Mögel i hus har potential att förorsaka en mängd olika symtom och sjukdomar. Mögelexponering kan i huden upplevas allt från kittlande till stickande och svidande. Rodnad, utslag och svullnad är vidare effekter. Kunskapen om antalet fall och hur möglet orsakar eksem och atopisk dermatit är inte tillräcklig men ökad förståelse ges via allt mer forskning.
Evidens
Barn som växer upp i miljö där fuktskada finns i huset löper förmodat högre risk att antingen direkt eller senare i barnaåren samt i tidig vuxenålder utveckla eksem eller atopisk dermatit. (1)
Löpande genom vårt arbete med sanering, avfuktning, rådgivning och forskning ser vi vad som händer på fältet med de som vistas i mögelhus och kan rent evidensmässigt lägga ihop det med den forskning som finns samt löpande utges. Förutom en rad andra hälsoeffekter (2) bör hudåkommor såsom eksem och atopisk dermatit i sammanhanget tas på största allvar. Mer ämnesstudier behövs men tillräckligt material finns för att ärenden i skolor och där man hyr sitt boende etc. ska skötas med utgångspunkt från Miljöbalken och Försiktighetsprincipen.
Eksem och Atopisk Dermatit
I allmän information från myndigheter och läkemedelsrådgivning etc. framgår att orsakerna till aktuella typer av eksem och dermatit ej är kända men att man vet att både arv och miljö spelar roll. De som drabbas av hudåkommorna kan i vissa fall även uppvisa astma (3,4) och rinit, vilket i sin tur bör kunna delförklaras genom vistelse i fuktskademiljö med mögel, bakterier och kemiska emissioner.
Följderna av mögelexponering är för vissa personer ovidkommande eller snabbt övergående, medan andra reagerar högst individuellt. Här en bild symboliserande att mögel kan ge hudirritation och klåda. Hos en del individer uppstår utslag och rodnad. Även persistenta, livslånga problem som tenderar gå i skov kan följa.
Barn har normalt mindre bra förutsättningar att kunna hantera mögelexponering än vuxna. Inomhusmiljön är därför av största vikt både gällande hem, förskola och skola.
Här ses ett litet barns hand och arm, med tydlig hudirritation, vilket skulle kunna vara relaterat till inomhusmiljön.
Mögelärenden
Ett av de här två framförda ärendena har jag som förälder själv upplevt och är inblandad i som klaganden. Mina barn gick tidigare på Klövervägens Förskola i Ljungby. (5) Förskolan var redan innan en kraftig takläcka fuktskadad. Det luktade en blandning av träskyddsmedel såsom t.ex. Pentaklorfenol (6), mögel (7), bakterier (8) och förtvålad golvmatta/golvmattelim. Lukten satte sig vissa dagar i barnens kläder vilket jag tydligt kände då de kom hem. Vintern 2010-11 medförde hög snölast på det platta taket vattenintrång.
Takavvattningsfunktionen uteblev genom isbildning varvid det rann fritt vatten in i takkonstruktionen och vidare ned i vissa rum. Det uppkom inom något dygn kraftig mögellukt. Kommunen vidtog ej tillräckligt snabba eller tillräckliga saneringsåtgärder. Båda barnen klagade över typiska symtom som huvudvärk och de hostade mycket, särskilt nattetid. Dottern uppvisade hudåkommor som syns på bilderna. Rodnad och även svullna hudpartier då det var som värst. Efter att dottern bytt skola har symtomen sakta reverserats men det blossar upp ibland till synes utan anledning. Tilläggas ska att båda barnen även drabbades av allmännedsättning under den mest akuta fuktskadefasen i byggnaden. De var hängigare, tröttare och ledsnare än annars.
I takt med växande informations- och kunskapsbank har vi fått kontakt med åtskilliga personer som upplever att de själva och/eller deras barn drabbats av s.k. sjuka hus. Ett av ärendena handlar om en familj tidigare boende i lägenhet med konstaterad mögelkontamination. (9)
Förutom andra typiska sjuka hus symtom sågs något som okulärt liknar atopisk dermatit. Kontakt med vård togs men man gjorde ej någon ingående undersökning och specialist inom inomhusmiljö avfärdade föräldrarnas oro med att det inte fanns något i vetenskaplig litteratur som sade att man kunde få dessa typer av symtom. (9)
Vi tycker svaret är mycket egendomligt då det faktiskt finns forskning som omtalar eller föreslår eksem och (atopisk) dermatit som följd av vistelse i miljö med mögel.
På sidan Internetmedicin informerar Med dr. överläkare Jonas Brisman och Docent Bengt Göran Hansson ganska bra i förhållande till den forskning och kunskap som finns rörande sjuka hus och hälsoeffekter. De ligger dock efter totalt sett. Här berättas att hudåkommor ses, atopi ökar och eksem kan förvärras av exponering. Under diagnoskod ICD-10, som är till för att statistiskt klassificera sjukdomar utläses bl.a. att de inlägger dermatit och eksem i sammanhanget. (10)
Vidare forskningsresultat kan utläsas under referenserna (11-23) Här ges kunskap om att mögel såväl indirekt som direkt skulle kunna föranleda aktuella hälsosymtom. Svamp- och mögelbehandling har potential att hjälpa. Läs också om alternativa tillvägagångssätt att bli frisk från mögel. (24) Ökad vikt ges därmed mot förebyggande av fuktskador i hus samtidigt som vistelse i redan skadad byggnad ej ska ske. Tiden för utvecklande av sjukdom är inte känd även om viss statistik finns. Då barn allmänt anses känsligare ska ökad hänsyn tas, samt också till de barn som är känsligare än genomsnittet.
