Återkommande blir vi tillfrågade om vår information rörande krypgrund kan stärkas med vetenskapliga bevis. Personerna som hör av sig har antingen läst eller blivit tillsagda av expertkonsult att mikrobiell aktivitet i krypgrunder sällan eller aldrig betyder något hälsoproblem för dem som vistas i huset. Konsulterna menar att man inte kan mäta upp skadliga mängder av mögelsporer i husen som inspekteras och analyseras samtidigt som krypgrund är ett från huset avskilt utrymme med obetydlig luftväxling upp till boendemiljön.

Uttalandet i sak verkar högst egendomligt då det går att stärka med allmänt väl ansedd forskning att krypgrund ofta innebär kontaminering av inomhusmiljö, med hälsoeffekter som följd.

Krypgrund

Krypgrund är klassad som riskkonstruktion. Krypgrunden blir vid årstidsspecifika förhållanden fuktigare tack vare sin värmetröghet och angränsning till marken. (1,2) Samtidigt samlas det i utrymmet via utomhusventilation mycket damm, partiklar och annat organiskt skräp som då fukt och temperatur tillåter blir till näring åt mögel och bakterier. Till detta finns redan näring i form av organiskt markmaterial och byggnadsmaterial. Krypgrunder förvandlas lätt till en form av drivhus varvid mögel och bakterier trivs samt anpassar sig till varandra och den specifika mikromiljön (3) i del och helhet. I sin levnadscykel och förutsättningsanpassning avger de en mängd sekundära ämnen som direkt eller indirekt kan inverka menligt på hälsan hos de som exponeras.

Inomhusmiljön

Inne i uppvärmd och bebodd vistelsemiljö råder det i princip alltid varmare klimat än i krypgrund. Flera olika förhållanden gör sammantaget att luft och skadliga ämnen kommer upp i huset.

• Fukt strävar efter att utjämna sig, från den fuktigare krypgrunden upp i huset. Det kan ske direkt via otätheter och via diffusion genom material. I fuktmolekylerna ryms mikrobiellt producerande ämnen. Diffusion är med tätare golvmaterial inte den vanligaste vägen kontamineringsspridning sker. Vanligast är via otätheter såsom glipor mellan golv och vägg samt vid rörgenomföringar av olika slag. Inner- och ytterväggar kan också fungera som fuktpassage upp i vistelsezon.

  Vid läsning i ämnet möter vi ibland uttalanden om att det ska vara fukten som är skadlig. Fukt i sig är inte bevisad som negativt hälsopåverkande, varvid det är mycket långsökt att framföra den tesen.

• Vissa metaboliter från bakterie- och mögelangrepp är lättflyktiga och kallas MVOC, microbial volatile organic compounds. Här ingår de ämnen som är karakteristiska för avvikande lukt i samband med fuktskada som lett till mikrobangrepp. Lukten kan finnas kvar även om skadan torkat. MVOC letar sig riktigt lätt upp från krypgrund via ovan nämnda transportvägar. Ämnena kan vara luktmittande och envist sätta sig i material som har förmåga att absorbera fukt, samt också i plast av olika slag.

• Mögelsporer och andra partiklar färdas från krypgrunden genom tryckskillnader som under- och övertryck (4), temperatur- och fuktskillnader (ångtrycksskillnader). Vissa metaboliter är i sig inte lättflyktiga såsom MVOC utan följer med upp från krypgrunden via partiklarna. Ett exempel är mögelgift. (5) I bostadsdelen råder ofta undertryck varvid luft dras upp från krypgrunden.

Krypgrundsforskning

Ett land som klimatmässigt till del liknar Sverige är Japan. Landet har som vi fyra årstider och de norra till centrala delarna motsvarar klimatet i södra till mellersta delarna av Sverige, med skillnad att vi har större temperaturvariationer och ingen egentlig regnperiod med häftiga skyfall. Japanerna har länge varit flitiga inom hälsoforskning då det gäller inomhusklimat. Problem med krypgrund är ingalunda unikt för Sverige. I Japan har man forskat kring hur fuktskadade krypgrunder påverkar boendemiljön genom att mögel färdas från krypgrunden till boendeytorna. Numerära experiment visar att infiltration sker från krypgrund via golvbjälklagets otätheter upp i huset. (6) Japanerna refererar till vårt grannland Finland som totalt sett måste anses ligga långt fram inom forskningen kring mögel och dess hälsoeffekter. (7) Även här har man tittat på och konstaterat förhållanden där mögel transporteras från krypgrunder till vistelsemiljö, samt mögelsportransport genom byggnadsstruktur. (8-10) Vidare har man också i USA konstaterat att en möglig krypgrund innebär aktuell risk. (11,12)

