Det har byggts mer än 100.000 hus och bostäder med s.k. enstegstätad fasad, man lägger puts direkt på isoleringen. Vatten tränger vid fuktigt väder och regn in i väggen och kan inte ventileras ut tillräckligt snabbt. Samtidigt försvårar konstruktionen avsevärt upptorkning av byggfukt. Den ansamlade mängden fukt alstrar angrepp av mögel och i värsta fall röta eller hussvamp.

Utfallet från Högsta Domstolen var delvis givande för husägarna då man dömde ut byggmetoden som sådan. Vidare prövning gav husägarna rätt till ersättning under vissa förhållanden.

Alla enstegstätade fasader är i riskzon för inträngande fukt som leder till mögel och röta i underliggande konstruktion. Här ses den typ av enstegstätning som är särskilt känslig, kallad tunnputs.

Vidare på sidan här kan ni ta del av lite bakgrundsfakta kring dessa olyckligt uppförda fasaderna.

Bilden symboliserar ett för ögat snyggt hus med putsad fasad. Under ytan kan efter kort tid allvarliga fuktskador ha skett då fuktvandring utåt inte tillåts. Fasadtypen är inte “förlåtande”.

Smeknamnet kartonghus har inte utan orsak utdelats.

Trots varningar och hård kritik har somliga byggföretag valt att fortsätta med den förkastliga byggtekniken som enstegstätad fasad utgör. Inslaget i dagens TV-nyheter 18/5-09 får förhoppningsvis stopp på det vidare byggandet av denna nypåfunna riskkonstruktion.

Vid inspektioner har man funnit att över hälften av dessa undermåligt uppförda fasader redan har allvarliga fuktskador.

En liten skada i putsen kan leda till att stora mängder vatten och fukt kan leta sig in i väggen.

Nya hus rör på sig och det kan även leda till sprickbildning. I nederkant av fasaden ska det normalt finnas en underliggande dropplåt som avleder direkt inträngande vatten. Men vi vet att det slarvats med applicering på vissa hus. I detta fallet finns dock sådan plåt.

Andra känsliga ställen är där putsen ansluter till fönster, räcken o.s.v.

Tyvärr har vi så sent som hösten 2010 funnit att det på vissa orter fortfarande pågår byggnation av dessa fasader. Detta trots alla varningsflagg som höjts av olika sakkunniga aktörer och husägare. Vid denna tiden började man bygga med vidareutvecklade fasadsystem vilka innebär ventilation bakom cellplastskivorna

Här ser man den delvis uppfästa cellplasten på ett hus med enstegstätad fasad i Ljungby.

En stor nackdel med att bygga under bar himmel är att regn kan orsaka svåruttorkade partier då dessa byggs in. Det kan benämnas som byggfukt.

Det kan bli svårt att sälja ett hus med enstegstätad fasad och inom en snar framtid går det i allra värsta fall inte heller att bo eller vistas i huset då fuktskadorna ibland kan bli så allvarliga att inomhusmiljön påverkas.

Det är inte sällan “öppna” fasader står oskyddade under byggtiden. Det går inte och det borde en byggare veta samt beakta. Rent byggfusk och inget annat, går inte att “skruva” sig ur hur man än försöker. Frågan är bara om i Sverige gällande lagar kan hjälpa ansvariga att slippa skuldfrågan. Vi kommer att bli varse detta efter att nu pågående rättsprövningar avklarats och uppdaterar då sidan här.

Förekommer det mögel och mygel både “high and low”. Vilka skyddas idag, säljande företag eller kunder? Läs om varning för mögel och sveriges subsystem.

Noteras ska att det under 2015 uppdagats ytterligare byggskandal som relaterar till de enstegstätade fasaderna. De byggskivor som börjat användas för att uppföra ventilerad efterföljare till enstegstätningen visar sig innehålla magnesiumklorid vilket absorberar fukt. De byggskivor som innehåller högre mängder av saltet blir till en total katastrof vilket man upptäckt i Danmark. Byggskivetypen saluförs även i Sverige. Ny byggskandal byggskiva vindskiva magnesiumoxid fukt

Ekonomi och hälsa blir lidande

Det kommer att kosta stora belopp att återställa dessa fasader i dugligt skick med adekvat fasad som bättre ventilerar väggen. Frågan är hur man som husägare rättsligt klarar sig med tanke på vem som får betala sanering och renovering då det i vissa fall kan vara upp till 20 år sedan de första enstegstätade fasaderna uppfördes. En parallell kan dras till alla husägare som nu får problem med platta på mark utan underliggande isolering, där fukt tränger upp och orsakar mögel samt elak lukt.

