Välkommen att ta del av vår fuktskola. Fukt förekommer alltid i mer eller mindre utsträckning i uteluften och därmed också i inomhusluft och i material som har förmåga att absorbera fukt.

Ju fler vattenmolekyler det finns inom en viss volym luft desto högre blir ångtrycket. Varm luft kan innehålla (bära) mer vattenånga än vad kallare luft har kapacitet att göra.

Hur man mäter fukt

RF – Relativ Fuktighet (RH – Relative Humidity). RF talar om hur stort ångtrycket är i förhållande till mättnadsångtrycket.
AF – Absolut Fuktighet (AH – Absolute Humidity). Man mäter AF i gram vatten per m3 luft.
Under sommaren är det vanligen så att luften innehåller mer fukt än på vintern. Även om RF visar samma värden under en varm sommardag jämfört med en kall vinterdag så kommer AF att visa högre värden under sommardagen.

I diagrammet syns skillnader mellan relativ fuktighet (RF) och absolut fuktighet (AF) under sommar och vinter. Mängden vatten i gram (AF) är betydligt lägre under vintern. Därför trivs inte mögel så bra.
Då temperaturen sjunker under den nivå där luften inte längre kan bära alla vattenmolekyler uppnås den s.k. daggpunktstemperaturen och fritt vatten kommer att fällas ut i form av kondens. Det är vanligt när varm fuktig luft möter en kall yta. Ett exempel är på det kalla ölglaset en varm sommardag. Inom byggnadsteknik pratar man om s.k. köldbryggor, vilket är kallare ytor på eller i konstruktionen, som i värsta fall kan ställa till med kondensbildning eller ökad fukt då den varma fuktiga luften kommer i kontakt med köldbryggan. Därmed medges ofta tillväxt av mögel och röta.

SMHI beskriver via detta diagram den s.k. mättnadskurvan som talar om hur mycket fukt luften kan innehålla innan kondens uppkommer.

Exempel på vad som händer med relativ luftfuktighet när temperaturen sjunker

Eftersom 30 grader varm luft kan innehålla maximalt 30,4g vatten/m3 innehåller denna sommarluft 18,24g vatten/m3. Luften ventileras in i krypgrund och kyls där ned till 18 grader mot kall mark och kalla grundmurar.
Det som händer är följande:
18,24g fukt Per kubikmeter följer med luften som ventileras in i krypgrunden. Den 18 grader varma luften i utrymmet kan maximalt hålla 15,4g fukt. Daggpunktstemperaturen har nåtts där fritt vatten i form av kondens kommer att bildas då luften inte längre kan hålla all vattenånga. Per kubikmeter luft som ventileras in fälls 2,84g fritt vatten ut mot kallare ytor. Är luftomsättningen av storleksordningen 100m3/h kan det teoretisk sett bildas 284g kondens/h, 6816g kondens/24h i detta utrymme. I praktiken handlar det ofta inte om så här stor produktion av kondens. Ventilationen ser till att få ut en del fukt.

Ponera att grunden håller en temperatur om 24 C i stället för 18 C: 24 grader varm luft kan maximalt innehålla 21,8g vattenånga. Därför uppnås inte daggpunktstemperaturen men istället höjs den relativa fuktigheten från 60% till 84% (18,24g dividerat med 21,8g = 0,8366972 = ~84% RF).

Tabeller för uträkning av olika fuktförhållanden

Här ses hur mycket fukt luft kan innehålla vid olika temperaturer samt också ångtrycket som då råder i luften.

Tabellen visar hur den relativa fuktigheten minskar vid ökning av temperaturen. Utgångsläget är 0 C och 90% relativ fuktighet. Sänkningen varierar lite beroende på utgångsläget rörande RF, samt också på hur mycket fukt som absorberats i byggnadsmaterialet. Är byggnadsmaterialet riktigt fuktigt tar det lite tid att få ner RF till nivåerna som denna tabell utvisar, oavsett vilket val av avfuktare man än gör.
Alla avfuktare inte är avsedda för kallare utrymmen. Läs mer här om rätt val av avfuktare.

