Sök

Mögelskada i hus – Vad gör man med möbler, kläder etc.

4.7
(47)

När mögelskadan är framme, vad gör man med kläder, möbler m.m.Fuktskada medföljande bakterie- och mögelskada samt materialemissioner är enligt myndigheter vanligt i fastigheter och hus. Inte minst upptäcker vi allvaret i detta då husägare, hyresgäster och brukare klagar över olika relaterade hälsoeffekter.

Fuktskada och mögelskada behöver inte vara synlig för att kontaminera inomhusmiljön. Vanligast är att skadan är dold i husets klimatskal, t.ex. i väggar, tak eller golv, eller finns i källare, krypgrund samt vind. Från själva skadestället kan olika ämnen och partiklar spridas via små luftpassager eller rakt igenom material som kan andas.

I sammanhanget viktig kunskap är att mögel inte bara avger sporer utan även en mängd andra metaboliter. Till dessa räknas mögelgift (mykotoxiner), kolväten/alkoholformiga ämnen, proteiner/peptider samt partiklar innehållande olika ämnen, m.m.. För varje mögelspor som släpps från mögelskadan kan enligt forskning över 500 andra mögelmetaboliter avges. Till detta bekymmer måste även sådant som släpps från fuktskaderelaterade bakterier, träskyddskemikalier och byggnadsmaterial räknas in. Var för sig och sammantaget bildas sett till hälsoeffekter högpotenta kontamineringsfaktorer. Med kontaminering menar vi att det inte enbart är vid själva skadestället som föroreningarna ifråga hamnar, utan även ut i delar av eller i hela boendemiljön.

Vanligt är att möbler, kläder, vitvaror, elektriska hemprodukter, invändigt byggnadsmaterial och annat, i princip allt kontamineras. Vi får ofta in frågor hur man kan gå tillväga för att utföra mögelsanering och totalsanering på bästa sätt. Här ämnar vi förklara vad som gäller utifrån dagens samlade forskning och fälterfarenhet.

Man ska ha i åtanken att mögel inte behöver lukta. Skadan kan finnas där ändå. Alla typer av mögel ska behandlas likvärdigt, oavsett om det är vitmögel, svartmögel.

Löpande i text och längst ned på sidan finns länkar till kompletterande information.

Spårning och sanering av mögelskadan

Viktigt är att bli av med själva källan till kontamineringen. Lokalisering av fuktskadeställen och skadeomfattningsbedömning är grundläggande för att man ska kunna sanera på bästa möjliga sätt. Åtgärderna skiljer sig åt beroende på var skadan finns, hur långt den spridits och vad man som husägare vill göra. För offentlig miljö gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd och inbegripande däri Försiktighetsprincipen i Miljöbalken. I offentlig miljö är kraven, även om de ofta inte följs, rigorösa gällande skadesaneringen. Samma regelverk finns ännu inte gällande privatperson och dess hus.