Det finns idag vad vi känner till inga försäkringsbolag som tar ansvar i dessa frågor kring denna typen av fuktrelaterad problematik. Samtidigt har regeringen valt avveckla det bidrag som kunde sökas genom numera icke existerande Småhusskadenämnden för att delvis bekosta sanering efter mögelskador uppkomna i vissa andra typer av riskkonstruktioner än den här aktuella.

Ett bra inomhusklimat har sedan länge varit känt som viktigt för hälsan. Under de senare åren har denna information än mer verifierats genom framsteg inom forskning som pekar på att det är de minsta föroreningarna/partiklarna t.ex. mögelgift som är skadligt, bl.a. genom att det kommer längre ner i lungorna än vad större partiklar gör och därmed lättare färdas ut i kroppen varvid skada uppkommer.

Förekommer ytterst små sprickor och luftpassager från de mögelangripna delarna av fasaden in i bostaden kan sporer, gaser och gift från mögel kontaminera inomhusklimatet. En potentiell fara för ökad allergi och astma inräknat i begreppet sjuka hus föreligger här. Vi ser också att ventilation som finns i ytterväggarna för att ta in friskluft i bostaden kan föra med sig föroreningarna in då dessa utanför sprickor etc. i väggen blir luftburna.

Visualisering av fasadens konstruktion

Här ses ett exempel på hur konstruktionen av fasaderna kan se ut.

Utifrån och inåt ses:

1. Puts
2. Cellplast, även kallad frigolit
3. Kartongklädd gipsskiva
4. Regelverk i trä och isolering
5. Byggfolie, även kallat byggplast
6. Gipsskiva som innervägg

Skandalens omfattning växer, byggbolagen m.fl. skälver

Dagens Industri, Di skriver i sin artikel Fuskfasader – Enstegstätade fasader 10/6-09 att de största inblandade byggbolagen Skanska, JM och NCC nu har inlett byten av de omtalade enstegstätade fasaderna som de felaktigen har låtit uppföra på ett mycket stort antal hus, sammanlagt närmare 160.000 bostäder och villor.

Frågan är vad som kommer att hända när allt fler husägare går samman och driver sak gentemot berörda byggbolag. Kommer dessa att klara av det enorma ekonomiska bakslag som alla byten av fasader kommer att kunna innebära? Hur ställer sig regeringen till sitt rent ut sagt “klanteri” då berörda statliga verk tidigare godkänt enstegstätad fasad som konstruktion? Kommer regeringen att ekonomiskt ställa upp för byggbolagen och de drabbade husägarna?

Som vi ser det är det nu dags för Sveriges makthavare att bekänna färg! Det kommer snart visa sig på vilken sida våra förtroendevalda politiker står! Här får de definitivt inte vara kortsiktiga utan måste se konsekvenserna i ett brett perspektiv gällande om husägarna inte enligt reklamationsrätt får nya och framförallt fungerande fasader.

Sett utifrån en situation där detta fuskbyggande ej åtgärdas och utifrån en “progressiv” erfarenhetsmässigt baserad abstraktionstrappa befarar vi uppkommande enorma problem med de berörda ägarnas hälsa och ekonomi samtidigt som en redan stark misstro mot i ärendet berört etablissemang ännu mer eskalerar. Det hela kommer i vilket fall som helst inte att enbart beröra byggbolagen och dess kunder utan även oss andra skattebetalare.

Klart är att byggbolagen till viss del försökt slingra sig ur situationer där man inte kan se något tecken på fuktskada vid en yttre okulärbesiktning av fasaderna. Dock tyder allt på att det bara handlar om en kortare tidsfråga innan fuktskadan är skedd inne i väggarna. Samtidigt måste man ta i beaktande att det är mycket svårt att utan djupare inspektion se om det är för fuktigt inne i fasadkonstruktionen.

Frågan är också om man verkligen vet hur fasaderna ska åtgärdas för att samma eller nya fuktskador inte ska uppkomma? Skånska Dagbladet rapporterade tidigare om mögel i hus i Hörby vilket talar sitt tydliga språk att andra nyare fuskbyggda konstruktioner också snabbt kan drabbas av mögel. Deras artikel är nu tyvärr borttagen. Ibland befarar vi att de som genom media blir uppmärksammade för att ha mögel i husen påverkar media i in tur att ta bort informationen.

