I takt med att allt fler hör av sig till oss, med utförande av sanering samt installation av avfuktare och vidare med forskningen som här sedan 1991 har bedrivits, har kunskaps- och evidensbanken kring potentiellt sett fuktskaderelaterade symtom och sjukdomar kunnat stärkas. Ofta återkommande är upplevelsen att mögel och pentaklorfenol kan utlösa något som idag kallas MCS, Multipel Kemisk Känslighet eller TILT, Toxicant Induced Loss of Tolerance.

I hus där konstruktionen av någon anledning blir för fuktig, såsom från vattenläcka, markfukt eller hög luftfuktighet, uppstår vanligen skador av mikrobiell art samt även kemiska emissioner.

Mikrobiell tillväxt innebär att mikrober likt mögel och vissa typer av bakterier tillväxer vid skadestället och avger inflammagener, allergener och vidare rent toxiska ämnen som t.ex. mögelgift (1) och endotoxiner (2). Vidare har det visat sig att lukt från mögel, bestående av olika kolväten kan vara högst toxisk. (33) Samlingsnamnet för dessa ämnen och partiklar avgivna från mikrobiella angrepp i hus är metaboliter.

Normalt finns det i byggmaterial varierande mängd kemiska ämnen, vissa naturliga som terpener och andra tillsatta för sammanbindande funktion, dammreducerande egenskaper eller för motverkande av mögel och rötsvamp. Träskyddsbehandling innebär att giftiga ämnen tillsätts antingen vid sågverket eller vid byggnationsstället. Detta har under ett antal årtionden varit frekvent förekommande och ses som ett större problem särskilt i hus uppförda under 60-70-tal. Här brukades kemiska ämnen som pentaklorfenol (3) etc. vilka vid fukt- och mikrobpåverkan avger flyktiga omvandlingsprodukter likt pentakloranisol (4). Omvandlingsprodukterna kan stå för det man idag kallar elak lukt vilken lätt sprids i hela huset och luktsmittar nära på allt i sin väg. Mer om lukt i hus relaterat denna sidan står att läsa om genom referenserna (5,6).

Vid den totala fuktskadeexponeringen individer utsätts för finns både medicinskt klargjorda hälsorisker och varierande långt framförda arbetshypoteser kring vilka symtom och sjukdomar som kan bli följden.

MCS

MCS, Multiple Chemical Sensivity eller på svenska Multipel Kemisk Känslighet är en slags intolerans som ofta ses i fall av sjuka hus. Exakt hur intoleransen uppstår eller vad som inducerar i varje enskilt fall är inte klarlagt men evidens finns att vistelse i fuktskademiljö med mögel, bakterier och/eller pentaklorfenol för vissa personer är utlösande faktor (7-9,12).

Att leva med MCS kan vara mycket besvärande och permanent handikappande. Intoleransen mot vissa ämnen eller föda kan ge sig uttryck vid låga koncentrationer. Exempel är lukt av parfym och lukt från mögel som båda i vissa fall har gemensamma nämnare eftersom samma alkoholer som möglet avger används i viss parfymtillverkning (10). En mängd andra “triggers” finns och kan variera från person till annan.

MCS har tidigare av myndigheter och vissa läkare avfärdats både som fenomen och orsaksrelaterat med sjuka hus. Här ses idag åsiktsändring där man börjar ta problematiken på allvar och faktiskt i vissa länder inskrivit MCS som erkänd diagnos. En av anledningarna till detta är växande forskning, evidens och inte minst ökande grupp av människor som drabbas. I Sverige har frågan väckts ordentligt till liv tack vare en familj som utvecklat MCS då de bodde i hus med konstaterat angrepp av mögel. Föräldrarna har fått kämpa ordentligt för att deras barn ska få anpassad skolgång och för att förståelsen hos skolan ska öka kring begreppet och följderna av sjukdomen som förvärras då barnen vistas i fuktskadad skolmiljö (11). Familjen har blivit kraftigt motarbetade men vinner nu mark mycket tack vare egen forskning, eget kunskapsinhämtande, sin hemsida och blogg utmynnande från Riksförbundet för mögel- och kemikalieskadade (9). Här knyts kontakter med andra som också har MCS och erfarenhetsutbytet kan vara mycket värt då det är svårt att få hjälp inom vården, som ses nedan.