  1. Steg ett är personligt skydd. Tänk på att det utifrån personlig känslighet är varierande skadligt att inandas och exponeras för metaboliter från mögelskada. Säkerhetsaspekterna måste vara höga då det kan handla om toxisk, inflammativ och allergen exponering. Vi använder halvmask eller helmask med partikelfilter samt kolfilter för att skydda andningsvägarna. Ytterligare viktigt är klädseln. Mössa, handskar och overall typ engångsoverall är bra att ha. Tänk på att mögelmetaboliter efter vistelse i mögelskademiljön sitter kvar i det man haft på sig. Byt därför om så att kontaminering till bostadsmiljö, bil etc. inte sker. Dusch och personlig hygien i snar efterhand är också viktig.Är man känslig eller redan sensibiliserad kan det vara säkrast att överlåta arbetet till annan person, gärna seriöst fackfolk. Far man illa av vistelse i inomhusmiljön bör denna tillsammans med kläder och bohag undvikas till dess man är klar över kontamineringsfaktorns inverkan och att tillräckliga åtgärder utförts.Förutom kunnig fukttekniker så finns några företag som även använder sig av mögelhund. Ska mögelhund användas är det bra att först läsa igenom sidan som länken går till för att lära mer. Mögelhundar måste ha mycket bra utbildning för att kunna göra så tillförlitligt jobb som möjligt.
  2. När mögelskadan väl är lokaliserad och skadeomfattningen är fastställd rekommenderas alltid som utgångspunkt utbyte av direkt och indirekt skadat material. Som privat husägare fattar man själv beslut om vad som ska göras. Många gånger kan det vara praktiskt och ekonomiskt svårt att följa rekommendationen om totalt materialutbyte. Hamnar man i sådant läge gäller det först att sätta fokus på inomhusmiljön, så den inte längre blir kontaminerad och vidare skadad.Finns skadan i direkt angränsning till boendet måste avskärmning av skadeområdet göras. Då sanering och upptagning av byggnadsmaterial sker blottas själva mögelskadan. Allt vad saneringsarbetet innebär gör att mängder av mögelmetaboliter frigörs ut i luften. Har avskärmning inte skett kan därför andra rum, ventilationssystem etc. allvarligt skadekontamineras. Går det inte till fullo garantera avskärmningen bör boendet samt möbler, kläder och annat utrymmas innan andra åtgärder.Avskärmas ett eller flera rum via byggplast i dörröppningar, trappuppgångar o.s.v. bör det även finnas lämplig luftrenare och om möjligt undertrycksfläkt i saneringsutrymmet. Luftrenaren reducerar kontinuerligt föroreningar och om fotokatalytisk luftrenare väljs sker även delvis ytsaneringseffekt. Fläkten installeras att blåsa ut luft direkt utomhus, så luften från saneringsutrymmena inte kan spridas i resten av inomhusmiljön.
  3. Avfuktare är viktigt både vid pågående ej upptorkad vattenskada samt i riskkonstruktioner. Installation och driftssättning av lämplig högkapacitiv avfuktare kan vara lämpligt redan i steg ett för att skademinimera och reducera spridning av mögel, bakterier och kemiska substanser i övrigt. Det är nämligen så att dessa föroreningar delvis är bundna till vattenmolekyler i luften. Avfuktare fungerar delvis som luftrenare samtidigt som ett torrare klimat ej möjliggör vidare tillväxt av aktuella mikrober.När det gäller riskkonstruktioner, såsom krypgrund, källare, vind etc., där mögelskada har skett, bör avfuktare likt t.ex. Acetec EvoDry PD+ installeras för att stadigvarande förhindra ny och eskalerande mögelskada. Viktig kunskap är att saneringsvätska inte är en permanent lösning. Tillåts utrymmet fortsättningsvis bli för fuktigt återkommer möglet. Det är vanligt att mögelmetaboliter och andra skadeämnen sprids från husets grundkonstruktion likt källare, krypgrund och platta på mark upp i vistelsezonerna. Därför är det vanlig och ofta rekommendabelt att tillsammans med avfuktaren installera undertrycksfläkt. Fläkten vänder luftflödet ut utomhus så den kontaminerade luften inte längre lätt kan dras upp i bostaden. Genom kombination av avfuktare och undertrycksfläkt kan både fuktkontroll och luktkontroll nås, varvid vidare kontaminering vanligen kraftigt reduceras eller helt upphör. Även om man bytt mögelskadat byggnadsmaterial såsom isolering m.m. behövs avfuktare och inte sällan också undertrycksfläkten. Kombination mellan avfuktare och fotokatalytisk luftrenare kan också vara vägvinnande.

Mögelskadade kläder, möbler, husgeråd och elektronik

Här kommer vi in på ett ytterst svårt saneringsområde. Mögel och andra fuktskaderelaterade mikrober avger tillsammans med byggnadsmaterial enorma mängder metaboliter och föroreningar. Hela husets invändiga byggnadsmaterial, möbler, kläder, elektronik o.s.v. kan bli varierande kraftigt kontaminerat.

Mycket viktigt är att inte ta med sig kontaminationsskadade föremål från det skadade boendet in i nytt boende eftersom detta också riskerar bli kontaminerat.