Mycket pekade på att det kunde bli en miljardsmäll för byggbolagen att åtgärda. Ställs de inför faktumet så finns en potentiell risk att billigare utländsk arbetskraft måste användas. Denna arbetskraft kanske ej innehar varken rätt kompetens eller motivation att utföra ett korrekt sanerings- och renoveringsarbete! I allra värsta fall skulle det kunna bli tal om konkurs och då gäller inga garantier.

Detta scenario verkade bli verklighet fram till att Hovrätten i fallet mellan husägare och deras husleverantör Myresjöhus dömde mot Tingsrättens beslut och fritog Myresjöhus från ansvar. Hovrättens dom januari 2013 kommer möjligen vara prejudicerande och skjuta hela åtgärdandekostnaden på husägarens konto även då det gäller andra fall.

De i Myresjöhusfallet drabbade husägarna gick ut med en insamling av likvida medel för att kunna överklaga hovrättens dom i Högsta Domstolen. Denna insamling avblåstes då Konsumentombudsmannen (genom KO pressmeddelande 2013-02-15) ansåg att fallet var mycket viktigt att driva vidare i högre instans, vilket vi håller med om.

Myresjöhus advokat Peter Savin lär ha sagt att detta var en viktig dom för hela byggbranschen och han hänvisar över till att husägarnas försäkringsbolag ska reglera ersättningen. Vi tycker att Peter Savin här endast talar för sin klient då han borde känna till svårigheterna med att få försäkringsersättning då den enstegstätade fasadens tillkortakommanden visat sig genom fukt, mögel och röta.

Ärendet som helhet har avslöjat i vårt tycke både rättsröta, försäkringsröta och statligt förakt emot enskilda individer. En person som uttrycker samma åsikter, tillika med dignitet, är Byggnadsagronom Sture Larsson genom artikel i Byggvärlden Forum år 2013. Sture menar att fallet måste upp till högre prövning.

Läs vidare här nedan om tidigare händelser och mer information kring enstegstätad fasad.

Var tog takutsprånget vägen? Här blir den redan känsliga fasaden ännu mer utsatt för regn än om ett adekvat takutsprång byggts. Fönster och detaljerna kring fönstren som är så viktiga gällande täthet skyddas ej det minsta.

Arkitektur, design och inbesparing gällande byggmaterial (synonymt kostnader) går före. Så här har hus tidigare i viss mån uppförts, med dåligt resultat. Nu är vi tillbaka på ruta ett igen. Totalt sett pratar vi om en riktig fa(sa)däs.

Villaägarnas Riksförbund om enstegstätad fasad

Villaägarnas Riksförbund har synat den fasad-rapport som tidigare togs fram av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP och byggbranschen. Resultatet tyder på att det kan röra sig om ett från de berörda parterna utstuderat försök att mörka antalet skador av fukt och mögel i hus med enstegstätad fasad.

Villaägarnas Riksförbund har kommit fram till ett tiotal tveksamheter i enstegstätad fasad-rapporten, t.ex. i form av att det snarare än 55% skadade hus rör sig om upp till över 98% där den enstegstätade fasaden bär spår av fuktskador. SP och byggbranschen menar enligt uppgift att det endast räknas som skada om en fasad måste byggas om. Mindre fuktskador och spår av mögel i frilagda väggar har klassats som oskadad fasad.

I den grupp som sammanställt rapporten kring skador i enstegstätad fasad fanns representanter från flera av de byggföretag som just uppfört fasad med enstegstätning. Vi ställer oss frågan vad detta egentligen kan innebära? Jo, möjligen egenintresse och i sådant fall vilseledning på hög nivå och därmed husägare som inom en snar framtid blir hårt drabbade.

Samtidigt kan det genom att det statliga verket SP är inblandat innebära total anarki i frågan om hur byggbranschen och inom andra områden mer oseriösa aktörer fortsättningsvis kommer att behandla sina kunder. Går det att komma undan en skandal av dessa mått kan man komma undan med i stort sett vad som helst.

Är rapporten med mening vinklad att försköna problematiken ser vi SP sitta i en jäv-ställning och det krävs nog inte närmare förklaring vad kontentan då blir av denna redan utblommade skandal kring enstegstätade fasader. I vilket fall som helst verkar aktuell rapport vara högst undermålig om man ska lyssna på Villaägarnas Riksförbund.