I Belgien, Nederländerna/Holland och Tyskland har forskare tydligt sett hur personer som vistats i miljö med pentaklorfenol påverkats och misstanke om nyutlöst MCS har knutits till den kemikalieskadade miljön. Detta omtalas av Miljöministeriet i Danmark som refererar till europeisk sammanställning, 1994 (8).

TILT

Begreppet TILT, Toxicant-induced Loss of Tolerance har myntats av forskaren och Professorn Claudia S. Miller (12,13). Hon framför att en mängd olika substanser kan vara utlösande orsak och att fenomenet dokumenterats i många länder. Genom beskrivningen förstås att MCS och TILT är två olika begrepp beskrivande i stort sett samma symtom. Just symtomen är likvärdiga de som ofta ses hos sjuka hus patienter (14), nämligen trötthet, depression, humörsvängningar, huvudvärk, yrsel, svårigheter med koncentration, respiratoriska rubbningar, problem med mage-tarm och hudproblem m.m. Neurotoxiska effekter ses (15) och symtom som tyder på systemisk inflammation (16).

Vidare menar Claudia att autism, ADHD, födoämnesintolerans och andra persistenta symtom kan vara TILT-relaterade. Detta har även vi kommit in på vid diskussion om neuropsykiatriska sjukdomstillstånd likt den nyare diagnosen benämnd PANS eller PANDAS och kopplingen till mögel (17).

Claudia skriver inledande om utlösande faktorer, att sådana kan vara vistelse i ett sjuka hus, exponering av mögel, pentaklorfenol m.m. Genom hennes beskrivning ses stora likheter med vad vi möter i fält och av uppåt tusen personer med egen erfarenhet blir informerade om varje år. Inte minst märker vi själva hur man kan bli känsligare för mögel- och pentaklorfenolexponering över tid arbetande inom denna bransch.

Svenska läkare

Trots växande evidensmaterial finns det inom svensk sjukvård högst negligerande utsago gällande om pentaklorfenol i hus kan ge skada. Man menar i stort det är osannolikt att så låga koncentrationer som ofta uppmäts i hus kan leda till svårigheter med hälsan.

Tråkigt nog verkar inte alla “informanter” förstå hela bilden kring pentaklorfenol i hus. Ett exempel är då Överläkare Olle Bergström i Växjö via information från Professor Lars Barregård i Göteborg låter informera patient som följer, citat utlåtande daterat 2014-10-10:

“Jag har haft kontakt med Miljömedicin, professor Barregård i Göteborg och efterhört detaljerna kring ditt fall. Det är mycket riktigt att hus från den tidsperioden kan innehålla både PCB och pentaklorfenoler, som man använde i betongfogar respektive impregnerade virke med. Vid kontakt med fukt och bakterier kan dessa substanser ombildas och förgasas och ge lukt åt kläder och textilier. Däremot berättar professor Barregård att dessa substanser inte alstrar några sjukdomar. Kan på sin höjd ge slemhinnebesvär men inte något av det du beskriver, som minnesstörningar och benkramper. Professor Barregård berättar också att man inte kan ta några blodprover eller liknande för att testa upp det här. Han rekommenderar i första hand att man vädrar kläderna och textilierna och ett par dygn i bra miljö borde kunna återställa dina ägodelar. Således inte någon anledning till oro för din del och heller inte någon anledning till provtagning. Med vänlig Hälsning Olle Bergström Överläkare.”

Låt oss titta närmare på vad de medicinskt kunniga personerna egentligen säger. Intensivare lukt av kloranisoler brukar föregås av applicerat träskyddsmedel med ingående pentaklorfenol etc., där någon slags efterföljande fukt- eller vattenskada skett. Inte sällan omvandlas bassubstansen till de luktande lättflyktiga ämnena via inverkan, s.k. metylering, av mögel, svamp och bakterier (2). Det här innebär potentiellt synergisk kontaminering av inomhusmiljön med eskalerande hälsorisker då både mögel och bakterier avger metaboliter. Vi kan inte finna några fakta, förutom från Lars Barregård (4), Johnny C. Lorentzen (4) och Gunilla Wieslander (19) att pentaklorfenol i hus ej kan stå för toxiska eller patogena egenskaper. Snarare är det tvärtom, att det står en hel del att finna om riskerna och fall där man upplever och misstänker att sjukdom initierats vid exponering över tid i inomhusmiljö. Referenserna nedan på denna sida visar tydligt på att man i fuktskadad miljö mycket väl kan drabbas av minnesstörningar samtidigt som benkramper, särskilt i vaderna, finns evidensbelagt hos många som vistas i sjuka hus. Mycket intressant för att ta reda på hur giftiga ämnena i aktuella träskyddsprodukterna egentligen var är att initialt innan vidare studier ta del av Produktkontrollnämndens beslut inför förbudet av de olika vätskor som användes. Här nämns att exponeringsbilden är högtoxisk. (32)

