Energibesparing har blivit hett ämne av flera anledningar. Tyvärr har debatten kring olika lösningar och produkter inte blivit helt genomlyst i förhållande till de risker som kan uppstå efter åtgärd. Här lyfter vi fram varför mögel kan bildas i det som kallas luftsolfångare eller solventilator.

Solventilatorer och luftsolfångare är konstruerade för att via material i form av mörk plåt, plast eller luftgenomsläppligt svart tyg tillvarata solvärme. Solvärmen ventileras via fläktverkan in i betjänat utrymme. I teorin är detta vägvinnande, men hur fungerar det då rent praktiskt?

Risk för mögel

Den vanligaste konstruktionen fungerar så att utomhusluft dras in genom luftsolfångaren där solenergin värmer upp luften, vilken vidare dras in i huset. I luft utomhus finns en mängd föroreningar likt pollen, mögelsporer och andra partiklar samt ämnen. [1] En del av detta fastnar på ytor inne i solventilatorn. Under vissa årstider har vi inte så stor nytta av solenergin då det merdelen av dygnet är mulet, likt under hösten. Samtidigt är det under dessa årstider vanligen hög relativ fuktighet. Fukt letar sig in i luftsolfångaren och där kan mikrobiell aktivitet starta, d.v.s. tillväxt av mögel [2] och bakterier [3]. Från mikrobiellt angrepp avges en mängd så kallade metaboliter, vilket är sekundärprodukter såsom mögelgift [4], bakteriegift, olika lukter i form av kolväten [5,6] med mera.

Då solen åter efter höst och vinter stiger högt på himlen kommer solventilationen igång ordentligt. Då värmen inne i enheten stiger avdödas möglet och bakterierna men redan avgivna metaboliter finns kvar, ofta i mängd. Dessa ventileras då in med den uppvärmda luften. Detta fenomen har vi nu flera gånger stött på vid inspektion av hus där man installerat luftsolfångare. Där har vi kunnat upptäcka det genom att lukta vid inblåset från ventilatorn. Tydlig mikrobiell lukt har kunnat kännas samtidigt som det i vissa fall givit symtom i luftvägarna. Risk för hälsoeffekter föreligger i nämnda fall. [7]

Skydda luftsolfångaren

Skydd emot inkommande mögel och andra små partiklar är i stort sett omöjligt att uppnå genom filterverkan. Skulle mycket finmaskigt filter användas så hade ventilationsverkan avtagit. Det gäller istället att kunna öppna luftsolfångaren och rengöra denna regelbundet. Det innebär tvätt alternativt byte av det uv-beständiga högtalartyg/hatthylletyg som finns i vissa fabrikat och rengöring av plåtar och andra invändiga ytor. Samtidigt bör för hög relativ fuktighet [8] inte tillåtas inne i solventilatorn. Idag finns inte färdiga lösningar för att hålla aggregaten torra under sämre väderleksförhållanden. Det skulle egentligen behövas en hygrostat som mäter fuktvärden och vid behov aktiverar någon form av eldriven uppvärmning för att hålla enheterna tillräckligt torra, avfuktade genom värme.

Värme skulle kunna ledas från huset ut genom luftsolfångaren under de kritiska perioderna, men risken för kondens är genom detta hög då varm och fuktig inomhusluft möter kall yta i solventilatorn.

Fuktproblematiken gör att enheterna egentligen, då skydd inte finns, skulle behöva monteras ned och förvaras torrt under vissa årstider, veckor och månader.

Om tillförd energi ska avfukta luftsolfångarna begränsas eller uteblir den direkta vinsten.

Ska man vara riktigt noga bör väggen bakom en solventilator också regelbundet kontrolleras och rengöras. Då väggen bakom enheten hamnar i skugga kan det där också uppstå tillväxt av mögel. När luft passerar via baksidan av ventilatorn vidare in i densamma så kan mögel och dess metaboliter följa med luftströmmen.

Vi vill inte påstå att luftsolfångare och solventilator är förkastligt, men dock varna för riskerna. Ytterligare varningsflagg är då installation av luftsolfångare görs som avfuktare för krypgrund. Det är inte säkert att solventilatorn klarar av att hålla tillräckligt hög temperatur och tillräckligt låg relativ fuktighet i krypgrunden. [9] Vissa användningsområden har i relation till luftsolfångares positiva och negativa egenskaper totalt missuppfattats. Under referens [10] går vi igenom faktiska fallgropar.

Läs mer om ASI och SolarVenti luftsolfångare. [11]

Gällande ventilation och uppbyggnad av sådan finns vissa likheter med anläggning för utnyttjande av jordkyla. Markslingan som i form av ventilationsrör grävs ned, är så kall att kondens [12] bildas varvid mögel börjar växa där. [13]

2017-05-05
Uppdaterad 2019-05-21