Somliga är fundersamma och lite oroliga över både sitt hus och sin hälsa då hussvamp och mögel i krypgrund kommer på tal. Möglet är mer välkänt för att inte ha samma förmåga som hussvampen att bryta ned trä och den senare är fruktad just för sina oerhört husförstörande egenskaper där antal fall de senaste femton åren ökat.

Hur förhåller det sig egentligen med hälsoaspekterna? Det ska vi här beröra tillsammans med några föregående verklighetsförankrade och beskrivande bilder.

Vid inspektion i krypgrund fann min kollega Tomas ett utbrett angrepp av äkta hussvamp, Serpula lacrymans. Blindbottenbrädorna ses klädda av ett grått hussvampsmycel och bärande regelverk är kraftigare angripet.

Uppe i hus ovan en annan krypgrund med likartad svampförekomst bredde hussvampskroppar ut sig likt stora “pannkakor” längs ut med golvlisterna och in över golvet.

Förutsättningarna för tillväxt har i båda husen varit goda då det saknats både avfuktare och uppvärmning.

Vid upptagning av innerväggens nedre del fanns svampen klättrande uppåt då det var höga fuktkvoter såväl här som i krypgrunden. Bedömningen gjordes om ett långt framskridet samt omfattande hussvampsangrepp.

Under diskbänken togs detta foto där man också kan se sporer från hussvampen som ett kanelliknande pulver på rören.

Hussvampssporer kan kallas basidiesporer då svampen tillhör gruppen basidiesvampar. Dessa sporer kan likt sporer från mögel finnas i mycket stora mängder luftburet i hela huset.

Vasken i aluminium är här helt brunfärgad. Det täckande skiktet sporer ligger i besticklådan dit svampens mycel letat sig som en vit fluffig massa.

Sporer är en av metaboliterna från både mögel och hussvamp. Det finns en mängd andra metaboliter att beakta, alla inte kända.

Skadar hussvampen hälsan så som mögel gör?

Mögel har genom självbevarelsedrift och för att försvara sig mot antagonister utvecklat detekterande egenskaper, d.v.s. kunna avgöra om hotande bakterier, svamp eller annat mögel finns i närheten, samt ge svar i form av mögelgift och andra hämmande eller dödande substanser. Hussvamp har ännu inte vad vi vet rapporterats kunna avge mögelgift eller rättare sagt mycotoxin. Men det finns andra metaboliter som har hälsovådliga egenskaper att ta med i beräkning och även sådana som har bakteriehämmande egenskaper. Till hussvampsmetaboliter räknas bl.a. basidiesporer, hyfer och dess sönderfallsfragment in. Hussvampen fungerar lite likt möglet genom att ändra samt accelerera metabolitavgivningen utefter omgivande antagonister och även efter vilket substrat den växer på. Det ger en tydlig bild om situationsbetingad väl utvecklad anpassningsförmåga.

Den vanligaste avgivna VOC, volatile organic compund, är 1-octen-3-ol som även avges från mögel. 1-octen-3-ol är från hussvampen identifierbar via luktsinnet som champinjonlukt. Andra metaboliter som limonene, a-pinene och 3-carene vilka benäms monoterpener kan också avges (6). Samtliga av dessa är för vissa sensibiliserande. Förståelsen för hur metaboliterna skadar hälsan är inte så djupgående eftersom alla funktioner i immunförsvar, nervsystem etc. inte är kända i förhållande till metabolitegenskaperna i sig. Några tillförlitliga gränsvärden är inte satta. Forskningsintresse kring mikrobiellt producerade alkoholer etc. har ökat och potentiella allvarliga sjukdomskopplingar framförs vilket vi skrivit om och refererat till på sidan; Mögel kan genom 1-octen-3-ol förorsaka Parkinsons

Allergiska reaktioner emot hussvamp har via pricktest (likt för mögelallergi) och bronkialprovokation där man testar luftvägsöverkänslighet visat sig vara ganska vanligt, särskilt hos personer med astma eller atopi (1, 2, 3, 4, 5, 6). För svampen specifika biomarkörer som IgE och IgG ska läkare kunna spåra och med utgångspunkt från berätta om man är sensibliserad.

