Föräldrar till barn i skolor med inomhusklimatproblem relaterat fukt och mögel har hört av sig till oss för rådgivning hur de ska hantera frågan då deras klagomål inte får gehör i kommunen. Likaså sker frekvent förfrågan från andra personer som på något sätt upplever sig vara drabbade av sjuka hus symptom och det samhällssystem som tyvärr ofta är undermåligt i fråga kommunikation, ärendehantering samt uppföljning.

I synnerhet har ett namn på företag och dess företrädare ofta dykt upp i den totala problembeskrivningen som vi tagit del av. Stora frågetecken och mycket irritation förefaller kretsa kring en man som heter Kjell Andersson och hans nuvarande verksamhet Miljömedicin – Inomhusklimatproblem. Kjell Andersson har bl.a. arbetat vid Yrkesmedicinska Kliniken i Örebro och där tagit fram enkäter som skickas ut till arbetsplatser, skolor och bostäder för kartläggning av husrelaterad ohälsa ofta benämnt sjuka hus. Som f.d. Överläkare med många års erfarenhet inom området sjuka hus ses Kjell Andersson av somliga som en slags oantastlig guru och hans ord anammas i regel omgående av de som anlitar hans tjänster. Så pass många har uppfattat denne “forskare” som tvetydig att vi nu gjort en inledande utvärdering av de fakta som nått oss samt ett ärende där mina egna barn är inblandade.

Vi vill inte bara ge kritisk röst utan även beröm, men det finns som sagt allvarliga saker att titta närmare på.

Modell för utvärdering

Det går att yttra sina åsikter genom pajkastning, fast det ger egentligen inget utom att man till sist själv gör bort sig. Bättre tillvägagångssätt kan vara att utifrån olika aspekter som riskkommunikation, organisation, psykologi, ledarskap, tjänster etc. skapa en nyanserad och sammanställd bild där alla får föra fram sin talan. Det finns en modell som vi dagligen använder för egen vidareutveckling, vid namn Double Loop Learning. Den räcker dock inte till då en utvärdering ska till gällande ett så komplext ämne som mögel och fukt i det som kommit att kallas sjuka hus, satt i relation forskning, mätvärden, miljömedicin, ohälsa samt moral, etik och sanering. Ungefär samtidigt som våra företagsidéer tog fart (2001) lanserades en delvis av Karita Research egenkomponerad modell som kallas RISCOM. Här ges grunderna till tydliga verktyg som skapar transparens och underlättar för berörda att både förstå, validera och kunna fatta säkrare och om möjligt snabbare beslut. Grundtanken är som vi uppfattat det att allas talan, kunskap och frågeställningar ska beaktas, diskuteras och granskas, vilket i aktuellt ärende inomhusklimatproblem är av största vikt.

Vår trehörnade utvärderingsmodell ser ut som följer:

Genom denna strukturerade trehörning hoppas vi kunna lägga grund för vidare mer nyanserad debatt än idag förekommande  rörande sjuka hus, hälsopåverkan, mögel och fukt.

Variabler i de tre hörnen påverkar “frukten”, meningen är att denna ska kunna bli så bra som möjligt. Ett annat ord här är som ovan nämnt beslut, är beslutsunderlaget nyanserat och genomlyst blir det förhoppningsvis inte “surt” bakefter.

Likt vid tankar om krypgrund bakar vi även in abstraktionstrappan här.

Fakta & Sanning:
Ska kunna kunna valideras var för sig och i samklang, här prövas objektivt samt subjektivt. Inbegriper även tekniska frågor, vetenskapliga metoder samt psykologi etc. Frågeställningen “tänker och agerar vi adekvat” är viktig.

Legitimitet:
Här prövas om det som skrivs, sägs och utförs stämmer med gällande etik och moral. Etik säger olika inom vissa yrken, s.k. yrkesetik. Normer värderas utifrån lagtext. Socialvetenskap kan här diskuteras i form av hur relationer och kontakter byggs upp, fungerar samt vårdas. Rättvisefråga ställs. Går det att vara rättvis och får etik väga tyngre än moral?