Sverige har tidigare legat långt fram inom sjuka hus-forskningen. Tyvärr har vi de senaste åren sett en slags stagnation och oroande trend att ledande experter vid bland annat Umeå Universitet leder forskningen in på villospår, bort från toxikologiska, allergena och inflammativa faktorer etc. och istället övergår till att skylla symtom och sjukdom på personliga egenskaper och psykiska aspekter. Helt plötsligt verkar inte tidigare utförd vetenskaplig utredning vara vatten värd.

2011 konstaterades att DNA från mögel t.ex. i krypgrund kunde analyseras fram uppe i observerade hus inom barnomsorgen. Det fanns därmed mycket tydliga associationer med byggnaders riskkonstruktioner likt krypgrunder. (13) DNA-analys av mögel har vid flertalet positiva utfall korrelerats med ökad frekvens av astma (14). Astma korrelerar i sin tur allt tydligare med mögelexponering. (15,16,27) Annan svensk viktig forskning är då man via studier från Karlskrona och Göteborg fann totalt sett kraftig samt övervägande förekomst av mögelarten Penicillium corylophilum i krypgrunder, som man kallar högriskkonstruktion. (17)

2014 blev farhågor om resistent mögel i hus verklighet. Olika bekämpningsmedel och mediciner emot mögel samt svamp har gjort att mikroberna börjat utveckla motståndskraft. En farmare i Frankrike sökte vård och man fann art av resistent Aspergillus i hans kropp. Medicineringen lyckades inte varvid farmaren dog. Samma mögelart återfanns i farmarens hus samt husets omgivning. Resistensutvecklingen och spridningen av de aktuella mögelarterna är högst aktuellt då vi beaktar krypgrund såsom riskkonstruktion. Får det resistenta möglet fäste i krypgrunden så har vi det mycket nära oss och risken för insjuknande bör därmed öka. (26)

Ett stort antal inspektioner har utförts av oss såväl som andra, där konstaterande av “krypgrundsinfiltration” gjorts, ofta tack vare lukt samt fynd av samma mögelarter i krypgrunden som uppe i boendet. Dessa arter av mögel som vi syftar på är typiskt förekommande vid fuktskada. Inte sällan är det så att de som utsatts för den mikrobiella infiltrationen uppvisar hälsoeffekter.

Långt fler studier berör i del- och helhet krypgrunder, men vi anser att det inte behövs mer fakta för att räta ut frågeställningen som var mest aktuell inför denna artikel.

Kontroversiellt

Somliga hävdar att ämnet sjuka hus (18) är kontroversiellt och menar vidare att det inte är bevisat att mögel kan skada oss. De berättar att man inte kan mäta upp markant fler mögelsporer i inomhusluften än utomhus, trots att det finns en fuktskadad krypgrund under huset och att folk klagar på inomhusmiljön. Detta ämne kan diskuteras och debatteras länge och ingående. Vi vill bestämt påstå att krypgrundsfenomenet infiltrationskontaminering är ordentligt negligerat inom vissa kretsar. (19) Om vi tänker till lite mer ser verkligheten ut som såhär:

• De mögelarter som finns utomhus avger såväl som de i krypgrunden sporer. Dock är det inte relevant att endast göra kvantifieringsjämförelse eftersom arterna utomhus och de i krypgrund ej är samma, eller inte växt under likvärdiga förhållanden.

• Förenklat beskrivet kan antalet sporer räknas i mg/m3 luft, antal/m3 luft, CFU/m3 luft (Colony forming units – Koloniformande enheter). Inget av värdena är rättvisande gällande hela kontaminationsbilden eftersom antalet sporer som transporteras upp från krypgrund kan utgöra så lite som ca. 0,2% av den totala metabolitbilden. Metaboliter innebär sekundärämnen. Ett stort antal sådana avges i mängd från mögelangrepp i en krypgrund. Alla metaboliter är ännu inte kartlagda eller databankförda medan vissa visat sig kunna leda till hälsoeffekter, likt mögelgift. Vidare avges även metaboliter från bakterier som också finns vid fuktskada, vilka även letar sig upp från krypgrunden till huset.