Ingemar Samuelsson SP / Fuktcentrum kontrade gällande kritiken mot deras rapport. Ingemar Samuelsson menade att feltolkning medvetet gjorts från kritikernas sida och att SP gör opartiska bedömningar. Dementering gällande kritiken har givits från kommunikationschef Cecilia Nielsen på SP och Ingemar Samuelsson genom reportage i Second Opinion. Dock har reportagen sedermera tagits bort av de som publicerat.

Vi ställer oss frågan hur man kan vara opartisk när man tagit fram rapporten i samarbete med representanter från berörda byggbolag? Det finns många frågor att besvara och framförallt frågan när och om de drabbade husägarna ska få kompensation i form av nya fasader!

Villaägarna kritiserar Sto

Riksförbundet har nu tittat på och hårt kritiserat Sto, det multinationella företaget som enligt uppgift ska ha fortsatt försäljning av system för enstegstätning av fasad här i Sverige, trots att de sedan minst 15 år tillbaka haft stora problem med skador av fukt i fasaderna de levererat i Norra Amerika.

Patrick Toorell som är VD på Sto möter kritiken i ett nyhetsmeddelande på deras hemsida. Vi tycker att detta bemötande är mycket svagt samt undanflyktigt och Toorell rättfärdigar deras tveksamma agerande med att det fanns flertalet leverantörer samtidigt som fasad-systemet var godkänt i enlighet med regelverket inom EU och även Sverige.

Patrick Toorell tenderar skylla på de entreprenörer som uppfört väggarna, att de inte följt de anvisningar Sto tillhandahållit gällande infästningar och andra detaljer. Toorell möter inte direkt det kritiken egentligen handlar om, d.v.s. varför man trots kännedom om enstegstätningens brister fortsatte sälja och rekommendera. Som ett indirekt svar skriver Toorell dock att Sto kontinuerligt utvecklar och förbättrar sina lösningar. Här tycker vi det verkar som Villaägarna har trampat på en riktigt öm tå.

Rent företagsetiskt torde det definitivt inte vara bra att med vetskap om stora kommande problem fortsätta sälja. Vi tror det hela enbart handlar om profiterande, då med gällande regelverk och byggnormer som ursäkt. Samtidigt gäller det för företagen att konkurrera. Skulle de fasadsäljande företagen sluta sälja enstegstätningen och istället erbjuda dyrare fungerande lösningar hade de tappat avgörande försäljning.

Sto har tagit fram ventilerade lösningar på putsad fasad. Det berättas att Sto får vara med och sälja in de nya lösningarna vid ersättande av skadedrabbad enstegstätning.

Fasad-mögel-debatten hårdnar

Ett byggbolag som riktigt hamnat i hetluften är Egnahemsbolaget i Göteborg. De har uppfört drygt 300 villor med den mögel-drivande fasaden. Egnahemsbolagets f.d. utvecklingschef Matz Torgeby har enligt Ingenjören Jan Öhlund (insändare i GP 27/8-11) avvisat de totala ersättningskrav gällande ombyggnad av fasaderna som inkommit samlat från de drabbade villaägarna. Motivationen från Egnahemsbolaget är att själva principen för byggnation med enstegstätad fasad var allmänt inom byggbranschen vedertagen då husen uppfördes, samtidigt som de menat att garantitiden för husen löpt ut och att försäkringsbolagen då inte tar ansvar.

Vi har tidigare noterat att man från andra “byggbolag” försökt få fram information som pekar på att den totala byggsektorn accepterat konstruktionen som felfri och säker, m.a.o. vedertagen. Tyvärr kan det vara så att det finns någon klausul som säger att om ett visst sätt att bygga är mer åt hållet “norm samt standard” så kan man inte räkna med ersättning även om det senare visar sig vara helt galet byggt. Detta normverk måste rivas upp, skydd ska, tycker vi, ges åt konsumenten, inte åt den som gör fel.

Är det så att staten gör fel genom godkännade av t.ex. enstegstätad fasad så borde staten ta ansvaret. Dock har det ännu inte hänt något av positiv art i de tuffa rättsförhandlingar som sker. Allt som sker är att mögel får fäste i väggarna, vilket visat sig mer än under SP-undersökningarna som gjorts. Man fann helt enkelt inte alla de ställen i fasaderna som angripits av mögel. Kanske beroende på att stickprovskontroller genomfördes men också med stor sannolikhet för att möglet i väggarna kan vara utbrett.