Autentisk:
Håller sig företaget och personerna till sanningen? Berättar man allt utan att mörka vissa saker? Informerar och agerar man i olika likvärdiga situationer enhetligt i förhållande till vad som verkligen gäller totalt sett, svängs kappan efter vinden eller finns genuint positvt förhållningssätt m.a.o. integritet? Vilken identitet råder, både självbild, spegling och utifrån sett? Finns motsägelser och konflikter, varför har ev. sådana uppkommit?

Frukt:
Många faktorer påverkar vad som händer i ärenden inomhusklimatproblem där fukt, mögel och emissioner m.m. påverkar vår hälsa. Av importans är att allas röster ska få höras, beaktas, enligt denna modell genomarbetas, samtidigt som normer måste följas. Ekonomiska faktorer får ej överskugga värnande och skydd om den enskilda individens hälsa.

Diskussionen här är ämnad att fortlöpa, gärna med från läsare inkomna åsikter. Fördjupande kan göras inom varje hörn i de olika separata trianglarna, inbegripet abstraktionstrappan (länk krypgrund ovan). Gräns måste dras där man inte längre kan påvisa sann fakta. Att tro, förmoda etc. måste tillhöra ett annat vid sidan om liggande diskussionsforum och får ej påverka frukten. Här ska empiri få härska, där vetenskapliga och verkliga undersökningar, experiment samt erfarenheter ska vägas samman i en skål.

Här övergår vi till att titta på en del fakta som i fallet ser tvivelaktig ut, sätt gärna i relation till riskkommunikationsmodellen ovan. Mer kommer att läggas ut då tid finns.

Byggande med kunskap och moral

Är titeln på en bok som släpptes i början av 2000-talet. Redan här diskuterades inomhusklimatproblem som fukt, mögel och emissioner och inverkan på oss människor. Boken är att betrakta som debattinlägg och har under årens lopp i många avseenden visat på författarnas kunskap. Kjell Andersson och hans samarbetspartners stoppade denna bok som var ämnad att utges vid Örebro Universitet med orden antivetenskaplig och hård kritik gavs i synnerhet mot kapitlet där det står skrivet om att sjuka hus kan orsaka cancer. Hur är det nu, kan byggnads- fukt- och mögelrelaterad cancer uppstå? Miljömedicin har uppenbara problem att visa varför sjukdomen vid uppseendeväckande fall av sjuka hus har drabbat ovanligt många av de som jobbat i lokalerna, ref. senast Strömbackaskolan i Piteå. Bara för att koppling inte kan ske i medicinsk litteratur betyder det inte att orsak-verkan ej finns kopplad mellan fuktskadat hus och cancer. Vi måste inte bara se medicinskt på fallen utan även se till verkligheten och innan klar medicinsk orsakskoppling finns måste misstanke få föreligga och debatt florera.

Återgående till modellen ovan anser vi Kjell Andersson här ha brutit mot såväl Fakta & Sanning som Legitimitet. Då man hanterar något så komplext som sjuka hus går det inte bara att stirra sig blind på vad bristfällig medicinsk litteratur säger, viktigt är också att beakta vad som egentligen händer med dem som vistas i husen. Innan man finner klara svar ska alla aktörer i sann demokratisk anda få göra sin talan hörd. Att använda bristande delfakta så här hårt emot andra bryter tydligt emot Legitimitet där normer finns inberäknat. Kjell Andersson kritiserade att det i nämnt kapitel inte fanns klara litteraturhänvisningar och menade att boken därför inte hörde hemma på Universtetet. Vad jag vet så får man redan i grundskolan lära sig källgranskning och detta inpräntas hos studeranden som viktigt av mentorer även vid högre studier. 

Vad vore studier utan inhämtande av debattinlägg sammanvävt med delvis och/eller klart bekräftad kunskap, men ändå klart distanserat och diskuterat. Det vore väldigt “torrt”, så kommer man inte framåt! Nya teser och åsikter måste få prövas. Cancern måste bero på något och finns fukt, mögel, emissioner, med andra ord inomhusklimatproblem kan man inte nöja sig med att säga -“Vi vet inte vad cancerfallen beror på men det kan inte bero på det sjuka huset.” Vilken villfarelse det skulle kunna vara att agera så. Fakta & Sanning måste kunna prövas på både ett objektivt och subjektivt sätt. Det förefaller som Kjell Andersson inte tillät det. Detta sammantaget anser jag påverka Kjell Anderssons företag negativt om man tittar på Autentisk (bilden ovan). Det som skedde är inte bra för företagets totala identitet, utifrån sett.