Ju porösare ett material är desto mer kan det bli kontaminerat. Samtidigt har vissa material högre förmåga att dra till sig somliga mögelmetaboliter och föroreningar än andra material. Plast, syntettyger och skumplastmaterial är exempel på detta.

Förenklat kan man skilja mellan porösa, semiporösa och ickeporösa material:

  • Till porösa material räknas kläder, andra tyger, täcken, mattor, papper och vissa möbler likt tygsoffor samt sängmadrasser o.s.v.Det är inte säkert att man kan tvätta rent de tvättbara porösa materialen tillräckligt. Allt beror på hur kraftig mögelskadan etc. blivit och hur känslig samt sensibiliserad man är. Givetvis är det bra att försöka tvätta kläder m.m. så gott det går. Utgå dock inte från att det fungerat tillräckligt bra. Ibland kan kontaminationen sitta kvar och om flera plagg direkt packas upp i nytt boende kan det för vissa individer bli problematiskt. Här är man själv det känsligaste instrumentet och exponeringsförsök på annat ställe kan vara ett sätt att gå framåt.Papper, böcker och kartong är väldigt svårsanerat. Vill man behålla papper och fotografier kan dessa lamineras, kopieras eller fotograferas av. Kartonger bör slängas. Böcker kan utvändigt torkas av med vätskan CleanZip, för att sedan hängas på lina i tork- och saneringsrum. Böckerna hängs upp med bokryggarna vikta mot varandra så det blir luftigt mellan bladen. Fotokatalytisk luftrenare med ozonavgivning körs i saneringsrummet under upp till en veckas tid. Samma teknik kan användas för kläder och täcken m.m. efter att de tvättats. Garantier för fullständig sanering finns inte men det kan vara värt att prova om man initialt inte önskar göra sig av med sakerna.Mattor och möbler kan vara lite svårare att få rena. Man kan prova att dammsuga med en dammsugare som har hög effekt. Dammsugarutblåset bör ske ut i luften utanför boendet. I annat fall kan kontaminationsfaktorer föras tillbaka till inomhusmiljön. Kan också prova att våtdammsuga, med vätskan CleanZip i vattnet. Viktigt är snabb upptorkning efter våtdammsugning. I annat fall kan ev. kvarvarande eller nytillkomna mögelsporer gro. Tillräckligt kraftfull avfuktare och värme samt ventilation är till god hjälp. Ytterligare bra metod är att sätta en bordsfläkt eller värmeavgivande fläkt, s.k. byggfläkt att blåsa på den fuktiga möbeln så vattnet hämtas ut i omgivande luft och till avfuktaren snabbare samt mer effektivt.Möbler med hårdare stoppning (sängar, madrasser), samt med gummistoppning och läder kan vara väldigt svåra eller omöjliga att sanera. Ett exempel är fotöljer och soffor med bycastläder och gummistoppning. Bycastlädret är överdraget med en slags plastfilm, vilken effektivt binder upp vissa föroreningar, samtidigt som lädret, stoppningen och i möbeln ingående trämaterial blir kontaminerat.
  • Till semiporösa material räknar vi, även om gränsen till porösa är lite flytande, trämöbler, vissa prydnadssaker som trä och betongalster etc.. Alla hårdare material som kan andas och absorbera fukt räknas till semiporösa. Med fukt i luften följer mögelmetaboliter vilka vandrar in i och kontaminerar materialet. Över tid kan det sätta sig riktigt djupt och därmed bli omöjligt att bli av med. Ett exempel vi kan ge är en köpmansdisk och ett köksbord i trä, som efter att ha stått i ett mögelskadat garage under några månader, tydligt luktade som av bakterier och mögel. Trots ytlig tvätt och ozonsanering luktar dessa möbler fortfarande avvikande tio år senare. Har lukt och andra föroreningar hunnit sätta sig djupt i material går det i princip inte att få bort. Är skadan nyligen skedd i huset kan snabbt följande och korrekta åtgärder få bättre resultat.
  • Till ickeporösa material räknas glas, porslin, metall som bestick o.s.v.. Sådant kan blötläggas och diskas i riktigt varmt vatten med bra fettlösande medel. Förutsättningarna att sanera ickeporöst är bättre eftersom mögel m.m. inte kan sätta sig så djupt eller i mängd i materialet.Vissa parter vi pratat med inräknar plast i denna kategori. Det vill vi inte göra eftersom olika plaster har förmåga att dra åt sig och binda upp giftiga ämnen. Datorer, TV-apparater och annat som vitvaror kan således vara kontaminerat. Plasthöljets yta kan torkas av med CleanZip eller utspädd alkohol. Vid elektroniksanering gäller det att öppna upp apparaten och rengöra själva elektroniken noga. Lätt tryckluft och elektronikrengöring kan användas.Gummilister i kylskåp, frys och tvättmaskin kan vara svårt att rengöra helt då föroreningarna kan finnas in i gummit. Vitvarorna måste såväl som utvändigt saneras, även rengöras mycket noga invändigt. Har plasterna och gummit dragit åt sig för mycket föroreningar är det inte säkert att sanering och rengöring avhjälper helt. Detsamma gäller plastburkar för förvaring av mat m.m.