1/9-11 replikerade Fredrik Rosenqvist och Andres Strandö i GP kring vad Egnahemsbolaget (EHAB) genom Matz Torgeby (nu tf VD) ger sken av, nämligen att kunderna som köpt och bor i mögel-husen blir empatisk och ansvarstagande behandlade. Matz menar att byggfusk inte skett och att ägarna ska betala delvis för att få nya fasader fria från mögel. Delvis sanerings- och renoveringskostnad av dessa nya hus innebär för många en stor ekonomisk dränering som inte borde vara realitet i dagens s.k. upplysta och demokratiska samhälle.

Öppen demonstration har skett emot Egnahemsbolaget, dess fuskbyggda fasader och nesliga sätt att tillfälligt tråckla sig undan samt fördröja ansvar genom juridisk hjälp.

Vi konstaterar att denna typ av kundnedvärderande och profiterande attityd inte bara är vanlig inom byggsektorn utan även bl.a. i bilbranschen. Det är idag tyvärr så lätt att bli lurad och efter köp stå med svartepetter i form av stora kostnader och det som mögel bevisligen kan ge, mer eller mindre allvarliga hälsoeffekter, sjukdomar och skador.

Efter lite Googlande på nätet fann vi att Egnahemsbolaget gått ut via en nyhetsportal och där i viss form slår sig för bröstet och talar om hur duktiga de är då det gäller byte av vissa fasader samt också att skadorna inte är så stora som vissa vill påskina. Detta lutar lite åt hållet hyckleri, kan tyckas, eftersom husen i stort sett är nya och där ska ju inga som helst skador egentligen ha skett. Trots röta på vissa ställen säger man från bolagets håll att det inte är någon fara för de boendes hälsa.

Till Egnahemsbolagets drabbade kunder ger vi all eloge och rådet att fortsätta hålla samman för att finna styrka emot “Goliat”, för som enskild liten individ blir man lätt rent ut sagt mosad, både av profitörer, byggfuskare och ett sirapsaktigt i vissa avseenden undermåligt och antikt rättssystem. Överlever man dessa prövningar så kanske möglet senare gör sitt för att rasera tillvaron ännu mer. Skriv mycket på Internet om vad som händer er. Lyft fram “sjukdomen” och de aktuella företagen samt i helhet systemets/statens brister i rampljuset.

Kompetens och information från byggbrahus

Ett flertal personer som innehar kompetensen att se problematiken, lyfta fram fakta och kämpa emot att eländet ska fortsätta. En av de bästa Internetresurserna i ämnet enstegstätad fasad “byggbrahus” har tyvärr lagt ned sin sida. Personerna bakom siten hade både utbildning och tåga, med andra ord pondus tillräckligt att säga ifrån, vilket de verkligen gjort. Dessutom pekade de på viktig fakta som antingen byggsverige valt att ignorera eller inte haft kapacitet att ta till sig.

Detta delvis genom påpekande att aktuell byggskandal nämligen inte är något nytt utan var ett faktum i Kanada (Leaky condos) redan innan byggnation med enstegstätade fasader satte riktig fart här hemma. Nämnas kan att det var likadant med platta på mark utan underliggande isolering, då vi här inte tog till oss skador som redan i USA inträffat i form av mögel, röta och lukt. Historien upprepar sig på ett minst sagt för de byggnadsansvariga penibelt sätt.

Blir framtidens hus säkra mot fukt och mögel?

Vi tror det kommer att ta många år innan en ljusning nås gällande problematiken kring dessa skandalomsusande byggnadskonstruktioner. Man har sedan 60-talet förträngt fuktsäkert byggande till fördel för en blint innovationsblomstrande, ekonomisk vinnande och konstruktionsmässigt sett energisnål hetsjakt.

För att kunna bygga säkert måste vi  känna till gamla beprövade konstruktionssätt. Men ta i beaktande att klimatet förändras och därmed förändrar förutsättningarna för vad som är fuktsäkert byggande. En väl övervägd och från berörda myndigheter kontrollerad vidareutveckling av den gamla tekniken måste komma till stånd. Det måste nu vara slutexperimenterat på bekostnad av husköparnas samt skattebetalarnas “nettolöner” och hälsa!

År 2000 tillkom Fuktcentrum vid Lunds Universitet med uppdraget att forska kring byggföretag m.fl. kring rådande byggnadsrelaterade problem som fukt och mögel etc. utgör.