Är det rätt att med olika nedvärderande uttalanden faktisk “sätta” sig på andra företag och sakkunniga inom den samlade branschen då man gör reklam för sitt eget företag och sina tjänster? Vad säger konkurrenslagstiftningen om sådant förfarande, var går gränsen?

MM-enkäterna vid fall av sjuka hus

MM-enkäterna även kallad Örebroenkäten som Kjell Andersson varit med att utveckla skickas ut till ställen där man klagar på inomhusklimatet. Här kartläggs via ett antal anpassningsbara/situationsbundna frågor hur barn, personal och boenden mår. Enkäten tas in, behandlas och jämförelser görs av de som utvärderar med andra sjuka hus ärenden. Vad vi förstått blir utfallet påtagligt ofta att ingen till fukt, mögel och emissioner relaterad ohälsa finns, även om det förekommer klara och tydliga klagomål och man som förälder klart märker att den aktuella inomhusmijön måste vara det som påverkar ens barn. 

Enligt Börje Wigström har Kjell Andersson i utredning kring Helsingborgshem skrivit att man “frångått barn- och ungdomsenkäter då de sällan eller aldrig tillför något … liknande enkäter visar att endast ett försumbart antal barn och ungdomar säger sig uppleva problem till själva bostaden.”

Vad betyder egentligen detta? MM-enkäterna skickas ju ut till bl.a. förskolor och skolor för att kartläggning ska kunna ske hur det står till med personal som lärare och barnen i fråga. Hur “stämmer” det här med genomlysningen som kan göras via vår “triangel”? Varför skicka ut enkäter om de inte ger något? Dessutom tycker jag att den enkät som vi föräldrar här i Ljungby fick var frågemässigt bristfällig, mer fanns att önska för att bra utvärderings- och svarsresultat skulle kunna ges, fast det kommer jag gå in på i senare artikel. Vad är det som säger att det går att få bättre och korrekt svar av föräldrar som kanske aldrig tänkt tanken på att skolan är ett sjukt hus, inte ens vet vad det innebär och än mindre tänkt att barnen kan fara illa av att vistas där. Ju sämre enkäten och informationsmaterialet är desto bristfälligare kan svaren bli. Medvetet uteslutande av vissa nödvändiga frågor ger ett för den som inte är seriös bättre utvärderingsresultat. Dock ska man vara försiktig med ledande frågor. Här ställs mycket höga krav på pedagogiskt kunnande.

Vidare måste vi rent legitimt titta på från ovan citat “försumbart antal antal barn och ungdomar”. Här värderas inte längre de som kanske är extra känsliga för mögel och emissioner som kan finnas i fuktiga hus. Rent lagmässigt kan Kjell Andersson här bryta mot Miljöbalken och Försiktighetsprincipen som säger att hänsyn ska tas till känsliga personer.

Kombinerat till MM-enkäterna / Örebroenkäten kan teknisk utredning göras. Dock säger Kjell Andersson via ett antal artiklar och informationsmaterial att man inte ska ska börja med olika mätningar eftersom mätresultaten är svårtolkbara. Budskapet är tydligt, i foldern Inomhusklimat och Riskkommunikation skrivs “starta aldrig med avancerade kemiska och biologiska mätningar“. Som fukttekniker gör vi i stort sett få kemiska och biologiska mätningar relaterat till sjuka hus. Det uppdraget lämnar vi oftast vidare till specialister inom området. Dock vet vi att man professionellt mycket väl kan starta en utredning först med sondering kring byggnaden i sig för att sedan parallellt gå vidare med både väl utformad enkät samt olika mätningar. I vissa fall behövs inte mätningar i ett inledande skede då vi kanske finner väl avgränsad problematik i byggnaden, vilken kan åtgärdas på ett adekvat sätt.

