Att se ett problem i del och helhet, att vrida på det som Rubiks kub, kan ge bättre svar än att söka finna svar enbart genom att gå på tidigare kunskap och med en konservativ inställning avfärda nya rön. Här går vi med lösningsfokuserad, fördomsfri inställning erfarenhetsbaserat in på senaste forskning kring mögel och sjuka hus satt i relation till den fysiska och psykiska verklighet som möter många av våra barn i förskola och skola i landets kommuner.
Socialstyrelsen – Sjuka hus utredning
Vi kallar den så, Sjuka hus utredning, som Socialstyrelsen nu i april 2013 startat för att utreda miljön i skola relaterat astma och allergi etc. Astma- och Allergiförbundet samt några andra inom området berörda parter har genom SvD Opinion lagt ut en artikel som heter “Brister i skolmiljön hindrar inlärningen / Dålig skolmiljö gör eleverna sjuka“. Där lyfter man inledande fram att utbildningsminister Jan Björklund inte verkar fokusera på de idag välkända eskalerande bristerna i skolor, vilket gör husen till sjuka hus genom fuktskador och mögel, som i sin tur påverkar barnen negativt och vissa barn mycket illa. Vi har också uppmärksammat detta negligerande fenomen samt ett antal sjuka skolor och i artikelform talat om det bl.a. genom sidan Mögel och Sjuka hus – Finns Forskningsanslag. Här står också nedtecknat de mail som i frågan skickats till ovanstående herre samt en annan riksdagsman. Endast ett besvarades, där en del viktig sanning framkom.
Socialstyrelsens uppdrag att utreda skolbilden kring barn med astma och allergi initierades genom Regeringen / Socialdepartementet den 22 juni 2011. Ett krav var här att Socialstyrelsen skulle inkomma med uppdragsredovisning senast den 1 april 2013.
Mögel och sjuka hus måste vägas in
Utbildningsdepartementet har fokuserat hårt på att stärka kunskapsnivåerna hos både barn och lärare. Man har skärpt kraven och barnen sätts redan i grundskolans tidigare år under hårdare press och stress för att om möjligt kunna nå de allt strängare satta målen. Själva agerandet här för oss till tankar om ett system som blir allt mer objektivt och stelt istället för att beakta det barn faktiskt är, subjekten själva, levande och känsliga, under utveckling. Just här kommer vi in på det som också för att nå bättre utbildningsresultat måste tas tag i. Det handlar i sak om mögel och sjuka hus som bevisligen kan ge barn mycket tråkiga symptom vilket kan hämma inlärningen. En stor procentandel av skolbarnen vistas i skolmiljö som har stora brister ifråga fuktskador och mögel. Trots lagar som reglerar att så inte får vara fallet är det tyvärr en realitet idag. Mer om det har vi skrivit i artikeln Mögel i skola.
Det har ibland skapats fokus kring just mögel i sjuka hus. Möglet är vanligt men det finns också flertalet andra källor som kan få barnen att må dåligt. En sådan källa är pentaklorfenol, vilket innehåller flera olika gifter varav ett eventuellt sådant är det giftigaste människan någonsin framställt.
Stress, mögelskada och sjukdom
Kan bilden här kallad “Stressfaktor Skola” kallas överdriven? Vi tycker inte det då vissa barn råkar mycket illa ut för att kommunerna och fastighetsägarna då det gäller mögel och fuktskada i skola inte förhåller sig till vad lagen och sunt förnuft säger i fråga om hur ett sådant ärende ska hanteras och följas upp. Det kommer vidare i texten pekas på att dagens skola kan ge barn och pedagogisk personal stress på flera olika sätt och nivåer.
Vid Umeå Universitet, Institutionen för psykologi har man 2012 byggt upp en exponeringskammare för att bättre kunna ta reda på hur lägre koncentrationer av olika kemiska ämnen påverkar människan. Här studerar man inte enbart från ett toxikologisk synsätt utan också på individnivå, samt genom att förberedelser och uppföljning sker med provtagning. Resultaten tyder på att sensorisk irritation hos somliga kan uppkomma långt under de gränsvärden som har varit gällande under många år. Det verkar enligt universitetets resultat inte enbart handla om dosfråga utan även om exponeringstid och om försökspersonen upplever sig vara stressad. Längre exponeringstid gav irritation hos vissa, trots lägre koncentrationer, särskilt de som var stressade. Umeå Universitet samt Komin bjöd i februari 2014 in Tuula Putus från Åbo Universitet att tala om effekterna av att vistas i ett hus med fukt, bakterier och mögel. Tuulas föreläsning var en av de bästa och mest raka vi tagit del av. Hon sade klart och tydligt att starka kopplingar till ohälsa finns och på frågan om och hur psykiska faktorer inverkan menar hon att detta inte kan vara den slutgiltiga förklaringen eftersom de ser samma effekter och sjukdomar hos försöksdjur som hos människor och hos djuren handlar det inte om psykiska faktorer. Svar på tal där.