• Nyttjade analysmetoder är inte standardiserade tillräckligt för att gränsvärden ska kunna sättas. Samtidigt har det nyligen debatterats om att resultaten är ojämna mellan olika metoder och analysföretag. (19) Vidare är kortare tids provtagning inte relevant i jämförelse till den totala tid t.ex. barn vistas i skola med inomhusklimatproblem tack vare krypgrundsskador. Dessutom är barn känsligare än vuxna och vistas närmare krypgrunden, de ställen där infiltration sker, nere vid golvet, under lek etc. En viktig faktor till är att både barn och vuxna är individuellt känsliga.

• Förhållanden som styr kontamineringsgraden varierar utefter ett antal variabler. Under vissa årstider är förhållandena sådana att det inte från krypgrunder avges så mycket till inomhusmiljön. Det är i synnerhet under sommaren när det öppnas dörrar och fönster varvid undertrycket i bostaden minskar. Under vinter och vår vid riktiga torrperioder kan kontamination också minska. Oseriösa inomhusmiljöexperter vet hur och när man ska analysera för att få lägsta möjliga eller ovidkommande analysutslag. Ofta utesluts analys av ämnen och mikrober som bör utvärderas, särskilt i offentliga ärenden.

• Fler faktorer till varför det kommer mögel, bakterier, kemiska ämnen och lukt från krypgrund diskuterar vi under artikel med referens (20) nedan.

• Lukter från mögel är inom den akademiska världen allmänt inte upptagna som toxiska. Nya rön kommer troligen ändra på dessa fakta. Forskaren Joan W. Bennett har studerat flertalet flyktiga kolväten från mögel i hus efter orkanerna Katrina och Sandy. Resultaten är sammantagna med andra vetenskapliga belägg ej att ta miste på. Bennetts förslag är att benämna mögellukter som Volatoxin, toxiska substanser. Ofta upptäcks mögel i krypgrund initialt genom just dessa lukter vilka lätt kommer upp i husets boendeplan. (24,25) Vidare har vi funnit att vissa arter av mögel kan avge klorfenoler, likt de klorfenoler som industriellt framställdes och användes för träskyddsbehandling. Träskyddsbehandlingen återfinnes ofta i krypgrunder byggda fram till och strax efter förbudet av de giftiga ämnena 1978-79. (28)

Metafor

Vi vet att höga ljud kan medföra tinnitus, där pipande och väsande ljud sedan blir permanent för den utsatte. Vi vet inte exakt varför tinnitus uppstår efter ljudtrauma men evidens finns och det är verklighet för många, samt allt fler unga i takt med disco- och hörlurskultur. Det är likadant med sjuka hus, kunskapen finns ostridig, där det finns fuktskada, bakterier, mögel och/eller kemiska skador, t.ex. från krypgrund, utvecklar en viss del av de exponerade symtom eller permanenta skador samt sjukdomar. Barn löper extra hög risk att drabbas hårt och livslångt då de ännu inte har utvecklat så starkt skydd som vissa i vuxen ålder har. Ändå tas det inte på allvar från myndigheters och kommuners sida, samt från somliga av de konsulter som anlitats.

Krypgrundsåtgärder

Med facit i hand gällande krypgrund som en slags reservoar för hälsoskadliga ämnen bör förebyggande åtgärder tas, alternativt sanering om skadan redan är skedd. Före investering i avfuktare (21) kan man utröna via fuktmätning om avfuktare behövs eller ej. Finns konstaterad eller misstänkt krypgrundsskada gäller mögelsanering utefter behov samt installation av avfuktare. Ibland behövs även ökat undertryck för motverkande av uppstigande luft från krypgrunden till bostaden, med allt vad det innebär. (22) Radon i krypgrund åtgärdas vanligen på samma sätt. (23) Vi har utarbetat olika metoder för att säkerställa både avfuktning och undertryck på energisnålast möjliga sätt. Ett av dem kallas LFS Serieinstallation. (29)

Denna artikel är även aktuell att applicera på förhållanden som råder gällande torpargrund, platta på mark och källare. Ytterligare riskkonstruktion som vanligen blir för fuktig och mögelskadad är husets vind. Det är visserligen vanligare att mögelkontaminering sker från krypgrund upp i boendet än från vind och ned, men tydlig risk förligger även här. (30)