Vidare i informationsfoldern slås det ned på andra inom sanerings- och utredningsbranschen genom orden “Tyvärr kan man ofta i de olika tekniska mätrapporterna också läsa medicinska tolkningar av resultaten, vilket i vissa fall kan upplevas mycket skrämmande”. Kjell Andersson bör veta att det knutet till olika kemiska och biologiska mätresultat kan finnas medicinskt och vetenskapligt bevisade hälsosymptom. Dock bör man som fukttekniker vara mycket försiktig med att blanda in dessa fakta i en mätrapport. Ska det överhuvudtaget göras måste en separat nyanserad och inget annat än övergripande informationsfolder medfölja där det tydligt omtalas att besök hos läkare bör ske om man misstänker att ohälsan är påkallad av byggnadens fuktskador. Vi håller oss främst till tekniska åtgärder men möter likväl hela problembilden, som i detta fallet det sammantagna budskap som Kjell Andersson ger ut. Det divergerar, för efter utvärdering av MM enkät och/eller teknisk utredning menar Kjell Andersson om och om igen i olika fall att mätresultaten inte kan kopplas till de symptom som uppvisas. Vad betyder detta? Kjell Andersson använder mätresultat i sina utlåtanden trots att han “med andra mungipan” säger att mätningar oftast inte ger något. Dessutom kan i vårt tycke Kjell Anderssons mycket i sammantagna mått “spretande” information missuppfattas så av de som nås av denna att mätningar ej alls behöver genomföras samtidigt som budskapet tydligt säger att inte ens grava fukt- och mögelskadade miljöer kan medföra utvecklande av allergisk astma eller annan atopisk sjukdom. Det kan tolkas som att man egentligen inte behöver bry sig om åtgärder.

Vad hade hänt om sanerings- och utredningsföretag hade följt råden att sluta mäta mögel och emissioner (MVOC, VOC)? Då hade kanske inte vidare koppling till sjukdom kunnat göras. Vill någon att så ska ske? Bättre är väl ändå att samlat och utvärderande fortsätta mätningar för att komma vidare i förståelsen koppling orsak-verkan och vidareutveckling av mätmetoder!

Mögel och mygel

Kjell Andersson är vad vi vet aktiv i intresseorganisationen Swesiaq vilken har som mål att inom vissa grupper öka kunskapen om miljö kopplad till hälsa. I denna förening figurerar personen Aime Must som verkar inom området sjuka hus och mikrobiologi. Dessa personer har tillsammans ingått i utredande “expertgrupper”. Intressant att titta närmare på här är personernas inställning till mätvärden och sensibilisering samt sjukdom. Aime Must gick bakom ryggen på Svenska Kyrkans egen expertgrupp då flera kyrkor i Växjö stift stängdes p.g.a. dålig inomhusmiljö med problembild högst troligen kommande från kyrkans krypgrund. Aime Must genomförde egna mätningar och menade att kyrkorna inte kunde stängas då hennes fynd ej skulle kunna framkalla några hälsosymptom. Detta trots att ett flertal personer rapporterade att de for illa av miljön då de vistades i kyrkorna. Givetvis uppkommer tvist då någon på ett fult sätt går bakom ryggen på och i princip dumförklarar tungt vägande kunskap och expertis. Denna kyrkotvist mynnade ut i att Aime Must tog tillbaka sin rapport och lovade att ej återpublicera. Mer om det under sidan Tvist om mögel i krypgrund och kyrka.

Det är precis så Kjell Andersson agerar då han säger att “mätvärden” på flertalet arbetsplatser och skolor inte kan/kunde ge “inverkan” på hälsan. Objektivt och subjektivt får vi inte detta att stämma överens. Det blir med andra ord inte sanningsenligt uttalande. Kanske är det strikt ur miljömedicinsk och där yrkesetisk synvinkel sanning men eftersom den medicinskt bristande kunskapen ännu inte med precision kan förklara varför vissa råkar mer eller mindre illa ut i sjuka hus blir det totalt sett ej med sanningen överensstämmande. Samtidigt tvekar Kjell Andersson i skrift öppet om man idag mäter efter rätt saker i den miljö som enligt oss kan ge hälsoskador. Detta uttalande har senare (okt 2012) visat sig till viss del stämma då forskare som strävar efter sanningshalt upptäcker nya påvisbart skadliga ämnen från viss Trichoderma-art av mögel.