Citronsyra från mögel
Allt mer evidens tyder på att den citronsyra som tillverkas av mögel kan ge “allergiska” reaktioner, vilket bl.a. ger hudåkommor liknande eksem eller dermatit. (25) Citronsyran intas genom mat och dryck. Vår fundering här är hur det skulle kunna hänga samman med exponering från mögel i hus, då man inandas möglet och får hälsoeffekter likt här aktuella. En del av de mögelmetaboliter som inandats fastnar i slem i övre luftvägarna. Det kontaminerade slemmet sväljs och når då precis som citronsyran med ev. mögelkontamination mage och tarm. Det är relativt vanligt att personer som vistats i mögelmiljö relaterad till fuktskada upplever att de blivit födoämnesöverkänsliga. Glutenintolerans är ett exempel. (26) Vidare vet vi idag att tarmflora i obalans kan förorsaka t.ex. hudproblem. Denna potentiella orsakskoppling mellan mögel och hälsoeffekter anser vi behöva studeras utförligt. Innan vi vet mer ska våra barn enligt lag skyddas.
Uppföljning sker i artikel som handlar om testosteronets inverkan att nedreglera immunförsvaret. Vid brist på testosteron kan delar av immunförsvaret överreagera i förhållande till exponering av mögel, pollen, djurallergen med mera. Följderna kan bli inflammation som bland annat manifesteras genom atopisk dermatit, astma, allergi och så vidare. (27)
Vi arbetar för att upplysa och förebygga eller åtgärda fuktskaderelaterade problem i hus. Läs mer om mögel i hus.
2016-03-23
Uppdaterad 2020-11-03
Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB
Referenser
1) Indoor Exposure to Mould and Dampness in Infancy and Its Association to Persistent Atopic Dermatitis in School Age: Results from the Greek ISAAC II Study, Papadopoulou Athina et al., 2016.
2) Mögel – dess hälsoeffekter och symptom, LFS, 2006.
3) Astma mögel och fukt i hus tydligt relaterat, LFS, 2013.
4) Mögel-infektion i lungorna ger astma och astmaattack, LFS, 2013.
5) Klövervägens Förskola Ljungby Kommun fukt mögel lukt, LFS, 2013.
6) Pentaklorfenol träskyddsbehandling få bort lukt i hus sjuka hus, LFS, 2013.
7) Mögel relaterat ämnen som hus forskning hälsa, LFS, 2001.
8) Actinomyceter – Jordbakterier även kallat mögelbakterier, LFS.
9) Tystas mögelflyende familj av Svenska Bostäder Gunnel Emenius, LFS, 2015.
10) Fukt- och mögelrelaterade hälsobesvär, Jonas Brisman och Bengt Göran Hansson, 2016.
11) Infrared camera-proven water-damaged homes are associated with the severity of atopic dermatitis in children, Seo S. et al., 2014.
12) Gene-environment Interactions on the Development of Atopic Dermatitis in Preschool Children: Mold is the Main Environmental Factor, Hyung Young Kim and Soo-Jong Hong, 2012.
13) Indoor Air Pollution Aggravates Symptoms of Atopic Dermatitis in Children, Eun-Hye Kim et al., 2015.
14) Characterization of the skin fungal microbiota in patients with atopic dermatitis and in healthy subjects, Enshi Zhang et al., 2011.
15) Allergenic potential of moulds isolated from buildings, Wioletta Żukiewicz-Sobczak et al., 2013.
16) Office illness: the worker, the work and the workplace, Berndt Stenberg, 1994.
17) Adverse environmental health effects of ultra-low relative humidity indoor air, Sato M. et al., 2003.
18) Role of the home environment in rhinoconjunctivitis and eczema in schoolchildren in Pamplona, Spain, N Ibargoyen-Roteta et al., 2007.
19) Mold elicits atopic dermatitis by reactive oxygen species: Epidemiology and mechanism studies, Kim HJ et al., 2015.
20) Gene-environment interaction between Toll-like receptor 4 and mold exposure in the development of atopic dermatitis in preschool children, Hyung Young Kim et al., 2013.
21) Lifetime prevalence of childhood eczema and the effect of indoor environmental factors: Analysis in Hispanic and non-Hispanic white children, Hyo-Bin Kim et al., 2016.
22) Fungus as an Exacerbating Factor of Atopic Dermatitis, and Control of Fungi for the Remission of the Disease, Takuji Nakashima and Yoshimi Niwano, 2012.
23) Atopic Dermatitis and Fungi, Jan Faergemann, 2002.
24) Frisk från mögel – Alternativ medicin kost hälsa röda tråden, LFS, 2014.
25) Mögel Svartmögel Aspergillus Citronsyra E330 Allergi, LFS, 2005.
26) Glutenintolerans vid inverkan av mögel samt mögelgift i hus, LFS, 2015.
27) Testosteron skyddar mot mögel, astma och allergi. LFS, 2017.
Hur bra var denna sida?
Klicka på en stjärna för att rösta
Sammanlagd ranking 3.7 / 5. Antal röstande 3
Inga röster än. Bli först med att lägga din röst