Mögel har man försökt spåra på ett antal olika sätt i hus som blivit fuktskadade. Ett av sätten är att räkna mögelsporer inne och jämföra med mängden i uteluften. Det har visat sig vara mycket svårt att avgöra om det finns dolt mögelangrepp genom denna jämförelse. Snarare har det blivit ett sätt att hävda motsatsen, d.v.s. att det inte finns några skador i den aktuella fastigheten eftersom mängden sporer inne relativt sällan överskrider värdet ute.

Vidare finns olika analyser där MVOC (mikrobiella volatila ämnen) spåras. Tenax är en av dessa där mögel i bästa fall kan spåras via ev. avgiven alkohol 1-octen-3-ol (1), furan och butanol. Tenax-metoden blir också högst bristfällig då en mögelkälla innebär så mycket mer än sporer och ett fåtal volatila ämnen. Även denna analysmetod kan nyttjas som “falskt bevis” för att ett mikrobiellt angripet sjuka hus är friskt.

Mätning av mögelgift (2) har också gjorts. Vissa av gifterna är kända som sjukdomsframkallande och cancerogena. När det gäller mögelgiftförekomst i hus har det trots stora mängder vetenskapsrapporter ännu inte gjorts någon medicinsk överenskommelse där man pekar ut koppling mellan symtom och analysresultat. Några gränsvärde har inte satts.

Varför det med analyserna inte fungerar som i seriös andemening tänk beror på att det för varje spor kan finnas 500 metaboliter, benämning för sekundärämnen och partiklar, som avges från primärkällan och mögelmateria i sönderfall. Det är här DNA-analys kommer in i bilden för att bättre förklara och belysa. Se referens (3) där Stephen Vesper jämför DNA-analys med andra analyser.

DNA-analys av mögel

Likt då kriminaltekniker letar spår efter brottsförövare är det nu möjligt att spåra möglets DNA via PCR teknik som står för Polymerase Chain Reaction eller polymeraskedjereaktion, där man letar efter arvsmassa. Metoden för DNA-analys är utvecklad i USA av Stephen Vesper och Richard Haugland arbetande för EPA – United States Environmental Protection Agency, som 2002 beviljades patent (4).

Utgångspunkten var att ta fram en metod som till skillnad från tidigare bättre kunde påvisa om det finns förhöjda värden av mögel i inomhusmiljö och vilka mögelarter som är representerade. Man började analysera efter hela 82 olika arter men har idag reducerat antalet till 36. Reduceringen gjordes utefter det som anses relevant att mäta i förhållande till risk för uppkomst av sjuka hus där man börjar uppvisa symtom eller blir sjuk, samtidigt som vissa av mögelarterna är indikatorer för fuktskada eller vattenskada.

– Se DNA mögeltest i vår webbutik

Vi har även i sortimentet ett snabbtest-mögeltest, vilket avkänner antigener från mögel. Det ger dock inte så precist resultat som DNA-testet, vilket kan särskilja mellan olika mögelarter och även detektera om det finns fuktskadebakterier i provet.

ERMI

ERMI står för Environmental Relative Moldiness Index och är en standardisering för koncentrationsbestämning av de olika i DNA-analysmetoden ingående arterna av mögel. Två grupper av mögel indelas, där grupp 1 om 26 arter indikerar fuktskada och grupp 2 om resterande 10 associeras inte med fuktskador.  ERMI-värdet räknas fram via dator genom att göra koncentrationsbestämning mellan grupp 1 och 2.

Diagrammet visande ERMI är hämtat från EPA (4). Indexet baserades ursprungligen på analyser från 1096 hem i USA där damm samlades in för analysering. Licensiering har skett och laboratorium i olika länder har därmed börjat DNA-analysera och en växande kunskapsbank ses.

DNA-analyser länkade till sjukdom

Grovt räknat är olika symtom och sjukdomar som astma kopplade till ett högre ERMI. Forskningen om mögel i förhållande till sjukdom är fortfarande i sin linda. Mögel-DNA kan genom artbestämning vara en god hjälp på vägen att bättre förstå varför personer i ett mögelhus i större grad än personer i ett friskt hus far illa. Forskaren Ritchie C. Shoemaker kan vara den som än så länge öppet tagit denna forskning längst genom att jämföra ERMI med symtom hos sin undersökningsgrupp.

