Isolering som fuktutsatts och därav på olika sätt skadats kan av flera anledningar komma att lukta markant illa. Lukten kan ibland spridas i huset via otätheter i klimatskalet eller dras in via ventilationen. Vi har tidigare skrivit om luktproblematik från mineralullsisolering [1] och nu har turen påkallat kommit till cellulosaisolering, träfiberisolering och lösullsisolering. Dessa isoleringstyper är utan behandling brandfarliga och olika ämnen tillsätts för att få en säkrare produkt. I några ärenden här i Sverige har vi blivit varse att cellulosaisoleringen tack vare tillsats av ammoniumsulfat, salter av ammonium, har börjat avge mer eller mindre lukt av ammoniak.

Lukt av ammoniak från cellulosasiolering etc.

Ammoniumsulfat tillverkas genom reaktion mellan svavelsyra och ammoniak. Slutprodukten rapporteras vara i stort sett luktfri, men ändå har det världen över dykt upp ett antal fall där man konstaterat att isoleringen på vinden eller i väggarna börjat avge ammoniak. Vi visste till en början inte riktigt exakt vad som krävs för att lukten ska framträda men misstänkte att fukt kunde ha en inverkande roll. Detta kom senare att bekräftas.

Det var inte direkt lätt att finna information om ammoniakemissionen från isoleringen. Vid Internetsök på svenska står det i princip inget att finna. På engelska dyker ett antal resultat upp, men ingen direkt forskning, annat än att isoleringstillverkare tillsätter olika kemiska ämnen för att uppnå brandsäkerhet, hämmande effekt mot mögel och bakterier samt att man vill undvika avgivning av olika lukter likt formaldehyd och ammoniak. Det verkar som att fåtalet än så länge svarat precist på under vilka förhållanden lukten uppstår.

Ett av de bättre och säkrare sökresultaten vi fick var från ECHA – European Chemical Agency. Under ett antal år har man låtit tillverkande företag granska ett antal kemiska ämnen för att dessa antingen ska godkännas, regleras eller förbjudas. Det har lett till ett bland olika företag både omfattande och dyrt arbete. Ammoniumsulfat är också aktuellt och i frågeställningen från ECHA och svar från företag, ges uppgifter om risken att vissa typer av ammoniumsulfat under varma och fuktiga förhållanden etc. avger ammoniak. Företaget berättar att det finns säkrare ammoniumsalt kallat Ammoniumpolyfosfat. Men tydligen kan inte risken för luktavgivning ändå helt elimineras. ECHA diskuterar därför om att sätta gränsvärden för hur mycket emissionsavgivning som får förekomma. [2,3,3b] Vi får också veta att 115 ärenden med ammoniaklukt i isolerade hus år 2012 registrerats av ECIMA – European Cellulose Insulation Manufacturers Association:

“In France, the Directorate of Housing, Urban Planning and Landscape (DUHP) was informed by the European Cellulose Insulation Manufacturers Association (ECIMA) and the French Scientific and Technical Centre for Building (CSTB) that a growing number of householders were complaining about an ammonia smell following the installation of cellulose insulation for sound or thermal insulation in their homes. In 2012, ECIMA had recorded 115 reports and had conducted in situ measurements indicating ammonia concentrations in air of up to 5 ppm.” [3]

Hälsoeffekter av ammoniak i cellulosaisolering

Då vi studerat ämnet sjuka hus [4] relativt ingående, särskilt relaterat lukt [5,6] och mögel [7], har ammoniak i olika sammanhang även tidigare varit aktuellt. Karbamid-urea impregnering av träparkett kan via inverkan av betong samt garvsyra göra att ammoniak löser ut, vilket mörkfärgar parketten. Även isolering av mineralull kan innehålla mindre mängder av ämnet. Ammoniak kan också lösas ut från kaseinhaltigt flytspackel som användes mellan åren 1977-1983, då det p.g.a. omfattande problem förbjöds.

Typiska sjuka hus-symtom har rapporterats från hus där ämneskoncentrationen i luften varit för hög. Exempel på symtom är ögonirritation, luftvägsirritation, huvudvärk, näsblödning och illamående. Allvarligare hälsoeffekter än så går inte att friskriva sig ifrån då ammoniak är ett giftigt ämne. Evidens finns där personer utsatts och mått mycket dåligt med ett rejält påverkat allmäntillstånd. Personer vi talat med där ammoniak avgivits från cellulosaisoleringen in i huset har berättat att de blivit i stort sett oförmögna att vistas i huset och att problem med hälsan kvarstannat trots utbyte av isoleringen. Kanske kan hälsoeffekterna även bero på annat då fukt kan ställa till med mer än ammoniakavgivning.

Folkhälsomyndigheten m.fl. har rapporterat om hälsoeffekter vid ammoniakexponering. I handlingen från ECHA omtalas hälsoeffekter mer ingående. Dock berörs lågdosexponering över lång tid inte ingående. [3]

Vikten av att installera avfuktare

Eftersom fukt är en av de mest tongivande faktorerna för att isoleringen av cellulosa, träfiber eller lösull ska kunna avge luktande ammoniak är det väldigt viktigt att hålla huset torrt och avfuktat. Det går av denna och mikrobiologiska anledningar inte att kallställa hus eller sänka temperaturen för mycket i förhållande till fukten i luft och byggnadsmaterial.