Frukten av sådant handlande ser vi tyvärr allt för ofta. Försiktighetsprincipen osidosätts, man ger långa tidsfrister, låter barn och personal vidare exponeras för inomhusklimatproblem under hela terminer och läsår innan åtgärder som sanering vidtas, om något av sådan art överhuvudtaget genomförs. Med andra ord har vi beskrivit detta på sidan mögel-skola.

I artikelmaterialet på Kjell Anderssons hemsida Inomhusklimatproblem framförs med upprepning att svartmögel inte kan vara skadligt. Referenser ges till mätdata där det talas om si och så höga sensibiliseringsutlösande koncentrationer av mögelsporer från svartmögel som Stachybotrys och att denna koncentrationsnivå aldrig kan uppmätas i sjuka hus. Vi upplever att detta är mer dissidentiskt handlande än förhållningssätt som ämnar ta fram sanningen om varför personer faktiskt blir sjuka. Vi har mailat Kjell Andersson bl.a. med frågan om hans uttalande om svartmögel och fick till svar att han inte kunde gå in på allt i mailet.

Ett i vårt tycke dissidentiskt ytterlighetssökande i försvarstonade uttalanden gavs till svar då vi i samma mailkonversation frågade hur Kjell ställde sig till Erica Blooms och Lennart Larssons framgångsrika forskning om mögelgift. Vi ser ett mönster att Kjell Andersson ej vill släppa fram kunskap som ev. skulle kunna omkullkasta hans etik, teser och arbete. Tydligen hade hans “team” lagt ned stora pengar på att finna ut att Erica Bloom och Lennart Larsson m.fl. inte hade rätt då de gick ut med mer eller mindre varning kring nyframtagen fakta att mögelgift är vanligare i sjuka hus än vad man tidigare trott. Någon referens till det dyra forskningsarbetet gavs i svarsmailet inte, snarare kom lite pajkastning och översittarfasoner då i sammanhanget negativt uttalande om de andras profession och yrke kom till svar. Detta känner vi igen sedan Kjell Andersson motarbetade boken Bygga med Kunskap och Moral. Påminnelse måste här ges att man inte kan föra andras arbete åt sida bara för att de inte är medicinskt utbildade! Allas kunskap måste beaktas i detta arbete om och mot inomhusklimatproblem som är enormt dyrt för samhället och inte minst för den drabbade individen och dennes närstående. Ytterligare exempel på hård kritik från Kjell Andersson är där han ger sig på PP Polymer AB och deras arbete.

Kjell Andersson kör igång ett “rädslospår” kring mögel och menar att media blossar upp det hela genom skrämmande artiklar. Han säger att den allmänna rädslan för mögel inte har täckning i medicinsk litteratur, vidare att förekomsten av mögelsporer i luften är låg och därför behöver inte risk befaras för sensibilisering. Våra faktiska och personliga erfarenheter är den att man kan råka illa ut av mögel i hus. Mögel ger ifrån sig mer potentiellt skadligt än sporer, det vet Kjell Andersson och hans arbete fortsätter genom att berätta att mögel ingalunda är unikt att avge dessa många lättflyktiga organiska föreningar (MVOC). Försök tycker vi görs att släta över potentiell skadeverkan från mögel. Tänk om man möts av “ämnen” från mögel och samma “ämnen” från något annat material eller process samtidigt. Detta skulle kunna ge ökad risk. Då är möglet eller den andra källan att se som co-faktor. Medicinsk litteratur får inte ensamhärska över evidensbaserad kunskap, däremot måste de vägas tillsammans och enligt lag (försiktighetsprincipen) får inte bristande/otillräcklig forskning göra att åtgärder senareläggs eller uteblir.

