Under åren 1955-1978 var det vanligt förekommande att man träskyddsbehandlade och impregnerade byggnadsmaterial med högtoxiska klorfenoler med dess sekundärföreningar. Det var att se som byggstandard vilket bl.a. kan utläsas om i Svensk Byggnorm SBN 1975 samt i SIS Standard Svensk Standard SIS 56110. (1,2) I SBN 1975 skriver man gällande krypgrund:

“Trä och träbaserade skivor som vetter mot utrymmet impregneras mot rötsvampar mögel i träskyddsklass 1. Vid särskilt gynnsamma förhållanden, t.ex. då byggnaden uppförs på torr, väldränerad mark och då ingen tillförsel av fukt till utrymmet förekommer, kan impregneringen slopas.”

Liknande beskrivningar återfinnes även i Bygg AMA – Allmän Material- och Arbetsbeskrivning. I Bygg AMA 1965 (3) kan utläsas att man kände till problemet med klorfenoler som gav uppkomst av elak lukt (4) i hus där behandlat material byggts in.

Inte nog med att högtoxiska klorfenoler var norm att använda. Rekommendationer har även givits via SP – Statens Provningsanstalt. Detta fann mina kollegor nyligen bevis på vid uppdrag att installera avfuktare i krypgrund.

Klorfenoler godkändes av svenskt institut

Dåvarande SP – Statens Provningsanstalt hade mycket att säga till om och har länge varit ett namn för företag att svänga sig med gällande trovärdig marknadsföring av sina produkter. Inte minst ser vi detta i fallet träskyddsmedel och klorfenoler.

Vid uppdrag från husägare att genom installation av avfuktare och undertrycksfläkt motverka lukt av kloranisoler (5) från krypgrund till boendeytorna hittades denna burk innehållande vätska kallad “Koppar Cuprinol Grön 10 För rötskydd av trä”.

Vätskans färg syns utanpå burken där det runnit. Samma färg antar det behandlade trämaterialet. Ofta var det syllarna som träskyddsbehandlades, men vanligt var även blindbottenbrädor och i vissa mån blindbotten i övrigt. Denna typ av impregneringsvätska brukades också för att skydda fasadpanel etc.

Uppe i vänstra hörnet syns texten “Godkänd av Statens Provningsanstalt”.

Vi har tidigare läst i bl.a. SBN och SIS om att SP har utfärdat godkännande för olika träskyddsmedel. Det är något man själv får leta sig fram till då klorfenoler är omgärdat av något vi tolkar vara locket på från myndigheters sida. Troligen handlar det om att vätskorna som användes innehållande klorfenolerna var att se som extremt giftiga samtidigt som användningsomfattningen var vida utbredd. Produktkontrollnämnden som 1978 utfärdade förbud att saluföra och använda klorfenolinnehållande träskyddsmedel skrev i sitt beslut att det inte skulle vara bra om deras uppgifter kom till allmän kännedom, då det skulle kunna försvåra deras arbete. (6) Vi tolkar detta ligga till grund för den än idag rådande samhälleliga tystnaden och okunskapen kring potentiella hälsorisker likt cancer. (8)

Varningstexter kring klorfenolbaserade träskyddsmedel

Högst intressant är att titta på andra sidan klorfenolburken där det står präntat ännu mer om klorfenolgodkännande samt allmänt hållen beskrivning och varningstexter.

Text på förpackningen, uppifrån och ned:

Bekämpningsmedel Klass 2. YSAM-Grupp: 2

Innehållsdeklaration:

Röt- och blånadsskyddande substanser: Kopparsalter av naftensyra, pentaklorfenol och 8-oxikinolin, tillsammans uppgående till ca. 40%.

Lösningsmedel: Lacknafta.

Övriga beståndsdelar: Penetrationsmedel och vattenavstötande ämnen.

Allmänt: Statens Provningsanstalt har godkänt KOPPAR-CUPRINOL i klass RA för rötskydd av trä och tillverkningskontrollerar produkten fortlöpande. KOPPAR-CUPRINOL ger ett effektivt förebyggande rötskydd och bekämpar eventuellt förekommande svampangrepp. KOPPAR-CUPRINOL kan användas såväl utomhus som i byggnader. Produkten är färdig för användning och får ej förtunnas. Behandlat trä går att måla efter cirka två månader. KOPPAR-CUPRINOL fräter ej på metaller. Den gröna färgtonen har begränsad varaktighet, vilket dock ej inverkar på rötskyddsegenskaperna. Trä, behandlat med KOPPAR-CUPRINOL, kan åstadkomma missfärgning av underliggande ytor. För virke i eller direkt på mark rekommenderas tryckimpregnering med KP-CUPRINOL. Gran kan ej tryckimpregneras, varför detta bäst rötskyddas med KOPPAR-, ZINK- eller KREOSOT-CUPRINOL.

Bruksanvisning: Virket skall vara torrt och får icke vara behandlat med grundningsmedel, schellacklösning e.d.

KOPPAR-CUPRINOL appliceras genom doppning i … minuter eller strykning alternativt sprutning två gånger. I krävande sammanhang rekommenderas doppning i minst 12 timmar. Ägna sprickor, ändträ och fogar särskild uppmärksamhet. Penslar och verktyg rengöres med CUPRI PENSELTVÄTT eller CUPRI LACKNAFTA.

