Tidigare har det varit hett omstritt huruvida man kan eller inte kan bli sjuk av att vistas i ett hus med vattenskada eller fuktskada, som lett till att mögel och bakterier kunnat växa i och på husets olika delar. Idag är det klart bevisat via ett stort antal studier att högre besvärs- och sjukdomsfrekvens finns hos dem som bor eller arbetar i ett dylikt hus som i vardagligt tal kallas sjuka hus.

Det som bl.a. fortfarande diskuteras är om pentaklorfenol, ämnet som använts i upp till en miljon byggnader här i Sverige har skadeverkan i kroppen i de koncentrationer som avges från behandlat byggnadsmaterial. Samtidigt upplever vi att risken för utvecklande av cancer bortses från och i praktiken där ovanligt många cancerfall uppstått pratas bort av läkare och inomhusmiljökonsulter samt vissa saneringsfirmor. Sorgligt nog finns det fortfarande de som menar att mögel inte kan ge upphov till någon långvarig skada. Dessa personer anser vi ha halkat efter rejält och ingen notis bör tas om dem, så länge de inte försöker lura personal på arbetsplatser eller föräldrar till barn som går i fukt- och mögelskadade skolor, vilket tyvärr är vanligt.

Sedan drygt tjugo år har vi här på LFS prenumererat på och studerat äldre samt nyutkomna forskaravhandlingar och satt dessa i relation till det som nu möter oss ute på fältet, d.v.s. entydiga resultat som visar att man löper högre risk att fara illa i sjuka hus jämfört med om huset är friskt. Denna artikel skrivs trots vissa hårdare budskap med ödmjukhet inför rådande kunskapsläge om kroppens immunförsvar satt i relation till aktuell exponering och exponeringsfaktorerna samt studierna om dessa som ibland motsäger varandra. Det behövs mer studier för att hela vägen fram till sjukdom i kroppen ska klarläggas. Brist på de sista bevisen, eller behov av flera likalydande sådana för klar patogenes får dock inte hindra att man tar frågorna på allvar och omsätter frågeställningarna utefter de lagar som reglerar inomhusmiljö. Det innebär att bl.a. Försiktighetsprincipen i Miljöbalken absolut ska följas.

Det finns olika åsikter och läror hur cancer uppstår och vad cancertumörerna består av. En mer modern lära menar att tumörerna består av t.ex. bakterier, svamp eller mögel som angripit och invaderat en skadad cell medan den traditionella medicinska läran säger att cancer utvecklas genom icke normal och okontrollerad tillväxt av celler. Troligen kan båda sätten att se på saken vara rätt, om man lägger samman faktorerna som orsak och verkan, vilket vi kommer till i vidare text.

Vi tar ännu inte fullt ut ställning i denna fråga utan konstaterar att hur det än är så skulle vår tes i sammanhanget kunna stämma, att påverkande faktorer från sjuka hus d.v.s. förekomst av mögel, jäst, bakterier och olika kemikalier likt tryckimpregnering har direkt eller indirekt sjukdomsverkan genom att bl.a. orsaka inflammation samt sänka immunförsvarets verkan, vilket i sin tur får vidare följder som kan leda till cancer.

Senare tids nydanande kunskap har några få personer länge kämpat hårt för att framföra, däribland en omstridd svensk läkare vid namn Erik Enby. Det verkar allt mer som att denne läkare har rätt i att cancertumörer vid närmare mikroskopering ibland ses kunna innehålla eller bestå av mögel- eller svampliknande sporer. Hur kommer vi då fram till att det skulle kunna vara rätt eller delvis med sanningen överensstämmande? Jo, stora projekt har nyligen startats upp där man fokuserar på tidigare i stort bortsedd mikroflora i kroppen. Med mikroflora menas i sammanhanget att man studerar svamp, bakterier, parasiter och virus i förhållande till utlösande av autoimmuna sjukdomar, cancer, mag-tarm problem etc. Karolinska Institutet har i oktober 2012 fått en ansenlig summa pengar om drygt 22,3 miljoner från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (24) för att med DNA-teknik spåra t.ex. virus, mögel och bakterier som man genom tidigare medicinsk och biologisk teknik inte kunnat se, bortförklarat eller ej förstått sig på.

