Mögel i skola är en brännande het potatis ingen riktigt på ett fullt ut adekvat sätt verkar vilja ta i. Som förälder har jag egen erfarenhet av att varken kommun, miljökontor eller länsstyrelse ville hantera ärendet Klövervägens Förskola i Ljungby (1). Liknande och identiska historier har vi många gånger både före och efter fått ta del av. Samma sak gäller fastigheter där hyresvärdar och andra involverade inte vill kännas vid att mögel faktiskt kan skada de exponerade.

I förskoleärendet i Ljungby ringde TV4 Växjö upp och ville intervjua. Tråkigt och uppseendeväckande nog återkom den kvinnliga reportern med kort varsel innan bokad tid och avböjde. Hon lät mycket osäker och stressad varvid jag frågade om hon pratat med de parter som inte ville hantera ärendet på ett bra och lagenligt sätt. Det hade hon, men vid förfrågan var det ändå inte det som fick intervjun att ej bli av. Jag tvivlar starkt på det eftersom ärenden med mögel och sjuka hus bevisligen ofta tystas ned både från ansvariga personer, media, myndigheter, regering samt rättsväsende.

Radio P4 vågar prata mögel

Radio P4 Jönköping gör något som är lite förvånande men samtidigt fantastiskt starkt och bra. Mögel och sjuka hus måste lyftas upp till ordentlig debatt då fuktskadad miljö bevisligen utvecklar sjukdom hos både barn och vuxna. P4 har förhoppningsvis nu medverkat att dra korken ur fördämningen genom på ett föredömligt sätt börja bearbeta det stora systemfel som råder i vårt land.

22 september intervjuade Pernilla Arvidsson forskaren och överläkaren Ulf Flodin vid miljömedicin på universitetssjukhuset Linköping om hälsofaran med att vistas i miljö med mögel (2). Ulf Flodin vågar göra det vissa andra forskare sticker under stol med, nämligen berätta att mögel nu är sett som orsak till astma (3, 4) med mera hos vissa individer. Den som verkligen brytt sig om att ta till sig vetenskaplig fakta kring möglet som astma-patogen har kunnat se detta faktum sedan lång tid tillbaka i förhållande till hur man i det svenska samhället och bland olika aktörer valt att icke agera och felaktigt informera när mögel upptäcks i skola, andra verksamheter, i hyresfastigheter och vid överlåtelsebesiktningar.

På Ljungby Fuktkontroll är vi två verksamhetsansvariga och i ämnet forskande fukttekniker. Då vi lyssnade på P4 och Ulf Flodin reagerade vi direkt och vill påpeka att Ulf har fel i sak då han berättar att det inte inverkar så mycket om mögel finns i källare och på vind. Han menade att det är inte där man vistas. Det händer upp till tiotalet gånger per vecka att vi åtar oss saneringsärenden eller tar del av berättelser där man berättar om upplevelsen av att mögel i krypgrund, källare eller vind orsakat hälsoproblem, trots att man inte vistas i de mögelangripna nämnda utrymmena. Mögel i hus innebär bildande av olika volatila ämnen och gifter vars sammanfattande benämning är metaboliter. Dessa mögelmetaboliter sprids med fukt, temperatur och luftrörelser och kan från vind, källare och krypgrund komma in bostaden där man vistas. I regel kommer mögelmetaboliter upp via springan mellan golv och vägg samt vid rörgenomföringar etc. och från vinden kan det via husets undertryck (5) spridas genom otätheter eller dras in genom ventilation då möglet sprids ut från vinden till mer stillastående luft kring huset.

Konstigt är att forskare och läkare inte är fullt ut medvetna om att mögel sprids på det här sättet i ett hus eller en fastighet. Vi har många gånger reagerat över det och därför sammanfattat artikeln om problemet att mögel i krypgrund och vind är negligerat ifråga allergi och sjukdom (6). Här omtalar vi också att Sveriges Radio genom programmet Kaliber tidigare tagit upp att många skolor är drabbade av mögel och att barn samt personal blir sjuka av fuktskadeexponeringen. Vi försökte genom Kaliber få fram informationen om att vissa konsulter som på distans eller genom platsbesök i ärenden kring mögel i skola faktiskt talar osanning om möglets skadeverkan och påstår att det inte är så skadligt som vetenskapen nu klart och tydligt framlägger. Ett antal hänvisningar om artiklar beskrivande detta mailades över till dem. De valde att inte ta upp fakta, utan istället skrapa lite försiktigare på ytan till hela problembilden. Det var inte korken ur den gången trots det tuffa programnamnet. Istället hoppas vi på P4 Jönköping och deras framåtanda. Frågan är om de vågar gå vidare och beskriva vad som faktiskt händer ute i fält och hur det drabbar många barn och pedagoger m.fl.?