Miljömedicinskt ges vad vi förstått total vikt vid halterna av mögelsporer, MVOC och andra gifter som kan avges från sjuka hus. En fråga som vi anser berättigad är vad lägre koncentrationer över tid ställer till med? Vissa personer är känsligare och bevis finns för att reaktioner mot olika ämnen kan uppvisas även om halten understiger den som av vissa forskare används som praxis idag. Ett problem här är att somliga gränsvärden sattes för uppåt trettio år sedan då kunskapsnivån inte var så hög som nu. Återigen måste något vara förklaring till varför vissa far riktigt illa av att vistas i hus med fukt och mögel. Det här går inte att på något sätt skriva sig ifrån och i spaltmetervis artikelflöde flumma bort.

Kjell Andersson har tillsammans med andra ingått i s.k. expertgrupper som inspekterat större fastigheter (bl.a. åt NCC) där fukt och mögel funnits. Ett exempel är fastigheter med enstegstätad fasad. Är företagaren Autentisk då han låter större byggbolag anlita honom att ta fram rapporter som pekar på att de sjuka husen inte kan skada de boende? Finns dold agenda? Detta misstänks av vissa, se vidare länkar längst ned på sidan här. Kjell Andersson skriver om mögel i enstegstätad fasad att detta inte kan påverka inomhusklimatet då väggkonstruktionen är så pass tät. Detta uttalande är att skeptiskt betrakta då nybyggda hus av trä rör på sig, sprickor kan uppstå, sprickor och luftpassager kan finnas från byggtiden, samtidigt som byggplast inte är tät tillräckligt att i en förlängning stänga ute sådant som kan framkalla ohälsa. Nämnas skall även att han ingått i expertgrupp tillsammans med Aime Must som var inblandad i och faktiskt initiativtagare till tvisten om stängda kyrkor i Växjö stift.

I en typ av föreläsningspresentation beskrev Kjell sammanfattningsvis sambandet mellan inomhusklimat och ohälsa som komplext och att det finns många modifierande faktorer. Vidare skrevs “det finns samband mellan inomhusklimat och ohälsa även om mekanismerna är okända”. Slutklämmen är att “det är svårt att ställa diagnos och bedöma samband i det enskilda fallet, eftersom inga bra mätmetoder finns … den individuella känsligheten varierar och exponeringen är komplex och multifaktoriell”. Här möts vi av mer med andra forskare, sakkunniga på fältet och laboratorier samstämmighet, fast det saknas eller utesluts fortfarande en del för så här lite vet vi sammantaget inte om inomhusklimatproblem och påverkan på hälsan. Varför divergerar utlåtanden från en och samma person så mycket? Kan det möjligen handla om pengar, att budskapet ändras utefter det som inbringar mest till kassan, eller om att vi missuppfattat?

Vi får definitivt anledning att återkomma till denna sida om Inomhusklimatproblem, fukt, mögel och sjuka hus. Inte minst ska psykologiska aspekter diskuteras eftersom här aktuell man finner intressant att väga in upplevd ohälsa på det spåret, likt att Amygdala kan orsaka sensibilisering. Vi måste även nyansera detta resonemang innan det möjligen förklaras som tyngst vägande orsak av någon framstående med hög titel, vilken rackar ned på andras kunskap. Fler exempel på divergerande information ska ges. Riskkommunikation kommer att behandlas.

Vidare är det intressant att se vad som händer inom forskningsvärlden och hur anslag delas ut, där s.k. meriterade forskare får förtur, läs om mögel relaterat forskning.

Har du egna exempel att lyfta fram? Antingen kan vi länka in till extern sida eller skriva ut dem här. Vi har också påbörjat ett tema som lyfter fram de stora problemen med mögel i skola och efterlyser föräldrar och personal samt andra med personlig erfarenhet.

Rörande Inomhusklimatproblem Miljömedicin Kjell Andersson:

Sidorna som nås här, författade av andra personer, behöver inte till fullo spegla vår syn och åsikter men måste tas med i diskussionen om hur sjuka hus och därtill sjuka människor behandlas.