Hussvampens utbredning i huset behöver inte vara långt så allvarligt som på bilderna ovan för att någon ska kunna bli sjuk eller dras med allergiska symtom. Det räcker med viss tillväxt i t.ex. krypgrund eller källare och luftpassager upp genom golvkonstruktionen för att basidiesporer, hyfer, alkoholer, terpener m.m. ska bli luftburna och luftvägar samt slemhinnor exponerade. Förutom att hussvampen inte alstrar mycotoxiner så verkar den inte heller kunna bli invasiv i kroppen så som vissa mögelarter rapporteras bli. Referenser om invasivt mögel finnes under sidan; Mögel samverkar med bakterier och ger bl.a. autism – Pandas.

Serpula lacrymans figurerar dock inte ensam i krypgrund där den vanligen återfinnes. Tillsammans med svampen hittas ofta en artrik flora av mögel (7),  bakterier och andra svamparter. Det gör forskningsarbetet att ta reda på vilka mikrobiella arter som utlöser vad mer komplext, särskilt när korsreaktivitet och omvandling av olika “gifter” sker då de möter varandra. Än svårare blir det att konstatera exakt vilka metaboliter som utlöst t.ex. astma hos en person. Bilden sammantagen med VOC från byggnadsmaterial kallas ibland multifaktoriell och tidigare har man pekat på detta och sagt att mögel inte har skadliga egenskaper, eller högst möjligen. Denna villfarelse håller på att ändras med allt starkare evidens och forskning. Den hälsomässiga skadebilden går inte längre att förklara bort utan ter sig för oss näst lika självklar som att huset far varierande illa av de mikrobiella angreppen.

Referens (7) ger tydliga indikationer om att vissa analysmetoder är ofullständiga eller helt enkelt inte fungerar. Totalt sett når forskare till viss del därför ett haltande utredningsarbete där man väger ena rapporten emot den andra och inte kommer fram till samstämmighet. Det utnyttjas mer eller mindre medvetet av vissa som inte vill säga att man kan bli sjuk av exponering från hussvamp och mögel. Mer om analysers vara eller icke vara har KOMIN nyligen lyft till debatt, läs mer på sidan; Mögel i krypgrund vind hus negligerat ifråga allergi sjukdomar.

Det slutliga svaret på frågan skadlighet blir att ingen ännu riktigt verkar veta hela svaret, även om det finns sådant som möjligen talar för att hussvampen är mindre skadlig än mögel.

Förebygga fuktskador är guld värt om man beaktar både värdeförstöring och en vacklande hälsa som kan bli följderna av att låta mögel och hussvamp angripa huset. Förebygga gör man initialt genom att lära sig vad som bör undersökas så att egenkontroll kan utföras. Det finns vissa hjälpmedel som hygrometer och fuktmätare att använda. Om fuktvärdena överskrida gränsen där mögel eller svamp börjar utvecklas bör man titta in på lämplig lösning.

2014-04-12
Uppdaterad 2020-02-07

Referenser

1) Dry rot as a cause of allergic complaints. A. W. Frankland et al., 1951.
2) Allergic asthma caused by basidiosphores. H. Herxhemier et al., 1969.
3) Association between sensitization to Aureobasidium pullulans and severity to asthma. M. Niedoszytko et al., 2006.
4) Allergic alveolitis due to wood-rot fungi. D. Bryant et al., 1991.
5) Allergy to Basidiomycetes. A. Helbling et al., 2002.
6) Serpula lacrymans. INSPQ, Marie-Alix d’Halewyn and Pierre Chevalier.
7) Airborne molds and mycotoxins in Serpula lacrymans-damaged homes. Didier Pottier et al., 2014.