Mögelskada och lukt invändigt i huset

Det är inte bara möbler, kläder och annat löst bohag som sekundärt mögelskadas. Byggnadsmaterial såsom väggskivor av trä eller gips, innertakskivor, golvbeläggning, köksskåp och garderober m.m. utsätts också. Är huvudskadan mer än ringa i omfattning, tillfällig och snabbt åtgärdad kan man prova att omsorgsfullt tvätta alla ytor med CleanZip och alkohollösning. Mirakelduk/fiberduk är bra att använda, vilken ofta mellansköljs ren i varmt vatten som ofta byts ut. Fotokatalytisk luftrenare och avfuktare är väl värda att använda som kompletterande och mer säkerställande metod.

Har mögelkontamineringen pågått under tid så byggnadsmaterialet etc. är hårdare kontaminerat rekommenderas utbyte av detsamma. Här kan man hamna i dilemma eftersom åtgärderna kostar mycket att genomföra. Finns inte ekonomisk eller praktisk möjlighet att byta ut, kan primning eller spärrmålning, efter ytlig ovan nämnd tvätt, göras av ytorna. Det förseglar ytan helt eller delvis, vilket minskar vidare återkontaminering av luften i huset. Det här med primer eller spärrfärg är inte riktigt vårt område då vi inte är målare. Har därför tagit kontakt med Mattias Olsson på Sigvards Färghall i Ljungby och bett om råd. Mattias tipsade om Alcro Kraft grundfärg som övermålningsbar primer. Det finns en rad andra fabrikat likt de som används för patinering där det finns röklukt.

Ett problem man bör vara varse när det gäller olika färger är att de kan orsaka lukt och emittera allergena ämnen. Hur man som privat husägare väljer att gå vidare ligger på eget ansvar. Egen efterforskning gällande färger och dess miljövänlighet behöver göras. Även på pappret miljövänligare färger emitterar olika ämnen. Det kan vara bra att ha god ventilation, värme, avfuktare och fotokatalytisk luftrenare för att så snabbt det går få färgen att härda, ej längre emittera och för att reducera färgemissioner.

Att ytspärra olika ytor är inte alltid bekymmersfritt. Kan för mycket fukt på något sätt komma in innanför ytspärren finns risk för förnyad mögelskada eller andra fuktrelaterade problem. Ett exempel är om fuktspärren i form av byggfolie ligger lite längre in i väggen. Då kan utrymmet och isoleringen mellan byggfolien och ytspärren ev. bli fukt- och mögelskadat med vidare konsekvenser.

Om man är känslig alternativt sensibiliserad, kanske drabbad av MCS eller Miljöintolerans, kan såväl nytt byggnadsmaterial som ytprimers och spärrfärger etc. bli problem som leder till vidare hälsoeffekter. Övervägan kan behöva göras angående om man ska bo kvar eller inte. Likt att gå in i detaljfrågor kring olika saker och material så blir denna fråga omöjlig för oss att besvara. Man är som sagt själv det känsligaste instrumentet och får själv fatta besluten.

