Tidigare gavs kraftigt mothugg då vi berättade att mögel och lukt kan bildas i vanlig isolering som mineralull d.v.s. glasull samt stenull etc. i hus. Allt från lekman till fackman tyckte det var att prata osanning samtidigt som vissa höll med. Här förklaras varför fuktskadorna uppstår i isolering och vilka följderna kan bli.
Varumärken som Rockwool, Gullfiber, Paroc, Isover m.fl. klingar bekant. Isoleringen tillverkas genom att tillsatser som formaldehyd, harts, fenol och urea tillsätts för sammanbindande funktion mellan fibrerna. Med ett annat ord kan detta “lim” benämnas som bakelit. Ytterligare tillsats av olja kan finnas för dammbindande verkan.
Mögel i isolering
Mögel finns i princip överallt, representerat som sporer eller påväxt på olika material. Isolering är inget undantag. Mögelsporer byggs med isoleringen in i väggar, tak och golvbjälklag. Här kan sporerna ligga i träda under många år samtidigt som nytt mögel kan tillföras via luftrörelser i och igenom isoleringen. Isolering förvandlas vid luftpassager till ett effektivt luftfilter och fångar upp mycket damm m.m. Tillförs sedan fukt kan både bakterie- och mögelangrepp starta. Urea och oljor fungerar som mögelnäring i sig. Därför behöver inte kontaminering i övrigt finnas för att mikrobiellt angrepp ska börja. Dock trivs inte möglet så bra enbart på isoleringens fibrer.
Den totala ytan som isoleringsfibrerna utgör genom hela isoleringen är mycket stor varför det kan bildas stora mängder mögel och bakterier i få antal m2 vägg, golv, tak etc.
Binder fukt
Isoleringsfibrerna absorberar inte fukt som t.ex. trä, däremot finns det många små luftfickor som binder fukt och håller vatten som tillåts komma in i de isolerade regelverksfacken. Både naturlig avfuktning genom värme och forcering med någon slags avfuktare likt avfuktning av skiktad konstruktion är problematisk då mögel under gynnsamma förhållanden kan etablera sig snabbt. Därför är det av största vikt att hålla isolering torr både före, under och efter byggnadsskedet.
Inte sällan sätts avfuktning in för sent eller tar för lång tid. Även om uttorkningen lyckas efter att det mikrobiella angreppet tillkommit fjärnas inte de skadliga substanser som mögel och bakterier har avgett. Dessa finns kvar och kan genom materialdiffundering, otätheter, ångtryckskillnader och lufttryckskillnader i huset avges till bostadmiljön.
Kallställs hus tillåts isoleringen binda fukt och mögel kan därefter finnas både i golv, tak och väggar. Då huset sedan värms upp vandrar fukt tillsammans med potentiellt hälsoskadliga partiklar, gaser och ämnen både inåt och utåt. Det är vanligt i sommarstuga och i övrigt fuktskadade hus samt rum.
Sjuka Hus – isolering avger skadeämnen
Isoleringen som sådan är inte från någon statlig myndighet ansedd som allvarligt hälsovådlig. Däremot kan ingående ämnen som formaldehyd vara illa att få in i huset. I ärenden kring sjuka hus ses ofta fuktig och möglig isolering vara en “isolerad” eller bidragande orsak. Det som saknas är fullständig utredning om vad som egentligen händer då mögel och bakterier angriper isoleringen. T.ex. har viss forskning kommit fram till att mögel kan bilda mer mögelgift då vissa koncentrationer av formaldehyd finns kring angreppsstället. Annat som måste efterforskas närmare är vad som händer då sammantagna ämnen etc. från isoleringen och de mikrobiella angreppen (mögel och olika bakterier) möter varandra och inandas av de som vistas i huset. Praktisk erfarenhet visar att även ett mindre luftläckage/passage t.ex. från springan mellan golv och vägg kan vara sensibiliserande för vissa personer. Luftläckage finns ofta från krypgrund och ibland från vind in i huset. Redan frisk isolering kan då ställa till det genom att små fragment sprids till boendemiljön varvid det kan klia och irritera i huden samtidigt som vissa personer kan reagera via symptom i andningsvägarna. Allvaret i det här stärks avsevärt när mögel finns i isoleringen, läs och se bilder om mögel i krypgrund och vind.
