs mer om mögelsanering och även luktsanering.

Blånadssvamp

Blånadssvamp missfärgar virket (svart - blått - grått - grönt), vilket oftast inte tar någon större skada. Dock banar blånadssvamp väg för allvarligare angrepp av rötsvamp då angripet material blir fuktigare än annars.

Rötsvamp och Hussvamp

Rötsvamp kräver i regel högre relativ luftfuktighet (>85% RF) än mögel för att kunna växa. Ett undantag är den s.k. äkta hussvampen "Serpula Lacrymans" (tillhör brunrötesvamparna) som kan transportera vatten flera meter genom sitt mycel. Den kan också förse sig med vatten genom att bryta ned cellulosa i trä. Denna hussvamp kan leta sig igenom små springor i betongväggar. Då den under sin livsprocess bryter ned trä bildas oxalsyra som är skadligt för densamma. För att neutralisera oxalsyran behöver svampen kalk, som tas från t.ex. betong. Rötsvampars angrepp kan vara mycket allvarliga då de snabbt bryter ned virke och på detta sätt kan ödelägga hela hus.

Vitröta. Träet spricker upp längs med fibrerna.
Vitröta har förmågan att förtära alla komponenter i trä, lignin, hemicellulosa och cellulosa.

Här ses vitröta angripa trä som spricker upp längs med träfibrerna.

Vitröta kan också ses som vita fläckar längs
med träfibrerna.

Brunröta. Träet spricker upp i bruna kuber.

Brunröta har förmågan att förtära
hemicellulosa och cellulosa men inte
ligninet i trä.

Träet spricker upp i bruna kuber, likt
trä gör vid ett visst stadie vid eldning.

Mjukröta. Träet spricker likt brunröta upp samtidigt som träet blir mjukt och vid torka poröst.

Mjukröta har förmågan att förtära
hemicellulosa och cellulosa men
endast delar av ligninet i trä.

Träet spricker upp i kuber, likt brunröta
samtidigt som det blir mycket poröst.
Fuktigt trä kan kännas mjukt. Torrt trä
nästan smulas sönder vid beröring.

Äkta Hussvamp - Serpula Lacrymans Fruktkroppar av Äkta Hussvamp.
För att bilda fruktkropp kräver svampen
ljus. Utan ljus bildas endast en sockervadds-
liknande massa som skiftar i vitt och gult,
alt. ett vitt "skinn" på underlaget. Sporerna bildar ett kanelliknande pulver. Lukten av ett färskt angrepp påminner om champinjon.
Äldre angrepp luktar illa, uttorkade luktar
inget eller ringa.

Läs också om källarsvamp som till utseendet ibland kan vara förväxlande lik hussvampen.

Mögelbakterier - Aktinomyceter

Aktinomyceter är en grupp svampliknande mögelbakterier som kan frodas utan speciellt mycket näring. Därför kan förekomst finnas på t.ex. målade ytor och till synes ren betong. Aktinomyceter är vanligt förekommande i jord och kan alstra en slags mögellukt kallad geosmin, som är ett kännetecken i den s.k. Sjuka-Hus-Sjukan (SBS Sick-Building-Symtom). Dessa mögelbakterier syns inte för blotta ögat.

Mögelsvamp kräver vissa livsbetingelser för att kunna tillväxa

* Vatten/Fukt (relativ fuktighet - RF)
* Värme
* Näring
* Tid

Den relativa fuktigheten i utrymmet spelar stor roll. Just därför styrs de flesta avfuktare med en hygrostat som endast känner av den relativa fuktigheten. Det finns idag avfuktare samt en typ av hygrostat som kopplas till avfuktare vilka tar hänsyn till och mäter tre av de fyra olika tillväxtfaktorerna ovan, nämligen TrygghetsVakten som mäter temperatur, RF och tid, samt också vår egen produkt i form av en speciell Hygrostat vid namn HygroPro vilken med ett mögelsäkert autoprogram styr avfuktare mycket energieffektivt genom att mäta både relativ fuktighet och temperatur.

Temperaturen i utrymmet är också avgörande för tillväxt. De flesta mögelarter kräver en temperatur mellan 0-40 grader, där den ultimata temperaturen ligger mellan 20-25 grader. Vid den lägre angivna temperaturen tillväxer mögel mycket långsamt, samtidigt måste de andra tillväxtfaktorerna vara tillgodosedda. Högre temperaturer än 50-60 grader fungerar dödande.