Läs vad Fuktcentrum säger om enstegstätad fasad (öppnas i pdf).

Då Tingsrätten under 2011 börjat fatta fällande domar emot de som uppfört fasaderna har kritik från de dömda företagen riktats mot SP och Sitac vilka typgodkänt konstruktionen som sådan. Här börjar vi nu få ordentligt svar på varför många husägare totalt ruineras efter att de snabbt fått mögel i sina hus, samtidig som förklaring och svar ges till den som skickade in mailförfrågan ovan. Läs om: Mögel täcks ej av byggfelsförsäkring

SP i stor mögel-skandal

SP/Sitac har typgodkänt fasaderna som möglar och att de nu endast tycker att godkännandet är olyckligt. Vidare vet vi genom olika källor att SP står för en större mögel-skandal än så. SP visste tidigare om problemen med mögel men gick inte ut med varning eller förbud mer än till LB-hus som för tillfället var kund hos SP gällande P-märkning av en fasadtyp likt enstegstätning fast med ventilationsspalt.

Ingemar Samuelsson från SP talade på ett seminarium vid Högskolan i Borås 2008-05-14 om att SP var förhindrade att gå ut offentligt med “mögel-informationen” innan det så skedde 2007. Anledningen var den kommersiella sekretess som tillämpades under tiden LB-hus P-märkning var under handläggning.

Detta inträffade ter sig högst olämpligt och skandalöst, SP har ju nu gått ut med att de tidigare typgodkänt. Att SP höll inne med viktiga fakta är en mögel-skandal som drabbar enskilda husägare både direkt ekonomisk och indirekt hälsomässigt.

Det går inte att godkänna ett undermåligt byggsystem för att sedan sätta sig i sekretessituation när direkt hävande av tidigare beslut måste till. Här har man medvetet satt många personer i stora svårigheter. Som 100% ägare av SP måste svenska staten ta sitt ansvar. Nu när fakta ligger på bordet ser vi hur SP försökt slingra sig undan. Det här förhållningssättet håller inte idag SP!

SVT PLUS fasad-program

Sitter framför tangentbordet efter att ha sett dagens (12-03-22) TV-program PLUS. Det är mycket bra att SVT tar upp och indirekt avslöjar de berörda företag att hålla inne med sanningen. Anders Jansson från SP intervjuades om de enstegstätade fasaderna. Att han inte valde att berätta hela historien tycker vi kan bli anledning till en uppföljande intervju. Varför bara skylla på byggbolagen? Så som vi ser på fasad-mögel-ärendena så bör ni i vart fall dela ansvaret med byggbolagen.

Vidare ville inte försäkringsbolaget Gar-Bo tala i det enskilda ärendet med hänvisning till sekretess, trots att mögel-drabbad familj “hävt” sektessen. Gar-Bos representant såg osäker ut och menade att han framstod som fånig. Jag tänkte direkt i mitt stilla sinne -“Fånig förefaller vara underdrift.”

*Trivselhus tvingades ta ett krumsprång och kovända från nekande till att göra familjen helt nöjda. Vad detta i praktiken innebär måste få en uppföljning då Trivselhus ville blanda in familjens advokat.

Gar-Bo slutar ersätta försäkringstagare

Innan dom har fattats kring ansvarsfrågan kommer Gar-Bo ut med besked till husägare att Gar-Bo fr.o.m. 1/11-13 slutat ersätta och reglera alla kostnader utom mögelsaneringen som behövs då den enstegstätade fasaden rivits ned. Försäkringen är med andra ord värdelös, till skillnad från tidigare ärenden där viss ersättning för själva fasadarbete och material gavs. Detta leder förståeligt till både affekt och chock hos de drabbade husägarna och kan för vissa få riktigt tråkiga följder som vi i del berört på sidan mögel leder till depression och skilsmässa.

Enstegstätad fasad har tyvärr kommit att bli en följetong där många inblandade och de närstående kommer att få lida. Vi fortsätter härifrån att tala om vad vi vet, tänker och tycker.

Var finns Boverket (pdf) och andra normgivande verk som SP i dessa frågor? Att sekundärt komma in när fukt och mögel uppkommit är för sent.

Skola om systemet

Vi arbetar själva efter metoden “Double Loop Learning”. Det borde även Regeringen göra. Läs mer: Fukt i hus – Skola om systemet

Uppdaterad 2020-02-07