Till dessa ämnen som formaldehyd, mögel, urea, mineraloljor så finns det ibland i sjuka hus också hälsovådliga ämnen från antimögelbehandling som cuprinol och tryckimpregnering med ingående kemikalie som “alert” situationsexempel Pentaklorfenol. Läs mer om kemiska lukter i hus.
Ett exempel taget ur verkligheten var där man satte in luftvärmepump och isoleringen i väggen där genomförningen skedde var mögelskadad men upptorkad. Genomförningen tätades ej helt av entreprenören och det lilla luftläckage som skedde gjorde halva huset obeboeligt för tre av fyra i familjen eftersom de fick rinnsnuva samt drogs med hosta. Tidigare hade familjemedlemmarna endast upplevt samma symptom vid väderleksomslag från fuktigare till torrare och tidvis under vintern. Vi ser från otaliga exempel att även förmodat lägre koncentrationer av mögel och andra ämnen kan lösa ut sjuka hus symptom, eller kanske mer rätt uttalat byggnads- och fuktskaderelaterad ohälsa.
Bakelitlim kan också vara oerhört skadligt vid uppvärmning då det avges s.k. isocyanater. Spisar som är isolerade med dessa typer av isolering kan vid den första upphettningen avge isocyanater. Därför finns råd att man ska vädra kraftigt efter att ha köpt ny spis och initialt tagit denna i bruk. Viktig fråga är om isocyanater etc. kan avges till luft vid fuktskada och mögelangrepp? Svar på det här har vi ännu inte funnit.
Vid all hantering av isolering, ny eller skadad av mögel, rekommenderas att använda halvmask för skydd av luftvägarna samt kroppens känsliga system i övrigt.
Lukt mögellukt
Allt som avges från vattenskadad och mögelbemängd isolering luktar inte men vissa typer av lukter kan ibland härledas till skadan. Urinlukt kan bildas genom urinämnet urea. Mögellukt kan komma från möglet. Lukt av formaldehyd kan ibland kännas, men skulle också kunna komma från uppfuktat trämaterial i huset.
Om isolering luktar illa eller har synligt mögelangrepp är det bra att byta ut. Det gäller egentligen också efter vattenläcka i hus eftersom det är så svårt att säkerställa att avfuktningen har avsedd verkan, vilket inte bara kan anses vara att torka ut utan också säkerställa ett fortsatt “hälsosäkert” hus. Lukten från isoleringen behöver inte nödvändigtvis komma från mögel utan kan också bildas av bakterier som actinomyceter och bacillus eller luktsmitta iväg från det stället möglet eller bakterierna tillväxer.
Tråkigt nog kan fuktskadeangrepp i isolering gå långt innan man blir varnad via emitterad lukt eftersom det handlar om dolt mögel.
Ibland nås vi av tips via olika källor som talar om att man kan lägga mineralull mot marken i krypgrund och sedan täcka med byggplast. Marken är alltid fuktig och denna idé faller på sin egen rimlighet. Mögel och lukt som bildas i den innestängda mineralullen kan delvis ta sig igenom plasten som inte är helt tät. Eftersom isolering som blir fuktig inte bibehåller sitt isolervärde är det inte heller någon bra idé.
Sanering av mögelskada i isolering och andra byggnadsmaterial är mycket viktigt att utföra korrekt utan dröjsmål. Det gäller i synnerhet när mögelskadan kan kontaminera inomhusmiljön: Mögelskada i hus – Vad gör man med möbler, kläder etc.
Luftrenare eller ozonaggregat med avgivning av ozon kan vara mycket verksamma emot lukt, men ozonet kan i princip aldrig leta sig in i eller igenom tak, väggar och golv. Tyvärr marknadsförs ozon vilseledande av vissa säljande företag. Läs mer här: Luftrenare med ozon marknadsförs vilseledande.
Isolering bör hållas på plats
Det är viktigt att isoleringen hålls på plats och sluter tätt mellan reglarna. Annars kan det få till följd att oönskad luftpassage bildas. Ett vanligt exempel på detta är i krypgrund där blindbottenskivor och isolering blivit så fuktigt att det strävar efter att falla nedåt. Mer om det finns tillsammans med bilder antecknat på sidan krypgrund, isolering och kalla golv.