I vilken ordning?

Frågan är i vilken ordning man ska vidta åtgärderna?

Viktigast måste alltid vara att skydda hälsan. Det innebär att om mögelskadan är mer än ringa, eller om man ändå far illa av exponeringen, bör man inte vistas i miljö som blir kontaminerad. Kan kläder, möbler och annat bohag skyddas från följdskador är mycket vunnet. Avgränsning gäller som ovan omtalat med byggfolie och undertrycksfläkt, installation av avfuktare samt luftrenare etc., eller om det inte är möjligt utrymning av allt.

Magasinering av det utrymda måste göras på ställe som är säkert sett till fukthalt i luften, samtidigt som det inte får vara fuktskadade eller illaluktande magasinslokaler.

Korrekt mögelskadesanering, för att få bort mögelkontamination, utförs från rum till rum. Under tiden arbetet utförs bör rummen korrekt avdelas och i princip förseglas från varandra. Allt för att undvika korskontaminering. Tänk på att när man börjar hantera initialt eller sekundärt mögelskadat material så frigörs metaboliter och andra kontaminationsfaktorer till omgivningen.

Saneringspersonal som arbetar med själva skadestället bör förpacka borttaget material i tätare typ av sopsäckar som förseglas. Luftsluss kan behöva anläggas så spridning av möglet inte sker då man går ut och in i lägenheten, huset eller fastigheten. Vi anser att det i princip bör gälla samma regler vid mögelsanering som vid asbestsanering. Myndigheterna har ännu inte kommit så långt, vilket man ofta kan se, då saneringspersonal inte skyddar sig själva eller omgivningen vid sanering.

Med andra ord råder det stor okunskap hos vissa parter. Ett exempel på okunskapen är att initiala mögelskador ibland målas över i tron att det sedan inte längre är ett bekymmer. Ytterligare exempel är att man kommer ut på plats och utför fuktmätning, sägande att det är torrt och därför inte är något bekymmer. Även torra mögelskador innebär problem.

Vid sanering och tvätt av de olika här uppräknade sakerna, kan man först skilja på dessa utefter vilken kategori de tillhör. Sedan sker lämpliga tvätt- och saneringsåtgärder i annan lokal eller i speciellt anpassat saneringsrum. Allt för att hindra korskontaminering. Blanda inte tvättat och sanerat med det som är obehandlat.

Tänk på att vissa saneringsvätskor kan innehålla ämnen som inte ska tillföras inomhusmiljö. Känsliga personer kan reagera på i vätskorna ingående ämnen. Med tanke på detta rekommenderar vi främst CleanZip, alkohol och destillerat eller ultrarent vatten vid tvätt, desinfektion och sanering i vistelsemiljö. För rengöring av hårdare golv och andra hårdare samt oömma ytor kan ångtvätt användas.

Viktigt är att inte låta ventilationssystem som FTX etc. vara igång under tiden man sanerar. Det kan i annat fall sprida oönskade ämnen runt i huset och fastigheten. Innan ventilationssystemet sätts igång igen bör även det rengöras. Behövs ventilation bör det lösas på annat sätt. Tänk också på att se över ventilationen i bostaden, så den är tillräcklig och väl fungerande.

Efter arbetet är utfört går det t.ex. använda Luftrenare AirSteril Silent, som kontinuerligt utför allmän luftrening i hemmet.

Kan miljön mögeltestas?

Ja, det finns olika sätt att testa och utföra provtagning. Är man osäker på om vissa fläckar eller missfärgningar är mögel eller inte kan vårt snabbtest Mögeltest användas. Ett ännu mer ingående test, som också avslöjar om det finns fuktskaderelaterade bakterier är DNA analys. DNA kan t.ex. göras både innan och ett tag efter saneringsåtgärder för kvittens gällande om åtgärderna varit tillräckliga eller ej. Testerna kan dock inte, även om de ej ger positivt svar, användas för att säga att en miljö är fullt frisk. Har man haft otur och blivit riktigt miljöintolerant kan känsligheten ha ökat för en rad olika ämnen som vanligen finns i inomhusmiljö och där det skett vattenskada samt mögelskada.

