Med jämna mellanrum inkommer frågor om det är praktiskt möjligt att gjuta platta i befintlig krypgrund. Ett sådant projekt är att se som stort och ibland osäkert sett till ämnet fukt.
Det finns många faktorer som ska tas i beaktande då man vill göra en så pass stor förändring av krypgrunden. Några av dessa tas upp nedan. Först tittar vi på en bild föreställande krypgrund där man gjutit platta med underliggande isolering. Bilden är att se som förklaring och diskussionsunderlag.
Från vänster ses utanför grundmuren liggande dränering, vilken är ytterst viktig för möjligheten att konstruktionen ska fungera. Dränerande massa i form av makadam har lagts så att vatten fritt kan rinna ned till dräneringsröret. Invid grundmuren har satts dränerande och isolerande skivor. Krypgrunden har grävts ut ned till den inre sockeln. Därefter har även här fyllts upp en bit med makadam för säkerställande av att ev. fritt uppträngande vatten inte direkt ska kunna påverka ovanliggande isolering i form av cellplast. På de omlottlagda cellplastskivorna har platta gjutits. För att skydda plattan från kyla ligger det också isolering mellan grundmuren och plattan. Överst ses golvreglar, syll och mineralull.
Krypgrund – Risker med konvertering
Det finns ett antal potentiella risker då man vill konvertera krypgrund genom att däri gjuta platta. Fungerar inte dräneringen kommer muren utsättas för hög fuktlast och fukten kan komma att förutom vandra inåt och uppåt i isoleringen nå syllen där skada kan ske genom mögel och röta. Den väl inkomna fukten kan sedan inte snabbt torka upp utan är mer eller mindre innestängd.
Markfukt kan i stort sett fritt stiga upp i krypgrundens mur då det inte är möjligt att lägga cellplast även under muren. De utanpåliggande dräneringssskivorna ser visserligen till att fukten kan avges utåt, men i vissa material är kapillärdriften hög och påverkan av syllen kan där inte helt uteslutas.
Markförhållandena och grundvattennivån kan vara sådana att lösningen med plattan inte fungerar. Kan inte markfukten stoppas genom isoleringslager riskeras samma typ av problem som när man tidigare uppförde platta på mark.
Vi har tagit del av lösningar där man valt att gjuta plattan upp i nivå till övre syllkant. Det kan i träregeln bildas köldbrygga och regeln kan varken värmas upp inifrån eller torka upp inåt. Läggning av golvvärme i närheten av syllkonstruktionen skulle kunna vara en lösning, fast torde inte vara förenlig med dagens krav för energibesparing.
Genom uppförandemetoden som krypgrund utgör finns bättre möjlighet för bra funktion än potentialen att på ett lyckat sätt gjuta platta i torpargrund. Torpargrundens mur är vanligen till skillnad från krypgrundens uppförd genom läggning av stenar som vid grävning kan vara instabila samtidigt som fukttät inre lösning kan vara omöjlig att uppnå, utan att först gjuta in del av eller hela stenläggningen så en inre plan kant uppkommer.
Tjälskjutning är ett annat fenomen som kan dyka upp där man hindrar marken under krypgrunder att värmas upp. Det gäller i synnerhet i de klimatzoner där långa kalla vintrar uppstår. Grundmuren ligger i ovanstående fall inom riskzon för tjälskjutning, särskilt om dräneringsfunktionen upphör.
Byggfukt från plattan måste tillåtas torka ut ordentligt innan läggning av golvkonstruktionen. I annat fall kan lukt och mögel uppstå. Ett fuktgenomsläppligt golv bör läggas för möjlighet till vidare upptorkning totalt sett.
Avfuktare i form av byggavfuktare krävs under arbetets gång för att ta hand om annars skadlig byggfukt. Ibland behövs även mögelsanering och luktsanering då mögel kan finnas samt också börja tillväxa när det blottläggs vid borttagning av befintlig golvkonstruktion etc.