Sprayisolering
Med kunskapen om hur isolering kan reagera då den utsätts för fukt saluförs nu en nyare typ av sprayisolering som en typ av isolermaterial vilket inte driver mögel eller lukt i sig. Det man inte tänker på vid applicering och vidare funktionalitet är att isoleringen som består av en slags PU foam kan stänga fukt inne i trädetajer o.s.v. varvid fuktskador likväl kan uppstå.
Cellulosaisolering
Cellulosaisolering, träfiberisolering och lösullsisolering som behandlat med brandhämmande ammoniumsulfat, kan ibland då den utsätts för fukt avge ammoniak. Lukten kan under vissa förhållanden leta sig in i huset och påverka hälsan hos dem som vistas där. Når vi skrev artikeln om detta bekymmer med bl.a. cellulosaisolering så var det vad vi bedömer ännu inte så känt fenomen. Väldigt viktigt är att avfukta och genom uppvärmning i husen hålla isoleringen torr. Lukt av ammoniak från cellulosaisolering med ammoniumsulfat
Kompletterande till denna sida står bl.a. att finna under mögel i hus och vidare läsvärt är även om karbamidskum i krypgrund, som också detta kan avge formaldehyd till inomhusmiljön.
Vi köp av isolering finns idag valmöjligheter. Somliga isoleringstillverkare har tagit fram andra typer vilka enligt uppgift inte ska vara så bemängda med sensibiliserande ämnen.
Isolering av cellulosa ska kunna stå emot fukt på ett annat sätt än klassisk mineralull. Men isoleringen är behandlad med bor, som också ingår i saneringsvätska och där klassas som giftigt.
Kanske kan det vara så att naturlig isolering som hampa, torv, fårull är det bästa ur hälsosynpunkt att använda, men det blir dyrare och lägre isolervärde kan ges sett till jämförbar tjocklek.
Uppdaterad 2022-10-17
Hur bra var denna sida?
Klicka på en stjärna för att rösta
Sammanlagd ranking 4.1 / 5. Antal röstande 23
Inga röster än. Bli först med att lägga din röst
12 svar på ”Mögel och lukt från isolering i hus”
Hej LFS!
Kan öppen isolering inomhus ge hälsoeffekter om denna inte är fuktig? Och visst bör det alltid undvikas, att ha öppen isolering inomhus?
Hej Cecilia,
Isolering är i regel ämnad att byggas in i konstruktionen, klimatskalet som omger inomhusmiljön. Mineralull, stenull o.s.v. kan avge partiklar och ämnen som medför irritation eller allergiska symtom. Detta även om isoleringen inte är för fuktig eller skadad av mögel och bakterier. Därför bör isolering byggas in så att den inte på något sätt kan påverka inomhusmiljön.
Hej. Intressant läsning! Har en fråga angående friskluftsventilation som mynnar i takfot. Dvs inne i den ”stängda takfotslådan”. Luften tillförs då huset via öppning längst ut, utmed undersida takfotens ytterkant. Men iom att även den lösullsiolerade vinden tar sin ventiolationsluft via takfoten (fast då högst upp där väggen möter taket) så undrar jag om det finns risk för att friskluftsventilerna kan suga in damm från vindsisoleringen i till huset. Friskluftsventilerna är enkla manuella runda fresh 80 fast kompletterade med tätare allergifilter inuti ventilen. Om det nu kan dras in damm via luften från vinden räcker det då att man har allergifilter i ventilen eller behöver man även täta där ventilen ligger an mot innerväggen så det inte läcker in damm där?
Vänlig hälsning
Josefin
Hej Josefin,
Om jag förstår dig rätt så tas tilluft till inomhusmiljön från det du beskriver som takfotslådan? Detta kan inte anses vara den bästa lösningen, då friskluft ska tas direkt utifrån, utan att först ventileras in på vinden etc. Det finns med denna typ av ventilationslösning potentiell risk för att luften i takfotslådorna och på vinden förorenas innan den når inomhusmiljön. partiklar från isolering, ev. förekommande mögel m.m. kan om det vill sig illa tillföras inomhusmiljön.