Ulf Flodin riktade i uppföljande intervju (7) saklig kritik emot Mullsjö Kommun i ärendet Trollehöjdskolan där det trots mögelsanering för sju miljoner ändå kvarstår hälsopåverkan hos vissa elever och lärare (8). SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har enligt uppgift varit på plats för att kontrollmäta om det finns mögel kvar. De säger att det inte finns. Frågan är hur de mätt, om de endast mätt efter mögelsporer och vilken teknik som använts. Tyvärr saknas det idag teknisk kunskap och apparatur för att kunna påvisa allt vad mögel för med sig. I artikeln om att mögel är negligerat (6) hänvisar vi till analysjämförelse via Komin, Kompetenscentrum för inomhusmiljö och hälsa, tydligt visande att de idag använda mätmedtoderna är otillförlitliga. Samtidigt hänvisar vi på samma sida (6) till Swiss Institute of Allergy and Asthma Research där man berättar att många metaboliter från mögel inte ens finns med i någon databank och därför inte är föremål för varken forskning eller mätning. Därför kvarstår ett stort frågetecken till hur man kan gå in och friskförklara en byggnad som Trollehöjdskolan, särskilt då det finns fuktskadat synligt material kvar och personer vilka uppvisar symtom i stort framkommande som vanliga i sjuka hus ärenden.

Många skolor

Som forskande följer vi t.ex. nyhetsmedia. De senaste åren har väldigt många skolor enligt uppgift drabbats av fuktskador, vattenskador, mögel och lukt. Vissa perioder på året rapporteras det om en eller ett par skolor i veckan, också där elever eller personal far illa. Ärendet som P4 belyste där man efter sanering av Trollehöjdskolan (1, 7, 8) ändå ser ett fortsatt ohälsotal är inte ovanligt. Det står idag nybyggda och/eller nysanerade lokaler tomma p.g.a. att man inte kan säkerställa miljön efter mögelsanering och annan typ av sanering. Henåns nya skola är ett exempel (9) Malmö Norra Sorgenfri Gymnasium ett annat (22) medan Trollehöjdskolan kanske kan bli ytterligare ett (10).

Fenomenet om att utförd mögelsanering ofta inte är tillräcklig är ingalunda unikt för skola. Vi tar del av fakta genom både supportkontakt och forskningen företaget utför. Det kan tyckas konstigt att ansvariga parter i mögelärenden inte tagit in vad som måste göras för att bli kvitt återkontaminering och återkommande ohälsa. Det finns så mycket evidens idag att man måste vara blind eller ha ekonomiska skygglappar för att undvika ta del av samt utföra hållbar mögelsanering.

Detta härleder vi tillbaka till ett omfattande systemfel där informerande myndigheter fallerar i att nå ut med vad som måste och ska göras. Folkhälsomyndigheten har övergripande ansvar i frågorna men lyser snarare med sin frånvaro och är genom informationen som ges ut vad vi tycker väldigt menlösa, med följd att barn och personal i skola blir sjuka, vissa av dem livet ut. Det ges från Folkhälsomyndigheten olika råd och hänvisningar till lagtext. Sammanfattningsvis ges råden med parollen “bör”, mögel bör kontrolleras etc. (11, 12). Vi tycker att uttrycket bör är för vagt i sammanhanget. Det ger mer utrymme för egen tolkning av vad som ska göras och inte, än vad lagen faktiskt ger.

Om man nu tar skola och barn som exempel går det inte att säga “du bör göra” eller “jag vill att du gör”. Man måste som pedagog vara tydligare och på ett assertivt och vänligt sätt säga “du ska göra”. Det sätt som många kommuner idag hanterar mögel i skola ligger på direkt sandlådenivå. Inte bara i hur man saknar kunskap utan också hur man bemöter föräldrar och personal som klagar på möglet och fuktskadorna, vanligen som elak lukt, lukt i hus (13). Här behövs mycket tydligare riktlinjer.

Det är inte bara kommuners barn- och skolomsorg som haltar utan också miljö- och fastighetskontor. Vidare tillsynsansvariga som länsstyrelser och arbetsmiljöverk hanterar inte heller frågorna på ett bra sätt. Arbetsmiljöverket ligger t.ex. i skrivande stund kraftigt efter i sin information om mögel och dess potentiella skadeverkan. Myndigheten har inte vad vi sett uppdaterat med att mögel kan leda till astma och viss av deras information är inte uppdaterad sedan 2001. Sedan dess har det hänt väldigt mycket inom området, inte minst har det framkommit att mögel orsakar systemisk inflammation med trötthet och depression som följd och att barn i skola riskerar sänkt intelligenskvot (14). Just denna senare forskning är ännu inte fullt ut medicinskt etablerad men rent evidensmässigt ärendeknuten i så många fall att man inte kan eller får bortse från de potentiella riskerna. Därför ska t.ex. Försiktighetsprincipen i Miljöbalken följas.

Den totala problemställningen måste behandlas på regeringsnivå då bristerna är uppenbara. Det är av vikt att så sker skyndsamt vilket Jan Lindholm (riksdagsman MP) försökt att få till stånd (15) genom sin information om sjuka hus som även vi totalt sett (16) och P4 Jönköping kommer in på.

Intervjun som P4 gjorde med oss finner du som ljudfil länkad längst ned på deras sida (17).

All eloge åt radio P4-gänget vilka vill och vågar samt också åt Ulf Flodin som levererar lösningsfokuserad kritik till berörda inom ärendet med skolan i Mullsjö där eleverna inte tillses en lagenligt trygg miljö. Titta gärna vidare på delar av historiken varför man i Sverige idag inte tar mögel i skola etc. på fullt allvar (18, 19, 20).

Denna sida är en del av vår debattserie om mögel i skola (21).

2014-09-29
Uppdaterad 2020-03-05