Från University of Mississippi Cancer Institute publicerades i september 2013 en övergripande skrift vilken beskriver ett totalt sett mycket omfattande arbete som inbegriper kartläggning av kroppens mikroflora i förhållande till cancer (25). Här får vi t.ex. veta att negativt påverkat immunförsvar inte alltid har förmåga att hålla kroppens mikroflora i schack, varvid svamp, bakterier och virus kan angripa kroppens celler och genom gifter, inflammatorisk eller dödande (apoptose) verkan fungera störande på cellcykeln och påverka tillväxten av den angripna cellen och stimulera vidare faktorer som styr utveckling av cancer. Institutets företrädare i frågan menar att med bättre förståelse kan också rätt typ av behandling och medicinering tas fram. Parallellt med dessa projekt fortlöper även samma typ av framgångsrik forskning i form av de mycket omfattande satsningarna “NIH – Human Microbiome Project” och “MetaHIT”, som vi skrivit mer om i förhållande till mögel och omvärdering av diagnosen autoimmun sjukdom.

Mögel immunförsvar och cancer

Immunförsvaret hos oss människor är mycket komplext och det saknas fortfarande kunskapsmässigt pusselbitar för att beskriva alla cellers exakta funktioner och hur de kommunicerar med varandra samt hur antigener likt mögel av immunförsvaret upptäcks och bekämpas. Nyhetsflödet har de senaste åren ökat då det gäller hur mögel i dess totalbegrepp av kroppen detekteras och om möjligt oskadliggörs, eller leder till sjukdom likt astma. Samtidigt föreslås det av allt fler att mögel kan orsaka immunförsvarsnedsättning som i sin tur gör att cancer får större chans att utvecklas.

I förhållande till cancer vill vi flagga för en nyligen utkommen artikel (1) där forskarna visar att NK celler, naturliga mördarceller, har förmåga att binda till mögel via receptorn NKp30 som man tidigare inte kopplat till detta. Då det gäller NK-celler så har dessa den viktiga funktionen att kunna binda till och lysera (döda) metastaser samt tumörer (13), förutom funktionen att de kan slå ut virus och den nyvunna kunskapen om aktivitet i förhållande till mögel.

Störs kroppens mobilisering via gener och immunförsvarscellers olika individuella skyddande funktioner samt nedreglering föreligger ökad risk, inte bara sett till cancer utan t.ex. också till kroniska inflammationstillstånd (2) och hyperreaktivitet, precis vad vi ser och kan utläsa om hos både barn och vuxna som exponerats (3, 4). Det finns hos mögel många metaboliter som kan ställa till oreda i kroppen. Här ses mögelgift som en starkt potentiell faktor.

Gifter från mögel i hus har sedan 2008 efter presentation av svensk forskning i Lund via Erica Bloom, Lennart Larsson m.fl. hamnat allt mer på kartan då man på olika ställen i världen analyserar möjliga orsaker till byggnadsrelaterad ohälsa. Mögelgift såsom Aflatoxin (21), Ochratoxin (22) och Trichotecenes (23) är enligt sakkunniga (5) uppmätbart i urin hos dem som vistats i en vattenskadad byggnad, till skillnad från dem som inte exponerats. Från samma studie utläser vi att de som har typiska sjuka hus symptom också kan ha tydligt nedsatt funktion gällande NK-cellerna (ovan) m.fl. immunförsvarsrubbningar.

Ett av de många gifterna från svartmögel i hus kan benämnas vara Gliotoxin från mögel Aspergillus Fumigatus. Just Gliotoxin har vi ofta mött i våra studier och resultaten måste ses som starkt övervägande åt att detta mögelgift i ett brett spektrum slår emot immunförsvaret. Mögelgiftet har verkan emot såväl monocyter som makrofager, NK och T-celler samt deras kommunikation bl.a. via cytokiner (6), vilket har potential att ge allvarliga följder eftersom även makrofager, NK-celler och cytoxiska T-celler samt NKT, naturliga mördar T-celler (CD8+) visats kunna verka emot cancer och mögel (7). Av värde är också att titta vidare på fler olika mögelgifter eftersom flera förutom Gliotoxin har liknande egenskaper i kroppen. Fastslaget är att vissa mögelgifter i föda och dryck leder till cancer.