Är inte helt klar över att jag förstår din beskrivning till fullo. Möjligen är det så att friskluftsventiler sitter monterade i takfotslådan och att ventilerna där är anslutna till ventilationsrör, vilka går vidare in till fresh 80? Om installationen är sådan kan det vid vissa typer av väderleks- och tryckförhållanden dra in luft från vinden den vägen.
Det bör vara tätat där ventilen sitter i väggen, så att luft inte kan dras in runt om ventilen, genom klimatskalet.
Vid behov är det bra med allergifilter i ventilerna. Man måste dock tillse att luften som dras in inte förorenas på något sätt, t.ex. genom felaktig tilluft via vind med mögelskada etc.
Hej. Tack för snabbt svar. Ventilen sitter ovanför fönstret och hålet går rakt ut genom väggen och slutar med ett öppet hål som mynnar i lådan. Så om inte takfoten var täckt undertill så skulle det suttit ett ventilgaller på fasaden strax ovanför fönsterfodret. Dvs det enda alternativet hade varit att sätta ventilernas friskluftsintag bredvid fönstren för att hålen ska mynna nedanför takfotens undersida. Friskluftsintaget är nu den öppning som löper längs med yttersta täckbrädan undertill takfoten. Det är här som insektsnätet sitter. Öppningen till själva vindsutrymmet är ju högre upp där väggen möter undertaket och en luftspalt löper mellan dessa. Antar att det är tänkt att luften alltid ska flöda in där nere i takfoten och vidare upp på vinden så att det alltid blir frisk luft till ventilintaget men som du säger vissa väderleksförhållanden kan ju ändra på detta. Vet inte hur man skulle kunna lösa detta mer än att täta runt ventil och använda bra filter. Huset är ett Faluhus från 91 så det är inte byggt på egen hand. Har dock inte ägt det från början. Det verkade inte som du hört talas om liknande lösningar så den är kanske inte så vanlig.
Hej Josefin,
Friskluften bör tas direkt från uteluften så att den inte kan bli kontaminerad om mögel etc. finns i takfotslådan eller på vinden. Lösningen är inte den vanligaste men förekommer. Bra kan vara att om möjligt öppna upp konstruktionen och ansluta ventilationsrör så att luften hämtas direkt utifrån. Viktigt är också att kontrollera klimatet på vinden så att mögelskada ej kan uppstå där.
Hej LFS,
Och stort tack för informativ sida!
Vi planerar att bygga till fritidshus på plintgrund.
Enligt konstruktionsritning från (en ganska ung och junior) firma skall golvet byggas enligt följande:
Enligt ritningen är isolering m a o planerad på båda sidor om ångspärren, detta för att beakta Boverkets krav på 300 mm isolering.
I samtal med byggare har vi fått återkopplingen att “man bygger inte så”, man isolerar inte på både den “kalla” och den “varma” sidan av ångspärren. Vad är er bedömning? Finns risk att det utvecklas kondens och därmed fukt i isoleringen?
Med vänlig hälsning,
Per
Hej Per,
Rent generellt lägger man inte isolering på båda sidorna om ångspärren. Vi har sett exempel där man tilläggsisolerat (mot redan befintlig byggplast) på insidan av huset och fått mögel i isoleringen mot byggplasten, d.v.s. inåt huset. Ångspärr bör läggas så nära den varma sidan som möjligt, precis bakom innerväggsskivorna. Vi vågar inte ge distanssupport gällande byggnadstekniska detaljer då det på distans är svårt att få grepp om alla detaljer som kan väga in. Man bör dock vara försiktig ifråga ångspärr och isolering. Det är lätt att göra fel. Den konstruktion du beskriver kan medföra reella risker.
Mvh LFS
Hej LFS
och tack för jättebra info. Håller på med köksgolv i sommarstuga efter gammal fuktskada. Jag använder sedan 2016 huset för året-runt-boende. Isoleringen var spån med inblandning av kalk. Vad har du att säga om det materialet? Går att köpa som djurströ då det är giftfritt och dammrensat. Vet att isolervärdet är sämre men tror att det har god förmåga att “återställa” sig från fukt. Som trossbotten tänkte jag använda 20 mm frigolit + oljehärdad 3mm Masonit. Ovanpå det, vanlig golvspånskiva och sedan laminatgolv.