Lars Barregård och Olle Bergström har delvis rätt i att man inte kan ta blodprover eller liknande för att bestämma mer precist varför symtomen uppstår. Mängden pentaklorfenol som finns i kroppen kan analyseras via blod- och urinprov. Vidare kan inflammationsmarkörer m.m. analyseras (20). Det går att komma en bit på väg men inte i dagsläget fullt ut medicinskt bevisa, eller motbevisa, att pentaklorfenol kan vara orsaken. Faller det ändå inte på sin egen rimlighet att man ej kan motbevisa sjukdomskoppling då det inte går att analysera fullt ut?

Angående lukten i textilier och kläder samt andra ägodelar så vet vi med ingående kunskap att det långt ifrån alltid går att vädra ut på ett par dygn även om miljön är bra. Lukt av kloranisoler sätter sig envist i alla material som har förmåga att adsorbera. I synnerhet kan luktsmittan envist bita sig fast i syntetmaterial och olika plaster. Lukt kan sedan sitta i flertalet år och det är inte säkert att upprepade tvättar av plagg eliminerar lukten. Skumgummistoppning och läder i möbler blir ofta så intensivt luktsmittat att det direkt kan förpassas till soptippen samtidigt som produkter i hårdplast kan bli tvunget att förpassas samma väg.

Har man utvecklat MCS eller TILT kan det vara så att allt bohag och alla kläder måste bytas ut. Har inte saneringen av bostaden till fullo lyckats kan det vara tillräckligt med lätt återexponering för att lösa ut nya symtom och varierande allvarligt sensibilisera den redan skadade personen.

Vi har börjat titta på om pentaklorfenol, mögel och bakterier kan ha något att göra med de cancerfall som i konglomerat uppkommit i sjuka hus (21). Sverige är inte unikt i sammanhanget utan detta har man även lyft fram i bl.a. Finland och i USA. Innan klarläggande om orsakerna till cancern är fuktskaderelaterade eller ej vore det galet att gå ut med motsatsen. Det vi ser i fält existerar men det är svårt att förklara exakt orsak genom medicinskt bristande analysmetoder. Den äldre läkaretiken menade att det som ej står fullt ut medicinskt bevisat finns inte. Är läkarna idag cementerade i den gamla skolan eller vill de gå vidare för full kunskapsinhämtning? De visar i vilket fall som helst enligt vårt tycke att de inte har full kunskap om pentaklorfenol i hus.

Inom psykodynamisk psykoterapi och kognitiv beteendeterapi kan man få hjälp att komma ur fastlåsta beteendemönster och negativa tankemönster som leder till ett visst beteende. Tack vare negligerandet kring fuktskador, bakterier, mögel och pentaklorfenol som patogener har ett troligen stort antal människor som fått exponeringssymtom blivit förpassade till felaktiga behandlingsformer och medicinering med psykofarmaka (16). Med all den kunskapsbank som nu finns kring sjuka hus och följderna därav, är det dags att vända på behandlingen så att nejsägare får lite hjälp att komma ur sitt för andra destruktiva mönster. Jag skulle önska det fanns annat sätt att säga det här, men ack, efter många års mycket snälla försök så finns tråkig erfarenhet av att försöka förmedla samlad kunskap till nejsägarna och få till stånd en dialog. Inga svar inkommer, eller svar som kan tyda på kognitiva brister. Det är bra att motstridiga uppfattningar finns, för det är så vi kommer framåt, men det får på inga sätt gå ut över gällande lag och härska över denna. Det är just vad som händer idag för läkares utlåtande har mången gång sett till att Miljöbalkens Försiktighetsprincip samt andra inom området gällande lagar inte följs, de som tydligt säger att man inte ska vistas i fuktskademiljö och att sanering ska ske skyndsamt. Ska läkaretiken från förr få fortsätta ensamhärska över lagboken?

Sanering

Sanering av mögel i hus (22) har genom studier och fälterfarenhet, bl.a. vår egen, visat sig antingen minska eller helt få bort de exponeringssymtom som är vanliga. Svensk forskning visar dock att det flera år efter exponering och utvecklande av sensibilisering fortfarande hos vissa av vårdsökanden kvarstår problem (23,24), vilket korrelerar, eller kanske bättre beskrivet visar kausalitet, med en mängd övriga uppgifter (ämnesrelaterad orsak-verkan), även här refererade.