Nyligen lade Karolinska Institutet fram sin forskning kring cancer (8), som visar att CMV – Cytomegalovirus (herpesvirus) är aktivt förekommande i många fall av olika cancerformer. I våra studier framkommer att mögel kan leda till CMV-virusinvasion genom mögelgifternas nedsättande immunförsvarsverkan där bl.a. den naturliga mördar T-cellen har en framträdande roll i virusbekämpningen (7). Samtidigt kan också Candida Albicans lättare tillväxa i kroppen (sporsäckssvamp likt Aspergillus m.fl., kallas Candidasis då den orsakar svampinfektion). Intressant är att Candida A. enligt vissa källor precis som mögelarten Aspergillus Fumigatus kan producera Gliotoxin (9). Stämmer det skulle kedjeeffekt kunna ges med flera giftkällor om man vistas i ett hus där giftproducerande mögel finns. Immunförsvaret kan bli så nedsatt av mögel och dess metaboliter att Candida etc. får överhand och vidare ger immunförsvaret en törn, oavsett gliotoxinproduktion eller ej. Både CMV och Candida kan t.ex. ses hos patienter där mögel förvärrar HIV, dess smittospridning och utvecklande av AIDS.

Candida A. som då möjligen delar vissa egenskaper med i hus vanligt förekommande mögel och/eller kan triggas igång via möglets immunförsvarsangripande egenskaper, kan enligt vetenskapliga djurförsök ha en positiv effekt på bröstcancer där tumörtillväxt tilltar och metastaser, d.v.s. spridning av bröstcancern ökar (16,17). Candida orsakar normalt inte sjukdom utan att immunförsvaret är nedsatt, men då någon påverkande faktor (inbegripande mögel, virus, bakterier och/eller antibiotika etc.) ser till att kroppen inte längre kan kontrollera svampen som finnes i övre luftvägarna, magtrakten samt i de kvinnliga genitialia, sker tillväxt. Svampen kan då spridas via blodbanorna, invadera andra organ, orsaka inflammation och rapporteras ofta återfinnas hos cancerpatienter (17, 27). Inflammation kan således ges av både mögel och Candida. Här kan växelverkan ske så att det ena banar väg för det andra varvid inflammationsgraden och sjukdomsföljderna i kroppen ökar. Kroppens läkeprocess nedsätts samtidigt (18). I sammanhanget måste nämnas att inflammation har potential att utlösa cancer via olika processer som påverkar immunförsvaret och cellerna i kroppen (19,20,26).

Lukt från mögel, s.k. mögellukt har länge betraktats som en fuktskadeindikator. Det finns olika metaboliter från möglet som kan lukta illa, varav alkoholen 1-octen-3-ol är karakteristisk. I Värmlandsstudien/barn-bostad-hälsa (10) drogs slutsatsen att där mögellukt fanns komma från vinkeln mellan golv och vägg, var frekvensen av astma och allergier hos barnen högre. 1-octen-3-ol kan ha kraftfull inverkan genom att både aktivera och döda makrofager (11). Aktiveringen innebär att makrofagerna avger cytokin som MCP-1 (Monocyte chemoattractant protein-1) vilket skulle kunna vara ett försök att vidare aktivera försvar emot möglet innan cellerna dör. Immunförsvaret utvecklas i benmärgen. Även här kan mögellukt eller rättare sagt vissa av möglets alkoholer ha väsentlig negativ inverkan då djurförsöksresultat visar att benmärgens stromaceller skadas med följd att det inte bildas normal mängd makrofager. Detta har vi omtalat och lämnat forskningsreferens om på sidan mögel i krypgrund och på vind, där vi också visar på att mögel är negligerat i förhållande allergi och sjukdom. Här ser vi på potentiell samstämmighet då det gäller mögellukt och sjukdomsfrekvens i sjuka hus.

En annan lukt i hus som t.ex. mögelarterna Penicillium och Chaetomium kan avge är Geosmin, som också avges från “mögelbakterier” kallade Streptomyces. S. griseus är liksom mögel potent skadeframkallande genom att bilda Valinomycin som ger skadande effekt på NK-celler samtidigt som nedsättande effekt sågs hos både makrofagernas och NK-cellernas kommunikation via cytokiner IL-15, IL-18 samt IFN-γ (Interferon Gamma) (12).