Huset står på plintar men har byggts in på tre sidor med murade “fuskväggar” på tre sidor mellan plintarna. Jag tänker ta bort ca 60-70% av dessa murar. Jag funderar sedan på att montera hålad banderollväv som “väggar” för husgrunden. Kan det vara idé att marktäcka med byggplast och byggisolering i en sådan konstruktion? Ännu en gång stort tack för en bra hemsida med massa bra info och med förslag på bra lösningar!
Mvh
Håkan
Hej Håkan,
Sågspån med inblandning av kalk kunde vara bra i gårdagens hus som var uppvärmda året runt. Sågspånsisoleringen har förmåga att dra åt sig viss mängd fukt och sedan avge densamma utan att mögel uppstår. Eftersom isolervärdet var sämre än andra typer av modern isolering så släpptes välgörande värme igenom, vilket fungerade avfuktande gällande husets klimatskal och riskkonstruktioner såsom vind och krypgrund.
Frigolit rekommenderar vi inte i trossbotten då det kan stänga in fukt i golvbjälklaget. Det kan i värsta fall bli som en liggande enstegstätad fasad. Bra är däremot att isolera mot marken under plintgrunden. Då kyls inte varm och fuktig sommarluft ned så som om marken fungerar som köldbrygga. Byggplast läggs som bäst under isoleringen mot marken till.
Vi brukar rekommendera att man utför fuktmätning för att se var åtgärder landar fuktmässigt sett. Då kan man vara ute i god tid med avfuktare och avfuktning om sådant behövs. Plintgrund är dock kämpigt att avfukta eftersom det inte är så lätt att stänga emot uteluften.
Tack för ditt inlägg och de fina orden rörande hemsidan.
Mvh LFS
Hej LFS. Jag hittade precis en vägg av något som förmodligen är glasfiberull bakom en bokhylla som står i ett utrymme som går in i väggen. Halva bokhyllan står alltså inne i väggen(jag kan inga korrekta begrepp tyvärr, jag ber om ursäkt).
Hyresvärden byggde aldrig en vägg bakom hyllan och där finns bara isolering som det ser ut. Så har det varit sen innan min sambo flyttade in, vilket var för ca 4 år sedan. Min fråga är om det kan vara skadligt eller hälsopåverkande på något sätt att glasfiber står fritt utan att täckas. Hur vet jag om det är glasfiber eller något annat material?
Hej John-Luis, Det verkar vara en speciell lösning vilken inte kan betraktas som praxis inom byggvärlden. Kanske har man byggt så för att spara plats och pengar? Det är inte bra om isolering kan frigöras till inomhusmiljön. Isoleringsfibrer kan irritera hud och slemhinnor samt kan vara allergiframkallande. Är det en yttervägg kan fukt eventuellt komma in i väggen och ge förutsättning för mögel och bakterier. Det ska normalt finnas byggfolie i väggar, vilket skyddar så att fukt inte kan komma vidare ut i konstruktionen och samtidigt hindrar isolering att spridas inåt. Mvh LFS
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
12 svar på ”Mögel och lukt från isolering i hus”
Hej LFS!
Kan öppen isolering inomhus ge hälsoeffekter om denna inte är fuktig? Och visst bör det alltid undvikas, att ha öppen isolering inomhus?
Hej Cecilia,
Isolering är i regel ämnad att byggas in i konstruktionen, klimatskalet som omger inomhusmiljön. Mineralull, stenull o.s.v. kan avge partiklar och ämnen som medför irritation eller allergiska symtom. Detta även om isoleringen inte är för fuktig eller skadad av mögel och bakterier. Därför bör isolering byggas in så att den inte på något sätt kan påverka inomhusmiljön.
Hej. Intressant läsning! Har en fråga angående friskluftsventilation som mynnar i takfot. Dvs inne i den ”stängda takfotslådan”. Luften tillförs då huset via öppning längst ut, utmed undersida takfotens ytterkant. Men iom att även den lösullsiolerade vinden tar sin ventiolationsluft via takfoten (fast då högst upp där väggen möter taket) så undrar jag om det finns risk för att friskluftsventilerna kan suga in damm från vindsisoleringen i till huset. Friskluftsventilerna är enkla manuella runda fresh 80 fast kompletterade med tätare allergifilter inuti ventilen. Om det nu kan dras in damm via luften från vinden räcker det då att man har allergifilter i ventilen eller behöver man även täta där ventilen ligger an mot innerväggen så det inte läcker in damm där?