Exempel på irritationströskel som ligger under av Nordiska Rådets satta gränsvärde (10μg) kan ges 2-Etyl-1-hexanol. Här har FOA tox, Försvarets Forskningsanstalt redan i mitten av 90-talet skrivit ned i en rapport att känsligare personer kan reagera vid lägre värden (6μg). Kunskapen finns allmänt inom bygg- och saneringsbranschen kring detta fenomen sedan länge. Trots det finns det forskare, läkare och fuktskadeutredare som blint går efter de olika gränsvärden som står på papper. Man blundar för sanningen och avfärdar att sjuka hus symptom framkallas av mögel och fuktskador och menar att det istället beror på individen själv eller att det måste finnas annan förklaring, vilket de dock inte kan precisera. Ett mångfaldigt exempel på detta kan utläsas under sidan inomhusklimatproblem.
Umeå Universitet inriktar sig nu (2015) genom psykologen Steven Nordin på att försöka förklara hälsoeffekterna som ses i sjuka hus genom att vinkla orsaken över mot psykologiska aspekter, som att man blir sjuk för att man är rädd för lukten från mögel och kloranisoler. Vi tycker att det är anmärkningsvärt på sättet det görs och den information som ges då man i stort sett helt försöker få bort frågan gällande de toxikologiska faktorerna från substanserna och kroppssvaren som blir följden av exponeringen. Mörkar Steven Nordin Johnny Lorentzen mögel och kloranisoler.
Sjuka-skolhus-stress
Titta på barns arbetsmiljö. Allt större barngrupper tvingas samman. Barnen stressas mer. Tillika ska de tidigare kunna mer. Det blir sammantaget fler krav, vilka omvandlas till negativ stress hos barnen som inte ännu har eller kan skaffa sig verktyg för att arbeta med sig själva och den stresshantering som behövs. Själva skolsituationen är nu sådan att den inte kan hanteras även om man kan och vill. Barn är barn och de måste de få vara, vi ska inte ta det ifrån dem, får inte göra det.
Då barn långvarigt stressas finns risk att det livsviktiga näringsupptaget blir lägre i kroppen samt att immunförsvar och andra viktiga funktioner inte fungerar som de ska. Att läggas till här är att barn fortfarande utvecklas och inte har så god motståndskraft mot sjuka hus som vuxna har (allt enligt många forskningsresultat). Ett exempel på lägre försvarsfunktion hos barn är att produktionen av PON1 enzym (Paraoxonas 1) upp till lågstadieålder normalt är över tre gånger lägre än hos vuxna. PON1 enzymet är en av kroppens först inträdande och viktiga funktion för att neutralisera vissa föroreningar och gifter som kommer in i kroppen. Dessa gifter som kroppen ibland av olika anledningar inte kan neutralisera kallas AChEi för att de har en hämmande och förstörande funktion gällande ett för det centrala nervsystemet viktigt enzym. Vissa mögelgift, t.ex. från mögel som Penicillium, Stachybotrys och Aspergillus rapporteras av olika forskare ha bland annat just denna enzymhämmande och skadliga funktion.
Gulf Krigs Syndromet där många soldater uppvisar symptom som liknar de man kan drabbas av i sjuka hus är omdebatterat. Man inriktade först forskningen emot psykiska faktorer, t.ex. stress. Idag har fakta samlats som talar för att många soldater som drabbats har lägre nivåer av just PON1, likt barn i regel också har. Skulle likheter här efter mer ingående forskning kunna kopplas mellan soldaternas öde, mögel, fuktskador, sjuka hus samt de sjukdomar och åkommor som barn och vuxna ådrar sig vill vi dra parallell till att de ansvariga i fallen av sjuka skolor faktiskt medvetet utövar en slags kemisk krigföring emot våra barn.
Mögel, dess metaboliter samt övriga gifter och kemikalier vi utsätts för i sjuka hus kan förutom andra hälsosymptom orsaka oxidativ stress på cellnivå i kroppen varvid cellerna skadas eller dör. Psykisk stress hos barn kan uppenbarligen också ge ökad fysisk och oxidativ stress, helt enkelt en negativ spiral som kan bli en runtgående allt kraftigare kedjeeffekt, som till sist driver sig själv utan utifrån inkommande stimuli och ger kronisk inflammation samt sjukdom.