Då det gäller mögel etc. måste även DNA-förstörande effekter och påverkan på centrala nervsystemet beaktas eftersom skador här även skulle kunna leda till cancer etc. Protein som avges från P53 genen i kroppen kan fungera starkt reglerande då en cell av olika inverkande faktorer stressas så att tumörbildning startar. Nyligen fann svenska forskare Vid Sahlgrenska Akademin att vissa antioxidanter nedsätter P53 och dess verkan emot cancertumörer (28). Då P53 utsätts för olika biotoxiner som mögel, mögelgift, gift från bakterier, miljögifter, cigarettrök m.m. kan denna muteras varvid den reglerande funktionen uteblir. P53 kan även inaktiveras vid viss biotoxinexponering likt då mögelgiftet Aflatoxin B1 från möglet Aspergillus når kroppen via mat eller inandning, så att risken för cancerutveckling i t.ex. lever och lungor ökar (29). Denna kunskap om Aflatoxinets genotoxiska och carcinogena verkan är inte ny utan har funnits sedan minst 24 år tillbaka utifrån de sökresultat vi fått i ämnet. Det är först nu då debatten om svamp, mögel och cancer blossat upp som denna kunskap mer allmänt börjar spridas. Här i presentationen av vår intiala forskningsinsats, där vi försöker få reda på om mögel i hus etc. kan ge cancer, finner vi att Dr Sircus ett par månader efter denna sidans presentation faktiskt framför samstämmig information, även denna med referenser (30).

Cancer i förhållande mögel och sjuka hus negligerat

I decembernumret 2014 av tidsskriften Oncology, som är riktad till specialister inom ämnet cancer, finner vi en intressant artikel som avsevärt stärker arbetshypotesen om att mögel kan ge upphov till cancer eller rent av faktiskt utgör själva tumörerna i somliga fall. Denna kunskap är sannerligen av tyngd då cancerfall uppseendeväckande ofta finnes som konglomerat i sjuka hus där mögel analyserats fram som kommande av fuktskada.

I artikel “Fungi and their Mycotoxins: an Underappreciated role in cancers” (31) pekas mögelgift via referenser ut som potentiellt drivande i olika sjukdomar. Man framför riktigen att de flesta studier som gjorts där man bevisat mögelgifter som cancerframkallande är relaterat till mat och dryck medförande oralt intag av gifterna.

Det finns också fler exponeringsfaktorer att beakta t.ex. då man inandas mögel i sjuka hus. Detta torde vara en exponeringsväg med högre riskfaktor än att få i sig gifterna via föda då lungorna till skillnad från mage och tarm normalt har en snabbare och mer direkt kontakt med blodflödet samt att exponeringen kontinuerligt varar så länge man vistas och andas i det mögliga huset. Just denna faktor har forskning i Portugal visat under projektet benämnt MYCOMIX. Vetenskapsmännen ville inte dela med sig av sina fynd, men vi sökte fram vad de kommit fram till. Det visar sig att barn ligger i tydlig riskzon då mögelgifter i mat vid sammantagen riskutvärdering är allvarligare än man tidigare trott. Samtidigt väger de in mögelexponeringen från fuktskadade hus. Även i MYCOMIX talar man om mögelgifters potentiella cancerogena verkan. Barn är känsligare.

Här berättas också om att mögeltoxin har förmåga att vara DNA förstörande och att man misstänker DNA modulerande effekt där möglet integrerar sitt DNA med den mänsliga cellens DNA så att cancer kan uppstå. Det är känt att vissa virus som papilloma och epstein-barr samt hepatit b och c kan integrera sitt DNA med mänskliga celler så att cancer promotas och misstanken om liknande förmåga hos mögel ligger inte så långt iväg då över trettio olika mögelgifter är kända som DNA och cellförstörande. Detta har mött mycket kritik och långa dementerande artiklar på Internet. Dock har kritikerna ännu inte kunnat motbevisa teserna och innan ordentlig forskning kommer till stånd tycker vi denna idé måste få hållas öppen som tänkbar.

Läs om Strömbackaskolan i Piteå där många lärare sedan brand, fukt och mögel i skolhuset Oden fått cancer. Vidare utredning nekas av såväl skolledning som Arbetsmiljöverket. Detta trots tidigare undermålig statistisk utredning via Umeå Universitet.
– Cancer relaterat mögel utreds inte Strömbackaskolan Piteå

Uppföljning på denna artikel görs i del två:
– Cancer kan botas med medicin mot mögel

Vidare har vi kartlagt att såväl mögel som bekämpningsmedel leder till cancer samtidigt som bekämpningsmedlen skapar resistens hos flera i hus funna mögelarter:
– Fungicider skapar farligare mögel i mat, hus och människa

Pentaklorfenol ger kemikalieskada i hus

Pentaklorfenol (PCP) har vi tidigare diskuterat vara vanlig i hus fram till 1978 då bruksförbud infördes. Kemikalien hittas i hus även efter detta årtal eftersom utfasningen av lagerhållna impregneringsmedel med ingående PCP tog tid. I naturen ser många forskare ämnet och dess biprodukter såsom t.ex. dioxin som starkt giftigt och en anledning till varför bl.a. fisk från vissa av våra hav och sjöar inte får exporteras som föda eller säljas som djurmat. Vi tror att kring en miljon av våra hus kan vara mer eller mindre behandlade med PCP. Då virke som strykts, doppats eller tryckimpregnerats blir fuktigt, angripet av bakterier eller mögel kan nedbrytningsprodukter som pentakloranisol (PCA) börja lukta mycket illa i hela huset. Av någon outgrundlig anledning har den allmänna uppfattningen varit att detta ämne inte skulle kunna vara skadligt vid exponering i hus.