Finns mögelskadeförsäkring?

Det kommer ganska ofta in frågor om det finns försäkring som täcker det här med mögel. I regel gäller inte försäkringar mot hög luftfuktighet som ej beror på vattenskada eller dylikt. Ett exempel är om det blir för fuktigt i en krypgrund eller uppe på en vind p.g.a. inventilerad fuktig luft. Det har vi i princip aldrig hört något försäkringsbolag som vill reglera. Detsamma gäller ofta om ventilationen inomhus har varit så bristfällig att det uppstått mögelpåväxt på de invändiga byggnadsmaterialen. Precis som att det är mycket svårt att driva ett ärende kring mögelskador i hus så är det när omöjligt att driva ärende om man blivit sjuk i ett mögelhus. Dock skadar det inte att ta kontakt med sitt försäkringsbolag och höra hur de ställer sig. Läs vidare på sidan: Vem tar ansvar för mögel i hus.

Den bästa “försäkringen” man kan skaffa emot fuktskador är egentligen att starta med regelbundna fuktmätningar. Skulle mätvärdena skjuta upp för högt vet man att det är dags att åtgärda på något sätt, ofta genom avfuktning. Ett utrymme där vi har skrivit ut specifika tips är krypgrund: Fuktmätning i krypgrund – Att mäta är att veta

Skada kan också uppkomma där någon slarvar med städning och underhåll av inomhusmiljön. Inom branschen för sanering kallar man denna typen av arbete för socialsanering. Under socialsaneringsförhållanden gäller i princip samma åtgärdsprogram och förhållningssätt som vi skrivit samman här.

Var medveten om att det man kallar sjuka hus varierande från person till annan kan medföra olika hälsoeffekter. Var också medveten på dina egna reaktioner så att du inte skrämmer upp dig själv och inbillar dig saker och ting. Försök ta det så lugnt det går.

2018-10-26
Uppdaterad 2019-05-22

Länkar till kompletterande information

Mögel relaterat ämnen som hus forskning hälsa
Mögel i hus knyts till infektioner psykiska diagnoser ME/CFS
Mögel i hus – Varför mögelangrepp lätt kan starta
Kan garanti ges emot lukt i hus efter installation av avfuktare
Luftrenare med ozon marknadsförs vilseledande
Elak lukt eller mögellukt i huset
Pentaklorfenol träskyddsbehandling få bort lukt i hus sjuka hus
Platta på mark
Krypgrund Torpargrund Information Lösningar Avfuktare
Vind Fukt Mögel Avfuktare Kallvind
Källare – fukt mögel lukt avfuktare dränering
Vetenskapliga bevis – Mögel och sjuka hus skadar allvarligt
Mögel i krypgrund vind hus negligerat ifråga allergi sjukdom

Hur bra var denna sida?

Klicka på en stjärna för att rösta

Sammanlagd ranking 4.7 / 5. Antal röstande 47

Inga röster än. Bli först med att lägga din röst

10 svar på ”Mögelskada i hus – Vad gör man med möbler, kläder etc.”

    • Hej Susanne,

      Ja det går utmärkt att använda CleanZip på gummi, likt på listen på kylskåp och tvättmaskin etc. Det medför också en lätt antistatisk effekt.

  1. Hej LFS
    Jag har ett skafferi med ett kylaggregat i taket. I fredags hittade jag svartmögel på flera flaskor på översta hyllan och svart ”grus/damm” på hyllan. Torkade av och slängde de svarta flaskorna. Vad ska jag göra nu?? Vad gör jag med resterande flaskor och burkar i skafferiet. Är luften farlig?Ska jag stänga av aggregatet? Blir så orolig!

    • Hej Marie,

      Mögel på hårda ytor går i regel att tvätta bort på stadigvarande sätt. Glas kan rengöras ganska enkelt. Luften i ett utrymme med mögel kan vara kontaminerad och är då inte så bra att inandas. Korrekt är att desinficera hela skafferiet med dess innehåll. Mjölförpackningar och annat som kan ha dragit åt sig mögelmetaboliter bör slängas.