Vänlig hälsning
Josefin
Hej Josefin,
Om jag förstår dig rätt så tas tilluft till inomhusmiljön från det du beskriver som takfotslådan? Detta kan inte anses vara den bästa lösningen, då friskluft ska tas direkt utifrån, utan att först ventileras in på vinden etc. Det finns med denna typ av ventilationslösning potentiell risk för att luften i takfotslådorna och på vinden förorenas innan den når inomhusmiljön. partiklar från isolering, ev. förekommande mögel m.m. kan om det vill sig illa tillföras inomhusmiljön.
Är inte helt klar över att jag förstår din beskrivning till fullo. Möjligen är det så att friskluftsventiler sitter monterade i takfotslådan och att ventilerna där är anslutna till ventilationsrör, vilka går vidare in till fresh 80? Om installationen är sådan kan det vid vissa typer av väderleks- och tryckförhållanden dra in luft från vinden den vägen.
Det bör vara tätat där ventilen sitter i väggen, så att luft inte kan dras in runt om ventilen, genom klimatskalet.
Vid behov är det bra med allergifilter i ventilerna. Man måste dock tillse att luften som dras in inte förorenas på något sätt, t.ex. genom felaktig tilluft via vind med mögelskada etc.
Hej. Tack för snabbt svar. Ventilen sitter ovanför fönstret och hålet går rakt ut genom väggen och slutar med ett öppet hål som mynnar i lådan. Så om inte takfoten var täckt undertill så skulle det suttit ett ventilgaller på fasaden strax ovanför fönsterfodret. Dvs det enda alternativet hade varit att sätta ventilernas friskluftsintag bredvid fönstren för att hålen ska mynna nedanför takfotens undersida. Friskluftsintaget är nu den öppning som löper längs med yttersta täckbrädan undertill takfoten. Det är här som insektsnätet sitter. Öppningen till själva vindsutrymmet är ju högre upp där väggen möter undertaket och en luftspalt löper mellan dessa. Antar att det är tänkt att luften alltid ska flöda in där nere i takfoten och vidare upp på vinden så att det alltid blir frisk luft till ventilintaget men som du säger vissa väderleksförhållanden kan ju ändra på detta. Vet inte hur man skulle kunna lösa detta mer än att täta runt ventil och använda bra filter. Huset är ett Faluhus från 91 så det är inte byggt på egen hand. Har dock inte ägt det från början. Det verkade inte som du hört talas om liknande lösningar så den är kanske inte så vanlig.
Hej Josefin,
Friskluften bör tas direkt från uteluften så att den inte kan bli kontaminerad om mögel etc. finns i takfotslådan eller på vinden. Lösningen är inte den vanligaste men förekommer. Bra kan vara att om möjligt öppna upp konstruktionen och ansluta ventilationsrör så att luften hämtas direkt utifrån. Viktigt är också att kontrollera klimatet på vinden så att mögelskada ej kan uppstå där.
Hej LFS,
Och stort tack för informativ sida!
Vi planerar att bygga till fritidshus på plintgrund.
Enligt konstruktionsritning från (en ganska ung och junior) firma skall golvet byggas enligt följande:
22 mm spånskiva
220 golvbjälke + 220 isolering
Ångspärr
80 värmeisolering
Blindbotten
Enligt ritningen är isolering m a o planerad på båda sidor om ångspärren, detta för att beakta Boverkets krav på 300 mm isolering.
I samtal med byggare har vi fått återkopplingen att “man bygger inte så”, man isolerar inte på både den “kalla” och den “varma” sidan av ångspärren. Vad är er bedömning? Finns risk att det utvecklas kondens och därmed fukt i isoleringen?