Forskning från 70-talet till idag berättar att skadeeffekterna i kroppen kan vara allvarliga. Redan i lägre luftburna koncentrationer likt de som kan förekomma i behandlade hus har pentaklorfenol påverkanseffekt på NK-cellers förmåga att lysera blodburna metastaser och cancertumörer. Vid lite högre koncentration kan även cellernas bindningsfunktion slås ned, möjligen för att ytproteinerna påverkas negativt (13, 14).

Vid framställningen av PCP för annat än laboratorietekniskt bruk fanns upp till 10-15% eller mer av biprodukterna med. Dessa kunde bestå av dibenso-p-dioxiner (PCDD), 2,3,7,8-tetraklordibenso-p-dioxin (TCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF). Här talar vi sammanlagt om de giftigaste ämnen som människan framställt, i synnerhet TCDD. Vi frågar oss om någon bedömt immunförsvarsverkan av respektive samt dessa samlade ämnen då det är av importans att ta reda på. Då forskning alltjämt gör framsteg är det riktigt intressant att titta på senaste rön, varav ett kom ut sept 2013. Här förklaras att både PCP och TCDD var för sig och tillsammans är immunsuppressiva och immuntoxiska (15). Påverkan ges bl.a. på produktionen av ett viktigt cytokin som kallas IL-10, vilket verkar bromsande/reglerande t.ex. då immunförsvaret “gasat igång” och utlöst inflammation. Detta är en mycket viktig funktion då kroppen kan ta allvarlig skada av sitt eget försvar emot antigener och patogener, t.ex. mögel och bakterier som kan finnas i sjuka hus.

I länken ovan till vår inledande artikel om pentaklorfenol har vi skrivit om och länkat till referens om att PCP nu “trätt ut ur skuggan” och differentierats från ovan nämnda starkt giftiga kontaminationsprodukter i förhållande till cancer. Referensen anser att PCP är cancerframkallande.

Produktkontrollnämnden var den myndighet som 1978-79 införde förbudet mot pentaklorfenol och andra näraliggande klorfenoler. I beslutsunderlaget framgår att träskyddsmedelet med dess föreningar utgör högtoxiska risker. (32)

Vidare finns stark koppling mellan mögel och mänskligt framställda klorfenoler. Kopplingen består i att mögel såsom Penicillium och Aspergillus, vilka har förmåga att växa i hus också kan framställa klorfenol, då genom mögelgiftet Ochratoxin. (33)

Även om inga akuta toxiska effekter direkt kan ses, så måste kroniska effekter vägas in då man vanligen vistas mycket inomhus. Detta tar vi till vidare nivåer genom artikel (34).

Diskussion

Detta med mögel, bakterier och olika kemikalier etc. som avges från olika produkter och sjuka hus måste upp till ordentlig debatt och forskning. Klart är att olika sjukdomar, cancer, astma och allergier på senare tid ökat med oroväckande frekvens. Vi har här framfört att varierande exponering kan ha allvarliga immunsvarseffekter. Addera dessa exponeringsfaktorer till varandra. Lägg sedan till alla andra ämnen, gifter och partiklar som vi inte här har framfört, men som har liknande effekter på människokroppen. Detta tror vi är anledningen att man i forskarkretsar talar om “multipelfaktor”, d.v.s. att påverkanseffekterna inte bara adderas utan sammantaget ibland måste multipliceras.

För en kort tid sedan trodde man att mögel inte kunde nyutlösa astma. Nu är det bekräftat att så kan ske. Astma beror hos alla astmatiker inte på en och samma utlösande faktor. Se t.ex. på bagare där mjöl kan vara orsaken. Skulle det kunna vara likadant med cancer, att tumörer kan utgöras av eller bildas p.g.a. olika påverkande faktorer? Ytterligare likhet finns då man inte kan komma åt alla astma- och cancerfall med vedertagen “medicin” eftersom utlösande faktorer och patogenes inte till fullo är känt. Alltså borde den nya forskningen kring mikroflora som får övertag vid immunförsvarsnedsättning kunna stämma till punkt och pricka.