Krypgrunden har fler fördelar
Det man bör beakta innan platta gjuts i krypgrunden är hålrummets fördelar jämfört med en instängd icke besiktningsbar konstruktion. Ev. översvämning och vattenläcka kan leda till större vattenskada än om man behållit krypgrunden inspekterbar. Det är även lättare att dra elledningar och olika rör i krypgrund med hålrum. Själva kostnaden för att anlägga platta och dränering om sådan fullt fungerande inte finns är onödigt hög. Som det ovan är skrivet finns heller inga garantier för att plattan som efterkonstruktion är en till fullo fuktsäker lösning.
Uppdaterad 2019-05-16
12 svar på ”Krypgrund – Konvertera och gjuta platta”
Hej, och tack för er fina och informativa hemsida!
Jag har ganska nyligen köpt ett hus med kryp-/torpargrund. Grunden var indelad i flera rum vid köpet, och alla utrymmen var på gränsen till för hög fuktnivå men inga skador eller påväxt någonstans, förutom ett rum som var oinspekterbart och helt genomruttet. Har nu bytt hela golvbjälklaget och syllen i detta rum och har en avfuktare som går kontinuerligt för att hålla kondensen borta. Nu till min fråga:
Jag funderar på att gjuta golv i krygrunden, men alltså behålla utrymmet så gott det går för tillgänglighet och inspektion m m. Jag tänkte jämna av, lägga 100mm cellplast, täcka med byggplast och sedan gjuta ca 50mm platta. Tanken är att isolera och fuktskydda utrymmet från den kalla och fuktiga marken, samt för att hindra ohyra (främst möss) som nu bor i sprängstenen som grundmurarna är byggda på. Tanken är också att montera ventilation så att inneluften i huset blåses ner i krypgrunden, för att höja temperaturen där. Är denna lösning något ni tror på eller är det helt galet?
Tack på förhand
André
Hej André,
Lösningen i sig är inte dålig, men det kan vara så att grundmurarna fortsatt utgår en köldbrygga och att luftfuktigheten därför under vissa förhållanden kommer att överskjuta riskvärden. Före eventuell läggning av cellplast motmarken bör man se över så att dränering fungerar tillfredsställande. Den lösning du sammantaget talar om kan kallas varmgrund, men det krävs då att man isolerar hela utrymmen, d.v.s. i detta fallet även grundmurarna. Tänk också på att ventilation där luft blåses ned från inomhusmiljön, kan skapa övertryck. Bättre är i så fall att låta en fläkt dra ut luft från krypgrunden, så att det skapas undertryck. Räkna med att avfuktare kan behövas.
Hej. Bor i ett älvsbyhus frå. – 75. Har avfuktare och fläkt i grunden. Har varit lukt i huset men ska vara åtgärdat nu. Det rekommenderas dock att vi gör ett trossbottenbyge egentligen. Är det möjligt att bara gjuta igen krypgrunden? Bor på ett berg.
Är det en stor kostnad att gjuta igen grunden?
Hej Erika,
Om avfuktare och s.k. undertrycksfläkt är korrekt installerat i din krypgrund, bör lukt från krypgrunden upp i huset minimeras eller helt fås bort. Det kvarstår dock lukt i av mögel, bakterier och/eller träskyddsmedelsbehandlat virke. Därför brukar byte rekommenderas av sådant som är initialt och sekundärt skadat.
Att gjuta platta medför en del planering och ofta dräneringsbehov, för att det ska bli bra. Vi gjuter inte platta i krypgrund och kan därför inte svara på kostnadsförfrågan. Vi har specialiserat oss på avfuktning, sanering och även luftrening samt ventilation. Prova att kontakta företag som gjuter grunder.
Mvh LFS
Ett hus med halvkällare har en del med stampat jordgolv. Man ska bila ur lägga singel och sedan åldersbeständig plastfolie jorden är fuktig och källaren är fuktig nu på sommaren. Gissat 16 kvm.
Min fundering lägga blå frigolit XPS 5 cm även som kant och sen gjuta (pumpa) in betong. Finna någon relevans i mina tankar? Ytterväggen består av betonghålsten byggt 1964.