Näring är ytterligare en tillväxtfaktor. Vid vetenskapliga studier har man låtit mögelarter tillväxa på olika näringslösningar (ex.vis. agar) samt på olika byggnadsmaterial, för att kunna kartlägga livsbetingelserna för mögel. Om byggnadsmaterialet är (biologiskt) nedsmutsat av t.ex. jord eller damm så tillväxer mögel i regel lättare än annars.

Den sammanlagda oavbrutna tid det fått vara gynnsamt klimat för mögeltillväxt (d.v.s. tillräckligt hög RF, tillräckligt hög värme och rätt mängd näring) är utslags-
givande för om tillväxt kommer att ske. Såsom alla levande organismer har också mögel en slags "överlevnadsstrategi". Har klimatet i utrymmet inte varit gynnsamt under en viss tid gror inte mögelsporerna, detta för att fortlevnaden ska vara säkrad.

Förenklad framställning av forskning framkommen risk för mögeltillväxt:

Relativ Fuktighet - RF    Risk för mögeltillväxt
Under 75 %                      Ingen risk
Mellan 75 - 85 %              Liten risk
Mellan 85 - 95 %              Medelstor risk
Över 95 %                        Hög risk

I nedanstående diagram kan du utläsa hur många dagar det tar innan mögelsporer gror på icke (biologiskt) nedsmutsat byggnadsmaterial:
OBS! Utgå från diagram LIM I, då detta i realiteten stämmer bra då
utrymmen som krypgrund och vind etc. brukar vara dammiga och därför
utgör en bättre grogrund.

Isopleth LIM 1 diagram. Mögelgrodd på byggnadsmaterial.

Isopleth LIM 2 diagram. Mögelgrodd på byggnadsmaterial.

Olika namn på mögel

Det finns ett antal olika s.k. populärnamn som gäller mögel, t.ex. svartmögel, vitmögel, rödmögel med flera. Nu när det forskas mycket kring hälsorelaterade effekter och i synnerhet hur skadligt det egentligen är att vistas i ett mögelskadat hus är det synnerligen viktigt att de informativa källorna använder samma samlingsbegrepp och inte förvillar genom att t.ex. använda namnet trämögel. Det förekommer vilket framgår av länksidan här och det vi reagerar på är att man tydligare än vid mögel i hus går ut med varning kring de sjukdomar som kan bli följden av mögelexponering.

Viktigt vid presentation av forskningsresultat och vidare informativ verksamhet är att man inte bara talar om samma sak utan även benämner likvärdigt. Det kan annars vara svårt för såväl forskare, olika typer av informanter och lekman att nå ett helhetsbegrepp och därmed kunna agera därefter. Det talas som exempel även om begreppet husmögel. Med andra ord; Samma sak, olika namn. Det som skiljer är tillväxtbetingelserna och vilken art av mögel som därmed kan uppstå och i vilken mängd som allergener, mögelgifter och annat bildas då betingelserna varierar över tid, plats och konstruktionsrelaterat.

Personligt skydd mot mögel

Oerhört viktigt att beakta är hur man skyddar sig själv mot mögel då ett mögligt "rum" beträds. Det behöver inte handla om att man vistas så lång tid där, vissa kan få kraftiga känningar efter bara några minuter. Det beror på hur känslig man är. För utredare och saneringspersonal kan det vara otänkbart att göra sitt jobb om andninsskyddet kallat halvmask mot mögel inte finns att tillgå. Vi har själva fått lida för slarv där halvmasken inte tagits på. Detsamma gäller många som vi inom vår bransch har kontakt med. Ett vanligt symptom då man i arbetet via andningsvägarna fått i sig mögel i någon form är feber samt huvudvärk. För husägaren som själv ämnar göra jobbet är det minst lika viktigt med en mögelmask som filtrerar bort det skadliga.

Vidare kan kläderna vara kontaminerade efter att man varit inne i en krypgrund eller annat vanligen mögelangripet ställe som vind. det gäller att helst utomhus ta av sig kläderna och lägga ned dem i en tät påse så att möglet inte sprids vidare till bilen, huset, arbetsplatsen o.s.v. Ingående tvättning av plaggen måste sedan göras. Även om du själv inte är direkt känslig så kan andra vara det. Se också till att golvlucka eller taklucka i huset är stängd under tiden så att möglet får mindre chans att yra runt.