Han finner samband mellan kraftigare mögelförekomst motsvarande högre värden på ERMI-skalan och neurologiska problem som hjärndimma, svårigheter med minnet och varierande kognitiva problem, i sin tur relaterat till förändringar i hjärnan antydande att centrala nervsystemet kan vara berört via inflammation och mögeltoxiner. Redan över ett ERMI-värde om 2 ska enligt Shoemaker återfall ses hos patienter som återvänder till det mögelskadade huset efter att ha varit ifrån detta och under tiden återhämtat sig (5). Sju år senare följer Shoemaker upp med ännu mer information om att hjärnan verkar påverkas av mögel i hus. Här refererar vi såväl till Shoemaker som till andra forskare vilka säger samma sak, bl.a. att depression är vanligt (6).

Övrig forskning verkar i del stå och stampa kring begreppet astma samt andra luftvägsåkommor etc. Det är viktigt att fastställa incidens (hur många som under viss tid drabbas av astma i ett hus med mögel och bakterier) och titta på vilka mögelarter och vilka bakterier som var och en eller tillsammans kan nyutlösa luftvägssjukdomen. Lika viktigt anser vi det vara att forska i ett vidare begrepp än så här eftersom astma bara är en liten del av den samlade och rapporterade symtom- och sjukdomsbilden som framkommer då personer får berätta om sina upplevelser och forskare med Shoemakers kaliber får träda fram med sina rön.

Det står i sammanhanget att finna flertalet vetenskapliga undersökningar som utgår ifrån DNA-analys och ERMI för att finna bl.a. astmaincidens (7-13). Liknande forskning har genomförts via Uppsala Universitet (14) där man kommer fram till arbetshypotesen att högre ERMI är kopplat till sjukdomsincidens i ärenden gällande skolmiljö vilket vi också belyst (15) likt att mögel kan nyutlösa och förvärra astma (16, 17).

2014 kom en ung student fram till att en hög andel patienter med cystisk fibros hade det invasiva möglet Aspergillus i lungorna. Detta har med annan forskning bekräftats och nu har forskarteam vid ett universitetssjukhus i Frankrike kommit fram till kausalitet mellan patienter med cystisk fibros, ABPA och förhöjt ERMI värde i patienternas hem. (26)

Kritik

DNA-analys av mögel och bakterier är en förhållandevis ny metod. Som sådan får den också kritik av olika intressenter (18, 19). Referensgivningen som görs här innebär inte att vi per automatik till fullo håller med om allt kritiken säger. Dock håller vi med om att DNA-analys inte på något sätt ersätter kunskap om hur fuktförhållanden påverkar olika typer av hus och konstruktioner, ofta kallat riskkonstruktioner (20) och vidare hur fuktskador ger möjlighet för mögel och bakterier att tillväxa. DNA-analys ersätter inte heller medicinsk undersökning men bör kunna vara eller framöver bli ett komplement för att läkare bättre ska kunna förstå varför deras patienter uppvisar symtom och är sjuka.

Det är självklart och viktigt att såväl äldre som nya analysmetoder får kritik. I annat fall hade vidareutveckling och finnande av ev. fel inte kunnat nås. Vi funderar på om viss del av kritiken kan uppstå för att vissa som använder äldre bevisligen icke så lovande metoder känner sig hotade då DNA tar allt större marknadsandelar? Stephen Vesper säger själv att DNA-analys och ERMI inte är fullständig och fri från aspekter samt tillkortakommanden (3), men menar likt Shoemaker att det är mycket lovande, vilket vi också anser med allt större facitbank i hand.

Totalt sett är sjukdomskopplingen till sjuka hus (21) något man som seriös part inte kan neka till. Här måste vi rikta stark kritik emot det svenska samhällssystemet och vissa svenska forskare som trots att de ser fakta och är insatta i olika analysmetoder likt DNA-analys inte utan långa dröjsmål skyddar barn som vistas i skolor med konstaterade fuktskador och högre uppmätta mögel- samt bakterievärden (22). Samtidigt tillåts medicinska uttalanden och vidare falskspel utan platsbesök eller medicinsk undersökning av de drabbade barnen genom enkäter som kallas Örebroenkäten / MM-enkäterna (23, 24).