Materialåtgång: För effektivt rötskydd åtgår 1 liter till 3 m2.

Torktid: Normalt ett dygn.

Reg.nr. 2395

Farligt att förtära. Förvaras oåtkomligt för barn och husdjur. Akta ögon, hud och kläder. Använd skyddshandskar av oljetätt material. Vid långvarig eller ofta upprepad behandling samt vid sprutning skall användas skyddskläder, andningsskydd (halvmask med dim- och kolfilter) och tättslutande skyddsglasögon. Har medlet kommit i beröring med huden rengör väl. Sörj för god ventilation vid inomhusarbete. Innan behandlat virke torkat kan det medföra skadeverkningar på människor och husdjur. Medlet är giftigt för växter och bör därför ej användas i exempelvis växthus.

Verksamma beståndsdelar: Kopparnaftenat (tekn.) 37 vikt-% Kopparpentaklorfenolat (tekn.) 2 vikt-% Bis (8-kinolinolato)koppar (II) 0,2 vikt-%

Klorfenolmissbruk

Klorfenolanvändning sågs tidigare än 1979 inte som missbruk utan var inskrivet i byggnormer och i kvalitetssäkringssystem. Så här i efterhand kan vi konstatera att det missbrukats i förhållande till de varningar som löpande sedan 60-talet utgavs. Myndigheter kände relativt länge innan förbudet till att det totalt rörde sig om högtoxiska ämnen och att lukt alstrades i husen. Förbudet som initierades och klubbades igenom av Produktkontrollnämnden var välbehövligt men kunde inte ändra det faktum att klorfenolerna samt de andra giftiga ämnena permanent finns i upp till över en miljon av Sveriges totala fastighets-, hus och fritidshusbestånd samt i vattendrag, sjöar, hav och natur. Myndigheter sökte och söker fortfarande uppenbart utvägen att mörka det stora hälsoproblemet, den ekonomiska förlust och sociala utslagning som klorfenoler kan medföra.

Ett exempel på hur trögt och mörkande det totala systemet är ges genom att titta på Måleriförbundets klassning av denna klorfenolinnehållande vätska. Under YSAM-grupp 2 (fr.o.m. 1961) kan vi utläsa att klassificeringen bl.a. innefattade lösningsmedelsbaserade färger. Måleriförbundet försökte driva igenom att läkare erkände bland målare vanligt förekommande allergier och sjukdomar som kommande av t.ex. lösningsmedelsexponering. Läkare ville inte gå med på detta utan nekade hårdnackat. De har fått ge med sig gällande lösningsmedlen men fortsätter lika envist rörande kloranisoler kommande från metylerade klorfenoler, klorfenoler med dess högtoxiska föreningar, samt också gällande mögel (8).

Orsaken till mörkandet uttyder vi handla om pengar. Olika intressenter samarbetar för att undanröja att t.ex. försiktighetsprincipen i Miljöbalken ska beaktas fullt ut. Vi ser bl.a. detta i ärenden rörande förskolor och skolor där olika inomhusmiljökonsulter, forskare och medicinskt utbildade personer kommer in som sakkunniga. (9-12) Det innebär även att allt för många besiktningsmän ej ens tar upp frågan om klorfenoler finns i husen som överlåtelsebesiktigas. Det trots att besiktningsmän bör känna till byggnormer etc. för att bättre kunna ringa in tidstypiska riskkonstruktioner. Flera besiktningsmän har till Uppdrag Granskning på TV berättat att de tvingas undanhålla uppgifter för att kunna behålla sina uppdrag. (13) Rättsväsendet verkar av allt att döma inte heller intresserat av att pröva ärenden som inkommer. Det trots att man både kan och bör luta sig emot försiktighetsprincipen m.fl. lagar i förhållande till den klorfenolfakta etc. som finns. Vi är även övertygade om att det finns mer uppgifter och forskningsresultat än de idag publika. Vi fortsätter titta på det här. Klorfenolforskning pågår med andra ord.

Ett problem samhället har att brottas med är att olika myndigheter och institutioner inte samkör sina data och sin forskning. Resultatet av bättre samarbete skulle kunna undanröja fatala misstag likt med klorfenoler i hus. Forskning måste ske i förebyggande syfte och inte i efterhand då problemen redan finns. Här borde SP haft större ansvar, precis som med skandalen enstegstätad fasad. (17) Staten backar sorgligt nog ur sina egna misstag. Ett exempel är Småhusskadenämnden som lades ned. (18)

Läs mer om klorfenoler såsom pentaklorfenol och omkringliggande fakta rörande hus och hälsa under referenserna nedan. (14-16,19,20)

Läs mer om hur man med hjälp av avfuktare och undertrycksfläkt kan reducera lukt av klorfenoler i hus.

Se även uppföljande artikel som belyser att det kan finnas högtoxiska dioxiner i nämnda fabrikat av träskyddsmedel. Dioxin i hus, hur skadligt är det? Finns dioxiner i svenska hus?

2016-10-11
Uppdaterad 2020-08-04