Då man installerat avfuktare i utrymmet kommer den relativa fuktigheten att börja minska. Efter ett antal timmar kan RF nästan stanna upp. Det beror på att byggnadsmaterialet avger fukt då ångtrycket i materialet är högre än det är i den uppvärmda och avfuktade luften. Då materialet börjar nå samma nivå gällande ångtryck som luften i utrymmet sjunker RF ytterligare till på avfuktarens hygrostat inställt högsta börvärde. Det kan ta tid innan byggnadsmaterialet torkar upp. Det kan röra sig om oljefat med vatten som ska ut ur utrymmet.

Läs mer om: Fuktmätning i krypgrund – Att mäta är att veta

Diffusion – Konvektion – Kapillärsugning

Diffusion innebär att vattenångan letar sig igenom material. Ta t.ex. ett vindsbjälklag utan fuktspärr/byggfolie. Vattenånga kommer om vissa förut- sättningar som bristande ventilation och/eller ökad fuktproduktion i bostaden att sakta diffundera upp till vinden. Diffusion sker också i marken i krypgrund. Därför är det viktigt att lägga byggfolie samt krypgrundsisolering.

Vattenånga utjämnar sig till områden med lägre ångtryck via luften, alltså en konvektion . Ett exempel kan vara springor vid vindsluckan och då i fall av att det är övertryck vid taket i bostaden.

Finns tillgång till fritt vatten kan kapillärsugning ske genom porösa material.
Detta sker ofta i grundmur och platta på mark som inte är skyddad genom underliggande fuktspärr eller lämplig isolering. Kapillärsugning sker också i marken i grunden. Vissa material har större kapillärförmåga än andra. Därför var det tidigare vanligt att lägga grus på marken i grunden.

I material som ligger i eller på marken kan fukt tränga in och frysa till is när temperaturen faller. Fruset vatten eller fukt kan expandera och frostsprängningar uppkommer. I olika typer av grundläggning sker ibland en förskjutning genom att det under eller vid sidan av grundläggningen uppkommer tjäle, s.k. tjälskjutning.

Genom regeln att fukt-vattenånga strävar efter att utjämna sig till områden med lägre ångtryck, samt regeln att värme strävar efter utjämning behöver man inte i en krypgrund som inte är avdelad bygga ett alltför komplicerat rörsystem vid installation av s.k. sorptionsavfuktare. Det räcker se till så att luften inte kan bli stillastående på något ställe.

RF (relativ fuktighet) ute och inne

Jämför RF ute och inne, räkna ut ånghalten. Du kommer med stor sannolikhet upptäcka att ånghalten i inomhusluften överstiger den i uteluften. Det beror på att vi i bostaden genom olika aktiviteter producerar vattenånga. Det är viktigt att ha en väl avvägd ventilation i bostaden, för undvikande av fuktrelaterade skador i och på husets olika konstruktioner. Ofta hjälper det inte fullt ut att ha en bra ventilation. Åtgärd som installation av avfuktare kompletterar ventilationen.

Fukt i för stor mängd per m3 är inte bra för varken vår hälsa eller våra bostäder. För torrt klimat, d.v.s. för lite fukt är inte heller bra. Vi går mot ett klimat som kommer att erbjuda oss allt större problem. Som det ser ut nu är det läge att förebygga fuktskador genom täta inspektioner av byggnader alt. installation av avfuktare etc.

Klimatförändringen ser till att det blir allt mer fukt i omlopp och nederbörden ökar. Detta drabbar våra hus genom allt fler fuktrelaterade skador som mögel och elak lukt.

– Solpaneler s.k. solceller förorsakar mögel på vind

2005-01-10
Uppdaterad 2024-01-19

Relaterade länkar

– Fukt och mögel på vind – Många husägare är omedvetna
– Ny byggskandal byggskiva vindskiva magnesiumoxid fukt
– Fukt och befuktning i inomhusmiljö
– Köldbryggor attraherar fukt mögel och smuts
– Finanskris anledning att fukt-säkra hus
– Riskkonstruktion är synonymt med fukt
– Krypgrund med grundmur av lättklinker som vittrar sönder

– Vårt sortiment av avfuktare
– Fukt i Hus – Makroklimat Mesoklimat Mikroklimat
– Fuktstyrd ventilation samt avfuktning
– Kondens samt fukt och mögel i skorsten
– Vattenskada och fuktskada – Vad är skillnaden
– Fukt i Hus – Skola om systemet
– Boverket om fukt och mögel i hus