Återgående till Umeå Universitet och deras fynd så menar de att delförklaring till sensorisk irritation vid exponering av olika kemikalier via inandning uppstår genom i cellmembranen förekommande s.k. TRP, Transient Receptor Potential Channels. TRP är en del av kroppens kognitiva funktion samt försvarssystem och ingår som viktiga budbärare (jonkanaler) i nervsystemet. Dessa hjälper oss bland annat känna värme och kyla samt har en mängd andra biologiskt reglerande funktioner. En grupp av TRP kallad TRPA1 reagerar på olika alkoholer, kemikalier och miljögifter etc. som vi inandas. TRPA1 har även visats bli aktiverade via oxiderande ämnen och oxidativ stress bl.a. vid inflammatoriska förhållanden. Här kan kanske en förklaring till astma och andra besvär i andningsvägarna få sin förklaring då TRPA1 kan utlösa akut inflammation som försvar. Denna TRP kan bl.a. vara ämnad att få oss undvika vissa situationer eftersom den kan utlösa såväl irritation som luftvägssmärta och huvudvärk samt hosta och skyddande slemhinnesvullnad samt ökning av slemhinnesekret m.m. Vi ska vid dessa “reflexer” bli varse att något är fel för att vi ska kunna skydda oss från vidare konsekvenser, sådana konsekvenser (astma, rinit, allergi, mcs, nervsjukdomar som parkinson etc.) som drabbar oss vid långvarig vistelse i sjuka hus där mögel och fuktskadeemissioner finns. Vi har även skrivit om att saneringsvätska används i nässpray, vilket kan orsaka kronisk rinit. Skulle kopplingen till TRP här kunna vara densamma?
Ytterligare en TRP benämnd TRPV1 nämns i olika forskningsresultat som responderande och reflexgivande vid kontakt med sådant som kan emitteras från sjuka hus samtidigt som respons också visat sig vid exponering av vissa gifter från mögel. TRPV1 har troligen en högre roll i det centrala nervsystemet eftersom den sägs kunna interagera med andra receptorer och modulera viktiga funktioner i kroppen, t.ex. utlösande av ökade cytokinnivåer likt det vi behandlat under sidan mögel och cytokiner. TRPV1 känner bl.a. av stress i kroppens funktioner och reagerar därvid genom att “reglera” för att skydda och läka.
Det finns fler olika TRP som reagerar på sådant som barn i skola med mögel och fuktskada exponeras för. Vi kommer senare att vara mer ingående men ämnar genom denna sidan likt vissa tidigare artiklar ge en inblick i hur man kan bli skadad av miljön där man vistas och vad senaste forskning och sunt förnuft säger samt föreslår.
Stresshantering
Vi vuxna och våra barn utsätts idag för enormt mycket (i ett sammanfattande namn) miljögifter bl.a. pentaklorfenol som finns i många lite äldre hus. Det har i TV-program kallats för den kemiska soppan. Till detta adderar vi mögel och mögelgifter. Kroppen har ett invecklat system för försvar och läkeprocess. En försvarsreaktion kan sammanfattas som stress, både omedveten, likt på cellnivå och i centrala nervsystemet samt mer medveten genom olika rädsloreaktioner (fly, kämpa, frysa fast, oro, ångest etc). Stress kan kroppen hantera på ett bra sätt vid kortvarig och lägre mängd (“ursprungliga irritanter”) av inkommande stimuli. Idag utsätts våra barn för en hemsk skolmiljö med långvarig negativ stress p.g.a. för stora barngrupper och hårda kunskapskrav. Samtidigt utsätter vi barnen för sjuka hus och ökande mängder andra typer av gifter, både genom inandning, föda och s.k. hudvårdsprodukter likt tvål, schampo och krämer av varierande slag.
Den totala stressnivån i kroppen blir för hög, sjukdomar och krämpor utvecklas bl.a. genom kroppens eget försvarssystem som inte är ämnat att “överarbeta” och överbelastas. Mycket tyder på att den “nya” sjukdomen MCS, Multipel kemisk känslighet utvecklas på detta sätt. Våra barn drabbas tyvärr av kroniska besvärstillstånd p.g.a. de vuxnas tafatthet att agera för förbättring. Kopplad till denna stressinformation är sidan mögel kan ge depression och även att den mikrobiella skadan kan ge varierande grad av beteendestörningar främst hos yngre barn som kan komma att få diagnosen PANDAS. För att ta reda på hur man kroppsligt mår efter att ha vistats i ett hus som inte är friskt kan biomarkörer analyseras. Vissa av biomarkörerna kan direkt knytas till olika sjukdomssymtom och faktiskt även till källan som orsakar det hela.