Även om mögelsanering och fuktskadesanering inte fullt ut hjälper alla som blivit sjuka eller uppvisar ospecifika symtom är det av största vikt att sådan på ett fackmannamässigt sätt utförs utan dröjsmål. Ofta slarvas det med personligt skydd vid sanering. Varken saneraren eller den som vistas i bostaden får lov att utsättas för kontaminering som kan öka då man utför åtgärder.

Avfuktare kan ge viss saneringseffekt genom att minska luftburna metaboliter samt volatila ämnen och få ett mikrobiellt angrepp att stanna upp. Avfuktare avhjälper dock inte hela problembilden. Kompletterande åtgärder krävs i form av, som bäst, utbyte av direkt skadat samt lukt- och kontaminationsskadat material. Vissa omständigheter kan göra att utbyte av materialet inte går att utföra. I sådant fall måste inomhusmiljön och de som vistas där säkerställas från ytterligare kontaminationsexponering. Som exempel kan ges då skador sker i krypgrund och till inomhusmiljön närliggande byggandsdetaljer. Här installeras avfuktare, undertrycksfläkt och även som en steg-för-steg-lösning fotokatalytisk luftrenare (25).

Sanering med saneringvätskor kan innebära hälsorisk då vätskornas sammansättning ofta består av giftiga kemikalier. Det finns idag medicinska observationer som visar att saneringsvätskor kan leda till symtom och möjligen MCS eller TILT. Därför bör försiktighetsprincipen appliceras även här.

För den person som drabbats av persistenta besvär kan återexponering i sanerad miljö innebära akuta eller fördröjda symtom av varierande svår grad. Troligen räcker det med mycket små mängder av vissa substanser för att den förvärvade intoleransen ska ge sig tydligare uttryck. Vi har sett det räcka med vistelse utanför det sanerade huset där problemen uppstått, då troligt genom de fuktskador och mögelskador som totalt sett finns kvar i byggnadens skal och avges till utomhusluften. Sanering av inomhusmiljön räcker bevisligen inte i vissa fall. Fullständig skadeomfattningsbedömning bör därför göras före sanering, särskilt om personer visar symtom. Ventilationen är av vikt att titta på. Undertryck och övertryck måste beaktas i förhållande till flera faktorer (26). Beaktande måste tas till att ventilationsluft utifrån hämtad ej får föra med sig fuktskadealstrade volatila ämnen eller partiklar in till inomhusmiljön.

Det finns mycket mer att önska i bedömningen av fukt- mögel- och kemikalieskada i hus. Vi tar allt för ofta notis om delvis eller totalt negligerande från olika parter, inte minst myndigheter och läkare (27).

För dig som är intresserad av att läsa mer om riskerna med pentaklorfenol i hus, läs referenserna (28-30). I materialet framkommer varför den kemiska substansen med kontamineringsprodukterna är förbjuden att bruka som träskyddsmedel i hus. I referens (31) belyses svårigheterna de svenska forskarna har att vara helt ärliga om skadeverkan och framlyfta forskning som pekar på sådan verkan.

Evidensen om att fukt- och mögelskadade byggnader kan leda till MCS ökar. 2017 gavs från Finland sådan information ut. Här visar man på en hel familj som drabbades. (34) Vidare utmålar nu allt fler välutbildade och praktiserande läkare mögelexponering som orsak både till MCS och elöverkänslighet, i ett utdraget sjukdomsförlopp. (35)

Vi tar tacksamt emot synpunkter och kunskap i ämnet och kan presentera dina ord här.

– Klorfenoler i hus godkändes av SP Statens Provningsanstalt

– Mögelgiftet Ochratoxin innehåller naturlig toxisk klorfenol

– Akut toxisk effekt – Sjuka hus – mögel och klorfenoler

– Mögel i hus misstänks förorsaka EHS – Elöverkänslighet

– Mögel i hus ger miljöintolerans hyperreaktivitet AHR SHR

– Mögel i hus knyts till infektioner psykiska diagnoser ME/CFS

– Diagnos och behandling gällande mögel toxiner sjuka hus

– Lukt från färg, väggfärg inomhus och hälsoeffekter

– Mögelskada i hus – Vad gör man med möbler, kläder etc.

2014-11-28
Uppdaterad 2019-05-19