Med vänlig hälsning,
Per
Hej Per,
Rent generellt lägger man inte isolering på båda sidorna om ångspärren. Vi har sett exempel där man tilläggsisolerat (mot redan befintlig byggplast) på insidan av huset och fått mögel i isoleringen mot byggplasten, d.v.s. inåt huset. Ångspärr bör läggas så nära den varma sidan som möjligt, precis bakom innerväggsskivorna. Vi vågar inte ge distanssupport gällande byggnadstekniska detaljer då det på distans är svårt att få grepp om alla detaljer som kan väga in. Man bör dock vara försiktig ifråga ångspärr och isolering. Det är lätt att göra fel. Den konstruktion du beskriver kan medföra reella risker.
Mvh LFS
Hej LFS
och tack för jättebra info. Håller på med köksgolv i sommarstuga efter gammal fuktskada. Jag använder sedan 2016 huset för året-runt-boende. Isoleringen var spån med inblandning av kalk. Vad har du att säga om det materialet? Går att köpa som djurströ då det är giftfritt och dammrensat. Vet att isolervärdet är sämre men tror att det har god förmåga att “återställa” sig från fukt. Som trossbotten tänkte jag använda 20 mm frigolit + oljehärdad 3mm Masonit. Ovanpå det, vanlig golvspånskiva och sedan laminatgolv.
Huset står på plintar men har byggts in på tre sidor med murade “fuskväggar” på tre sidor mellan plintarna. Jag tänker ta bort ca 60-70% av dessa murar. Jag funderar sedan på att montera hålad banderollväv som “väggar” för husgrunden. Kan det vara idé att marktäcka med byggplast och byggisolering i en sådan konstruktion? Ännu en gång stort tack för en bra hemsida med massa bra info och med förslag på bra lösningar!
Mvh
Håkan
Hej Håkan,
Sågspån med inblandning av kalk kunde vara bra i gårdagens hus som var uppvärmda året runt. Sågspånsisoleringen har förmåga att dra åt sig viss mängd fukt och sedan avge densamma utan att mögel uppstår. Eftersom isolervärdet var sämre än andra typer av modern isolering så släpptes välgörande värme igenom, vilket fungerade avfuktande gällande husets klimatskal och riskkonstruktioner såsom vind och krypgrund.
Frigolit rekommenderar vi inte i trossbotten då det kan stänga in fukt i golvbjälklaget. Det kan i värsta fall bli som en liggande enstegstätad fasad. Bra är däremot att isolera mot marken under plintgrunden. Då kyls inte varm och fuktig sommarluft ned så som om marken fungerar som köldbrygga. Byggplast läggs som bäst under isoleringen mot marken till.
Vi brukar rekommendera att man utför fuktmätning för att se var åtgärder landar fuktmässigt sett. Då kan man vara ute i god tid med avfuktare och avfuktning om sådant behövs. Plintgrund är dock kämpigt att avfukta eftersom det inte är så lätt att stänga emot uteluften.
Tack för ditt inlägg och de fina orden rörande hemsidan.
Mvh LFS
Hej LFS. Jag hittade precis en vägg av något som förmodligen är glasfiberull bakom en bokhylla som står i ett utrymme som går in i väggen. Halva bokhyllan står alltså inne i väggen(jag kan inga korrekta begrepp tyvärr, jag ber om ursäkt).
Hyresvärden byggde aldrig en vägg bakom hyllan och där finns bara isolering som det ser ut. Så har det varit sen innan min sambo flyttade in, vilket var för ca 4 år sedan. Min fråga är om det kan vara skadligt eller hälsopåverkande på något sätt att glasfiber står fritt utan att täckas. Hur vet jag om det är glasfiber eller något annat material?
Hej John-Luis, Det verkar vara en speciell lösning vilken inte kan betraktas som praxis inom byggvärlden. Kanske har man byggt så för att spara plats och pengar? Det är inte bra om isolering kan frigöras till inomhusmiljön. Isoleringsfibrer kan irritera hud och slemhinnor samt kan vara allergiframkallande. Är det en yttervägg kan fukt eventuellt komma in i väggen och ge förutsättning för mögel och bakterier. Det ska normalt finnas byggfolie i väggar, vilket skyddar så att fukt inte kan komma vidare ut i konstruktionen och samtidigt hindrar isolering att spridas inåt. Mvh LFS
Kommentarer är stängda.