Återgående till Jan Björklund och Utbildningsdepartementet så tycker vi att helhetstänk saknas då man ökar barngrupperna och inlärningskraven utan att se på och åtgärda de sjuka husen. Ponera hur det hade varit att trimma motorn på en bil i förfall. För det första skulle ökad motorkapacitet definitivt kunna leda till en allvarlig olycka då bilen i övrigt inte står upp för effektökningen. Ett helhetstänk och full renovering måste till, samt definitivt inte övertrimning, vilket leder till långt snabbare fördärv. Omvandla bilen till ett subjekt, ett levande väsen (likt våra barn) som innan fulländning måste utvecklas, stärkas och få göra det i sin egen individuella takt utan någon form av för långvarig negativ stress.
Vad händer om man tankar denna bil med dåligt bränsle, inte bara en gång utan i stort sett varje dag? Jag tror inte regeringens egen hastighetsmätare fungerar, man kör för fort och stirrar mest i backspegeln istället för framåt samtidigt som man inte beaktar de påbudsskyltar som finns, vilket tillsammans är en farlig kombination. Det borde utdelas böter eller i alla fall rött kort som visar på ett akut möte, ändring av feltänk och efter det åtgärder. Struntar jag själv bakom ratten i någon gällande lag så försvinner lätt mitt körkort. Är det inte en demokrati vi lever i? Förresten brukar gamla fordon ofta skrotas, eller hamna på museum, av givna anledningar. Det är med andra ord nu så att många skolor behöver rivas och byggas upp på nytt för att våra barn inte ska ta skada. Tråkigt nog kan nybyggd skola också bli ett sjukt hus, se Henånskolan på Orust.
Den stress som alla giftiga ämnen, gaser och mögel ger oss kan multipliceras då dessa “stressorerna” möter varandra. Ännu giftigare ämnen kan bildas. Detta befarar och bevisar många forskare idag. Vi måste tänka om och innan toleransbägaren är fylld och rinner över agera, inte minst genom upprustning och sanering av alla de skolor och förskolor som skapar ohälsa hos barn och personal. Vi måste följa den lagstadgade Försiktighetsprincipen som står på pränt i Miljöbalken. Redan ett läskunnigt barn skulle kunna förstå denna Försiktighetsprincips budskap. Varför ansvariga vuxna väljer att blunda är för oss en gåta. Har hela samhället blivit korrupt och enbart i blindo prestige och besparingsinriktat? Vi sparar inte pengar genom att välja bort barnens bästa, vi kommer troligen istället att förlora stort i en förlängning, inom en snar tidsmässig ram. Ökad ämneskunskap överbryggar inte sjukdom, snarare eskalerar den sjukdomsförloppet, i alla fall då det gäller regeringens totala sätt att styra skolan som helhet.
Några studier finns där man i en av dem funnit att skolbarns kortisolnivåer(stresshormon) ökar istället för att som normalt sker under dagen minska. Det kan leda till nedsättande av immunförsvar och andra mindre bra kroppsliga effekter likt att hippokampus (i hjärnan) som har viktiga minnesfunktioner minskar. Ytterligare studie har framlagt att barn med ADHD har lägre kortisolnivåer. Exakt varför vet man ännu inte. Kortvariga kortisolökningar får oss skärpta och beredda på olika situationer, samt stärker immunförsvaret, medan långvariga kortisolökningar får omvänd effekt.
Missa inte ovanstående länksida “Mögel och cytokiner” som i del rör barns utveckling av immunförsvaret samt funktioner i detsamma.
Stress kan vara en av orsakerna till högt kolesterol, då genom verkan att stressen sänker immunförsvaret med följd att svamp och mögel lättare kan bli invasivt och faktiskt kan komma att växa inne i kroppen. Stress länkar vi därför till högt kolesterol, med vidare följder. Mögel samt svamp i kropp och hus förorsakar högt kolesterol.
Mycket viktigt att väga in i sammanhanget här är barn och vuxna som normalt är känsligare än andra genom deras personlighetstyp som kallas High Sensitive Person HSP. Vi har skrivit samman artikel som följetong till denna och andra relaterade artiklar i ämnet. Högkänslig person kan drabbas hårdare av mögel
2013-04-07
Uppdaterad 2020-02-07