Cellulosaisolering rapporteras nu vara mer använd än mineralull och ett antal äldre hus har isolerats om eller tilläggsisolerats med cellulosa. I synnerhet gäller det i bjälklaget på vind. Nya hus isoleras utifrån energikrav, vilket skapar fuktkänsligare riskkonstruktioner då tillräckligt med värme för termisk avfuktning och ett lägre relativt fuktvärde ej släpps igenom isoleringsskiktet.

Vindsutrymmen är en tydlig riskkonstruktion sett till fuktpåverkan medförande uppkomst av mögel, bakterier och lukt. [8] För att skydda vinden från den fuktpåverkan som ges utifrån och i vissa fall även inifrån huset, måste adekvat avfuktare installeras. Vårt val utifrån flera aspekter faller på sorptionsavfuktare t.ex. Acetec EvoDry PD+. [9,10] I somliga fall ser vi nämligen att den nyare typen av klimatstyrd ventilation för avfuktning ej är tillräcklig eller potentiellt kan ge upphov till sekundärproblem på vind. Ett exempel är att systemet för ventilation kan skapa övertryck på vinden. Finns då lukt av mögel eller ammoniak i isoleringen så kan lukten via otätheter till bostaden leta sig in. [11] Detsamma gäller om otätheter finns och undertryck [12] råder i bostaden.

Krypgrund är en annan välkänd konstruktion som utan avfuktare kan bli alldeles för fuktig. Finns cellulosaisolering i golvbjälklaget kan problemet även där uppstå. [13]

Husets väggar går i princip inte att torka ut via avfuktare. För en tillräckligt torr väggkonstruktion krävs värme inifrån huset, ett gynnsamt klimat och god ventilation av ytterväggen. Ju tjockare isolering som läggs i väggen desto större risk är det att köldbrygga och ökade fuktnivåer bildas vilket kan medföra bekymmer. Skulle ammoniak bildas i väggen så kan det leta sig in i huset genom otätheter i innerväggen, samt även genom att avges till uteluften och sedan ventileras in genom öppna fönster, dörrar och don för tilluftsventilation.

Omfattningen av problemet är inte offentligt känd och vi vet inte exakt vilka fabrikat av cellulosaisolering, träfiberisolering och lösullsisolering som är berörda eller ej. Enligt uppgifter från ECHA och sett till antalet hus som isolerats kan problematiken vara ganska omfattande och överhängande. [3,3b] Vi tycker det är tillräckligt allvarligt att somliga husägare drabbas och finner det egendomligt att mer information inte i skrivande stund finns sökbar och tillgänglig.

Läs mer om faran med kallställda hus under referens [14]

Det är fler typer av isolering som kan medföra problem. Sprayisolering är en sådan, som kanske inte avger luktande ämnen, men dock kan ställa till med fuktskada om den appliceras fel. [15]

Vid sanering av lukt som ammoniak kan man använda fotokatalytisk luftrenare. Materialet likt isolering som avger ammoniaken måste dock bytas ut.

Avfuktare för fuktsäkring och luktsäkring av hus är idag att se som väldigt viktigt, där det finns behov av avfuktning vill säga.

Referenser

1] Mögel och lukt från isolering i hus, LFS.

2] Response to comments document (RCOM) on the Annex XV dossier proposing restrictions on Inorganic ammonium salts, ECHA/RAC/RES-O-0000005359-66-02/D, ECHA, 2015.

3] Background document – to the Opinion on the Annex XV dossier proposing restrictions on Inorganic ammonium salts, ECHA, 2015.

3b] om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller oorganiska ammoniumsalter, KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2016/1017, Europeiska unionens officiella tidning.

4] Sjuka Hus – Blir du sjuk av ditt hus eller arbetsställe, LFS, 2005.

5] Elak lukt eller mögellukt i huset, LFS.

6] Lukt i hus – Sammanfattning av lukter, LFS,

7] Mögel relaterat ämnen som hus forskning hälsa, LFS, 2001.

8] Vind Fukt Mögel Avfuktare Kallvind, LFS, 2001.

9] Acetec EvoDry PD+ avfuktare med LFS unika brandtermostat, LFS, 2017.

10] Acetec EvoDry PD+ på vind – Vindsavfuktare installation, LFS, 2018.

11] Varning för styrd ventilation på vind – Vindsavfuktare, LFS, 2017.

12] Ventilation i hus – övertryck eller undertryck vilket är bäst, LFS, 2013.

13] Krypgrund Torpargrund Information Lösningar Avfuktare, LFS, 2001.

14] Kallställda hus ger mögel i golv, vägg och tak, LFS, 2016.

15] Sprayisolering i krypgrund och vind kan ge mögel samt röta, LFS, 2013.

2018-04-26
Uppdaterad 2019-05-19