Vi har lagar att följa då det gäller sjuka hus, bl.a. Försiktighetsprincipen i Miljöbalken. Var tog normer vägen i debatten och ärendehantering av alla sjuka skolor, arbetsplatser samt inte minst hyreslägenheter? Normer vi har att följa verkar ha bytts ut mot en minst sagt pengastyrd, subjektsnegligerande och egoistisk yrkes- och forskningsetik som troligen länge kommer kasta svart skugga över våra ansvariga kommuner, myndigheter och forskarnamnen det gäller. Den svarta skuggan kommer i form av sjukdom följa allt för många barn genom hela deras liv. Detta kostar samhället stora pengar varje dag och kostnaden minskar inte.

I vissa fall behöver man inte analysera. Vid en okulärt upptäckbar och begränsad mögelskada som på ett tillfredsställande sätt kan saneras (ofta med installation av avfuktare såsom i krypgrund och på vind) är det bättre att lägga pengarna på åtgärder istället (25).

När det gäller kritik vill vi också ha sådan ty det får oss att växa och bli bättre!

– Mögelskada i hus – Vad gör man med möbler, kläder etc.

– Mögelhund är tränad för att spåra mögel i hus

2014-10-16
Uppdaterad 2020-02-07

Referenser

1) Mögel kan genom 1-octen-3-ol förorsaka Parkinsons, LFS.
2) Mögelgift – Mycotoxin används som biologisk krigsföring, LFS.
3) Traditional mould analysis compared to a DNA-based method of mould analysis, Stephen Vesper, 2010.
4) EPA Technology for Mold Identification and Enumeration, EPA.
5) Environmental Relative Moldiness Index (ERMI)SM, King-Teh Lin and Ritchie Shoemaker, 2007.

6) Mögel ger läckande hjärna och depression Sertralin-effekten, LFS.
7) Environmental Relative Moldiness Index and Associations with Home Characteristics and Infant Wheeze, P. F. Rosenbaum et al., 2014.
8) High environmental relative moldiness index during infancy as a predictor of asthma at 7 years of age, Tiina Reponen et al., 2011.
9) Infant origins of childhood asthma associated with specific molds, Tiina Reponen et al., 2012.
10) Decreased Pulmonary Function Measured in Children Exposed to High Environmental Relative Moldiness Index Homes, Stephen Vesper et al., 2013.
11) Higher environmental relative moldiness index values measured in homes of adults with asthma, rhinitis, or both conditions, Paul D. Blanc et al., 2013.
12) Higher Environmental Relative Moldiness Index (ERMIsm) values measured in Detroit homes of severely asthmatic children, Stephen Vesper et al., 2008.
13) Higher Environmental Relative Moldiness Index (ERMI) Values Measured in Homes of Asthmatic Children in Boston, Kansas City, and San Diego, Stephen Vesper et al., 2013.

14) Fungal DNA, Mould, Dampness and Allergens in Schools and Day Care Centers and Respiratory Health, Guihong Cai, 2013.
15) Fukt och mögel i skola samt förskola, LFS.
16) Astma mögel och fukt i hus tydligt relaterat, LFS.
17) Mögel-infektion i lungorna ger astma och astmaattack, LFS.
18) ERMI – The latest breakthrough in mold testing? Or, is it?, Danielle Dobbs.
19) Uses of PCR in Environmental Mold Investigations, H Burge.
20) Riskkonstruktion vad menas med det?, LFS

21) Sjuka Hus – Blir du sjuk av ditt hus eller arbetsställe. LFS.
22) Sjuka hus Är Gunilla Wieslander och Dan Norbäck tillförlitliga, LFS.
23) Inomhusklimatproblem fukt mögel miljömedicin sjuka hus, LFS.
24) MM-enkäterna negativ selektering Örebroenkäten, LFS.
25) Mögelanalys – Behövs analys av mögel i krypgrund, LFS.
26) Evaluation of mold exposure in cystic fibrosis patients’ dwellings and allergic bronchopulmonary risk, Steffi Rocchi et al., 2015.