Hej Sivert,
Din tanke med att lägga cellplast över markytan och sedan gjuta platta är bra. Man måste dock tillse att dräneringen är god så att problem med konstruktionen inte uppstår. Vi ser att isolering mot marken i krypgrund ger att varmare och något mindre fuktigt utrymme, främst under sommaren. Detsamma gäller källare. Möjligt är ändå att det kommer behövas avfuktare. Fuktmät regelbundet för att veta om fuktvärdena överstiger riskvärden.
Mvh LFS
Hej,
Jag har ett hus från 1911 med torpargrund och grundmur av granitblock. Det är för närvarande inga fuktproblem. Tänkte ändra användningen av ett rum till hobbyverkstad, så jag behöver ett robust golv som är brandsäkert och passar för tunga maskiner, så det är givet att man borde gjuta en förstärkt betongplatta för att klara lasterna. Tänkte riva bort nuvarande bjälklag, sen gräva bort så mycket jord som möjligt utan att grundmuren börjar rasa (ca 50cm), så det blir väl lite mindre bortgrävt närmast grundmuren på insidan och djupast i mitten av rummet. Därefter lägga makadam, byggplast, cellplastskivor, armeringsnät och slutligen gjuta plattan. Tänkte lägga cellplast runt grundmurens insida innan gjutning, så att betongplattan inte är hopgjuten med grundmuren. Det borde väl fungera bra med avseende på fukt? Något annat jag borde tänka på innan jag startar projektet? Tack på förhand! M.v.h. Nils
Hej Nils,
Det finns alltid en viss risk då man förändrar konstruktionen i en torpargrund eller krypgrund. Granitblocken som grundmuren utgörs av kan visserligen inte dra upp fukt från marken så som andra material kan. Dock kan granitblock utgöra en köldbrygga. Det kan i värsta fall bli ganska mycket kondens mellan blocken och cellplasten, särskilt om markfukt kan komma upp mellan dessa material. Vi har sett sådana exempel ute i fält. Möjligen kan detta potentiella problem lösas med att applicera sprayisolering mellan platta och granit. Den isoleringen är tätare och fastnar på ytorna så att spalt inte lämnas. Det är i sådant fall viktigt att använda så tät isolering som möjligt.
Granitblocken kan också bli en köldbrygga upp mot syllen. Därför gäller det att fuktsäkra även där. Då man avskärmar materialet från krypgrunden eller torpargrunden kommer det inte längre att något värmas upp inifrån utrymmet sett. Yttertemperaturerna kommer då att dominera. I övrigt tycker jag att din beskrivning låter rätt och genomtänkt. Tänk också på det eventuella behovet av dränering.
Mvh LFS
Hej
Har en fråga hur man konverterar till platta under syllen. Avlastar man hela ytterväggen medans plattan torkar och sen spänker ner (1cm eller vad det kan vara) på plattan när den är stabil? Gjuter man då i omgångar?
Eller låter man reglerna under syllen/ytterväggarna vara kvar?
Hej Erik, Vid konvertering från torpargrund eller krypgrund till platta gäller det att vara noga. Huset hissas varsamt och jämnt upp mha långa genomgående stålbalkar på samma sätt som när hus flyttas. Sedan förbereds marken genom utgrävning så att cellplastisolering och makadam kan läggas under plattan. Rördragning och eldragning förbereds. Därefter gjuts det. Dränering runt är mycket viktig. När plattan är tillräckligt torr/härdad kan huset sänkas ned och resten av arbetet göras. Reglar under syllen, om sådana finns, behöver troligen inte vara kvar. Mvh LFS
Kan man sänka golv i ett gammalt hus utan att gjuta platta? Är torpargrund nu med sockeln runt om över jord.
Vh Rose-Marie Franzon
Hej Rose-Marie, Är förutsättningarna rätt så går det att sänka golvet. Så länge man håller sig inom fuktsäkra ramar ska det inte vara några problem. D.v.s. att det måste finnas utrymme tillräckligt i torpargrunden, så att det går att installera avfuktare om så är behövligt. Innebär det inte bekymmer med inträngande eller upptryckande vatten kan marken invändigt ev. sänkas, utan att underminera sockeln vill säga. Då måste det finnas bra dränering och inte föreligga högt grundvatten. Grundregeln är att fuktsäkra torpargrunden eller krypgrunden. Mvh LFS
Kommentarer är stängda.