– Sjuka Hus, målvakten från Leif Kåvestad

– Dimridåer om gifter i sjuka hus från Börje Wigström

Samma dag som denna sida publicerades kom information in om att Kjell Andersson ska ha myntat uttrycket “Det finns inte så mycket mögel på jorden som skulle kunna räcka för att göra människor sjuka”. Med förbehåll för sanningshalten vill vi om detta stämmer belägga hela företaget med varningstriangel istället för att köra utvärderingsmodellen ovan.

Efter denna artikel har vi fortsatt fått in respons från uppseendeväckande många att Kjell Andersson tydligen bestämt sig för att köra i ett spår, då inte att bejaka att man kan fara illa i ett sjuka hus. På distans, helt utan platsbesök, uttalar sig denna forskare om att det t.ex. från krypgrund under ett Järfallahus inte kan finnas luftförbindelse med en lägenhet ovanför. Senare mätningar visar att det rådde större undertryck i lägenheten än i krypgrunden, varvid det också kunde komma upp spårgas (gas för läckagetest) från krypgrunden upp i lägenheten.

Nytt och vägledande om sjuka hus

Då mer seriösa forskares inomhusklimatrelaterade forskning fortskrider och presenteras framkommer allt mer som tyder på att man inte tidigare varit fel ute vid vissa hypoteser kring hur sjuka hus kan skada oss. En sammanfattning har av oss skrivits samman om den negativa spiralen; Mögel sjuka hus barn skola stress

– Sjuka hus Är Gunilla Wieslander och Dan Norbäck tillförlitliga

Det förefaller vara så att här aktuell Kjell Andersson kan vara fadern till att djur behandlas bättre än våra barn som går i skolor med mögel och andra typer av fuktskador. Kjell Andersson når till många berörda beslutsfattare i ärenden kring sjuka hus ut med något han kallar riskkommunikation. Eftersom detta arbete på pappret ser förhållandevis bra ut vänder sig läkare och andra till Kjell Andersson för utredning och utskick av MM Enkäterna. Det är här det brister. Då Kjell Andersson säger att fynden som vid utredning och enkät inte tyder på att någon far illa eller inte heller kan komma att göra det, blir resultatet att man inte vidtar några åtgärder, eller inte vidtar rätt sådana. Läs sidan hänvisad till här, där det framkommer hur snett det hela kommit att bli, troligen mycket p.g.a. denne man.
– Mögel och Sjuka hus – Djur är ibland bättre skyddade än barn

I ärendet ovan där mina barn är inblandade och där Kjell Andersson via MM-Enkäterna “friskförklarade” trots att barnen ifråga ev. kunde uppvisa förstadie till astma, har polisanmälan gjorts. Det tog lång tid innan polisen kallade till förhör, men förhörsledaren valde att lämna vidare till åklagare då han såg emotsägelser i den totala ärendebeskrivningen. Allt det här har givit oss mer sporre att försöka ta reda på hur allvarligt det egentligen är då det finns mögel, bakterier och pentaklorfenol i hus. Slutsatsen är att mögel enbart, utan de andra substanserrna skulle kunna leda till cancer och tillsammans kan skadebilden ev. förvärras. Samtidigt får vi fram kunskap om att mögel i krypgrund såsom på vind är i stort bortsett från i medicinska termer då det inte ens registrerats någon databas över alla allergener.

En tänkbar förklaring till varför Kjell Andersson väljer att i ärenden informera om att man inte behöver vara så rädd för mögel och att sjuka hus inte direkt kan skada de som bor eller vistas där är att kommunerna inte har pengar tillräckligt att åtgärda alla inomhusklimatproblem som föreligger. Budgetbristen och hur konsulter tvingas agera och informera framkommer på sidan Varning för Sveriges undantagstillstånd gällande sjuka hus

Allt mer tyder på att Kjell Andersson är ute på villospår eller ser till att andra hamnar i sådant spår. Under något år har ingående forskningsprojekt sökt ta reda på hur skadligt mögelgift är för barn. Man har nu funnit mycket alarmerande fakta, vilken inte är ämnad att komma ut till allmän kännedom. Dock har vi letat fram en del om denna forskning kallad MYCOMIX.

2012-08-14
Uppdaterad 2019-05-14