Då vi talar med personer som upplever att de själva, deras barn eller bekanta är drabbade av byggnadsrelaterad ohälsa framkommer att “infektionsförhållandena” är mer frekventa, där öroninflammation, lunginflammation, luftrörsbesvär, rinnande och täppt näsa, bihåleinflammation, ögonbesvär, feber, förkylningar etc. kommer oftare och är mer ihållande. Är immunförsvaret nedsatt så ges inte gott försvar. Blir en försvarslinje attackerad både framifrån, från flankerna, bakifrån, uppifrån, kommunikationsmässigt och förstärkningsmässigt ja då faller linjen till slut. Vi har så mycket gifter, mögel, bakterier, virus m.m. att tampas med idag, både i natur, föda, dryck såsom juice, kaffe etc., luft och inte minst i sjuka hus, att ökad sjukdomsfrekvens inte är konstigt. Samtidigt är det så att mögel har en oerhört större potential att skada kroppen än vad som tidigare varit känt. Detta framkommer genom text och referenser på sidan “mögel i krypgrund och vind är negligerat”, som är länkad till i text ovan på denna sida.

Diskussionen kan byggas på ordentligt och det vore mycket roligt att få in kommentarer samt synpunkter på vidareutveckling av denna artikel.

Passa också på att läsa om våra farhågor kring barn, skola och stress relaterat de mögel- och fuktskador som är väldigt vanliga i förskolor och skolor, samt senaste rön om hur vissa barn kan få rejäla kognitiva svårigheter och nedsättningar efter att ha vistats i ett sjuka hus med fukt och mögel, genom sidan Mögel samverkar med bakterier och ger bl.a. autism – Pandas.

Läs också vidare om att mögelgift inte bara kan vara orsak till cancer utan också till högt kolesterol. Mögel samt svamp i kropp och hus förorsakar högt kolesterol.

Det är nu eller aldrig, tänk på våra barn och deras framtid! Accelererar sjukdomsförhållandena så som under senare tid även framåt skapas en totalt ohållbar situation. Vi uppmanar den svenska sjukvården att bättre titta in på vad följderna kan bli av att vistas i ett hus med mögel och andra påverkansfaktorer som finns i sjuka hus. Läs här: Mögel och biomarkörer – Vad läkare skulle kunna analysera.

Uppföljande funderingar

Funderade lite över Karolinska och deras upptäckt rörande Cytomegaloviruset i förhållande till cancer. Frågan poppade upp om och hur detta herpesvirus smittar?

Lägger här en vild fråga. Kan cancer/cytomegaloviruset smitta och då vara förklaring till fler cancerfall i byggnader där immunförsvarsnedsättning ges via alla sjuka hus-faktorer som mögel, pentaklorfenol, bakterier o.s.v.? Kan Cytomegalovirus etc. aktiveras att slå hårdare mot immunnedsatta människor då det smittar från en person med cancer?

Hur stor inverkan har egentligen socker som modifierad stärkelse på uppkomsten och tillväxten av cancer? Hos diabetespatienter ses ofta invasiva angrepp av mögel och svamp samt högre cancerfrekvens och det skulle kunna ha med förhöjd glukosnivå i blodet att göra då sockret har direkta immunförsvarspåverkande funktioner. Läs mer om hur glukos kan nära mögel. Intressant är att titta vidare på olika sjukdomar och hos diabetiker är det vanligare med både vissa typer av cancer och infektion av både svamp och mögel. En blick vidare i ämnet ges på sidan; Mögel i hus kan ge sarkoidos och granulom som hälsoeffekter. Vi vet med bestämdhet idag att cancertumörer är sockerälskande och omsätter långt mer socker än friska celler gör. Mögel och cancer har här ett tydlig gemensamt livsuppehållande behov.

Sockerintag kan leda till lägre nivåer av hormonämnet testosteron. I sin tur ger det till följd att viktiga delar av vårt immunförsvar inte kontrolleras. Det har vid djurförsök visats att testosteronet nedreglerar lymfoida celler, vilka är till för svar emot olika allergener och patogener likt mögel. Om reglering inte sker genom testosteronets inverkan kan immunförsvaret överreagera. Bland annat startar då inflammation. Lymfoida celler är på olika sätt involverade vid uppkomst av cancer. Testosteron skyddar mot mögel, astma och allergi.

– Svåra följder av mögel i hus, finsk forskning – DMHS

2013-10-29
Uppdaterad 2020-08-04