      Kylaggregatet gör att det blir svalare i skafferiet. Då kan det också bli fuktigare där. Bra är att kontrollera luftfuktigheten i skafferiet för att möglet inte ska återkomma. Det finns mindre avfuktare som kan vara lämpliga för ändamålet.

      • TACK för snabbt svar LFS! Har en fundering till.
        Om nu luften i mitt skafferi är kontaminerad. Hur flyktigt är mögelgift i luften? ”Flyger” det ut ur skafferiet när jag öppnar dörren? Kan jag gå in där utan mask o skyddskläder? Jag ska rensa, hämta flaskor o burkar. Kan mögelgift spridas ut i luften från flaskorna när jag packat ner dom i påsar? Kan de stå inomhus eller ska jag ställa påsarna ute innan jag tvättat dom? Hur rädd behöver jag vara? Är det ok att tvätta dem med ättika utspätt med lite vatten?
        Tack för alla goda råd!

        • Hej Marie,

          Om det finns mögel på en yta, kommer möglet att avge flyktiga ämnen och partiklar till luften inne i skafferiet. Exakt hur flyktigt det är kan man inte svara på, men stora mängder metaboliter (sekundärämnen) kan avges från skadestället. När luftrörelse sker kan mer avges. Rent generellt bör man vara försiktig i kontakt med mögel. Andningsskydd är bra. Att arbeta sakta och metodiskt med att direkt ta ut det som är kontaminerat är viktigt. Om man packar i säckar eller påsar som går att försluta bra så minskar risken för spridning. Försök att inte vara rädd utan jobba istället med viss försiktighet.

  2. Hej!
    Om man befunnit sig på arbetet (sjukt hus) med privata kläder och ibland tagit hem pärmar etc… kan detta sprida/föröka sig på något sätt i hemmet? Har du något råd hur jag bör göra?

    • Hej Marie,

      För att mikrober som mögel och bakterier ska kunna växa och föröka sig behövs fuktigt klimat, ofta över 75% relativ fuktighet. Det är sällan eller aldrig man har så pass fuktigt i inomhusmiljö med rätt ventilation och uppvärmning. Ett undantag kan vara i våtutrymmen med dusch och bad, där det blir blött på vissa ytor under längre tid. Där tenderar det lättare bli mögeltillväxt etc.

      Om mögelskadat material tas hem så följer det i materialet med mikrober och dess metaboliter. Metaboliter är ett samlingsnamn för sekundära mikrobiellt producerade ämnen och partiklar. Dessa t.ex. mögelmetaboliter kan sedan spridas från t.ex. kläder, kartonger, papper, böcker o.s.v. till luften i det rum där man placerat och hanterar det. Ibland kan man känna karakteristisk mögellukt eller bakterielukt från det som är skadat. Materialen med skador behöver inte tvunget lukta.

      Man bör vara försiktig med att ta hem mögelskadat och annat skadat material just av anledningen att det kan sprida metaboliter. Bra är att tvätta kläder direkt när man kommit hem, om de är kontaminerade.

      Mvh LFS

  3. Hur länge efter en reperation av en vattenskada kan det finnas kvar mögel i luften och i kläder? Har pågående ärende hos försäkringsbolag och skadan är reparerad , men inte helt åtgärdat än.

    • Hej Stefan, Om mögelskadan inte åtgärdas helt, d.v.s. att man ej byter ut eller tillräckligt sanerar, kommer det skadade materialet att fortsätta avge mögelmetaboliter till omgivningen. Har annat material såsom kläder m.m. kontaminerats kan avgivning av metaboliter sedan ske därifrån. Det är inte säkert att man kan få det sekundärt skadade som kläder och bohag rent igen. Det kan fortsätta att avge i flera tiotals år och kanske längre än så. Det vet vi utifrån skadade trämöbler som stått i minst 20 år efter att ha blivit sanerade så gott det går. De luktar fortfarande svag mögellukt. Noteras ska också att mögelskadan inte alltid luktar. Mvh LFS

Kommentarer är stängda.