För tio år sedan skrev vi att allt fler forskare lyfte frågan och farhågan kring mögel och mögelgift som utlösande orsak till den degenerativa sjukdomen Alzhemiers sjukdom. I juni månad 2015 följdes informationen upp med en utförligare artikel beskrivande ett spanskt forskarteam som funnit svampväxt i hjärnan hos patienter med Alzheimers, ALS, Multipel skleros och Parkinsons. (1)
Den amerikanske läkaren Ritchie Shoemaker har länge forskat kring hälsopåverkan från biotoxiner, vilka t.ex. kan avges från fuktskadade hus via bakterier, svamp och mögel. Det är inte så länge sedan Shoemaker et al. lade fram konsensus och långt framskridna bevis för att mögel- och bakterieflora i hus med fukt utlöser kroniska inflammationssyndrom vilket i sin tur både indirekt och direkt påverkar det centrala nervsystemet samt hjärnans funktioner och vitalitet. (2)
Mögelgift och Alzheimer typ 3
Medicine doktor Dale E. Bredesen arbetande vid University of California, Department of Neurology samt vid Buck Institute for Research on Aging i USA, föreslår nu med bas utifrån ingående patientundersökningar och Shoemakers biotoxinrelaterade diagnos CIRS att inandning av mögelgift leder till Alzheimer. Bredesen har i februariutgåvan av magasinet Aging inledande beskrivit IAD – Inhalation Alzheimers Disease som en oigenkänd men behandlingsbar epidemi. (3)
Tre typer av Alzheimer beskrivs. Typ 1 är sammankopplad med systemisk inflammation, typ 2 icke inflammativ eller förtvining samt typ 3 den här mest aktuella varianten som kan uppstå till följd av inandning av olika bakteriegifter, mögelgifter synonymt mykotoxiner och tungmetaller.
Även Borrelia och andra fästingrelaterade patogener anses idag kunna vara knutet till CIRS – kroniskt inflammatoriskt responssyndrom. Allt fler vetenskapliga belägg visar att personer som drabbats av mögel i hus lättare kan få Borrelia och vice versa. Vidare kan vattenburna bakterier som Cyanobakterier också inverka i framkallandet av degeneration. (1,3)
Bredensen förklarar likt Shoemaker att läkare kan analysera och söka efter en rad olika markörer hos patienterna, vilka tyder på att patienten lider av CIRS. (3,4) För dig som är intresserad av att lära mer om kroppens system i förhållande till mögelexponering har vi skrivit lite utförligare baskunskap om hur biomarkörerna kallade cytokiner fungerar. (5)
Sjukdomsförloppet i typ 3 (IAD) kan starta tidigare i livet än de andra Alzheimertyperna. Redan i senare 40- till tidiga 60-årsåldern finns enligt Bredesen risk att insjukna. Han beskriver förloppet med komplikationer som stress, sömnstörning, anestesi som kognitiva sinnesintrycksbortfall, ingång i klimakterie (menopaus) eller den manliga motsvarigheten där testosteronnivån sänks (andropaus) (25). Manifestation ses inte likt de andra typerna vara företrädesvis amnesisk, d.v.s. minnesförlust, utan kan mer knytas till förändringar i hjärnans prefrontala bark samt Hippocampus. Beskrivningen är mycket intressant i förhållande till tidigare forskning där man hos personer med SBS – Sick Building Syndrome, på svenska sjuka hus (6), via scanning av hjärnan funnit just sådan negativ påverkan som här föreslås. (7)
Nedsättning av hjärnans funktioner och påverkan på det centrala nervsystemet leder bl.a. till dyskalkuli där matematiska svårigheter uppstår och till afasi där den drabbades talförmåga påverkas. Depression är också vanligt hos Alzheimerpatienterna, vilket vi även konstaterat i vår egen allmänna ämnesforskning såväl som ute i fält undersökande mögel i hus (8) samt sittande på kontoret i supportposition när folk ringer eller mailar in och beskriver sina symtom, vilka de upplever vara relaterade till uppkomsten av mögel och bakterier i deras hus. (7,9) Vidare kan ett stort antal olika hälsoeffekter nu allt närmare beskrivas som följd av att vistas i fuktskadat hus, även om själva skadan torkat ut. Biotoxinerna såsom eventuellt mögelgift (11) och andra potentiellt sjukdomsframkallande mögelmetaboliter m.m. finns kvar och kan avges till inomhusmiljön där man inandas dem.
Bredesen har presenterat ett antal mycket intressanta fallstudier, förklarande fenomenen här beskrivna, visande på att mögelgift jämte andra gifter och faktorer faktiskt skulle kunna leda till Alzhemiers. (3)
Förebyggande och behandling
Nu när evidens- och bevisbanken växer bör än mer vikt ges vid att fuktsäkra sin bostad och arbetsplats. Tillåts höga fuktvärden i platta på mark, krypgrund eller källare etc. bildas det man kallar mikrobiell tillväxt vilket innebär bakterier (12), mögel (13) och svamp (14). Ofta transporteras de från mikroberna avgivna biotoxinerna och andra metaboliter från angreppsställena i huset eller fastigheten in i vistelsemiljö där folk exponeras, främst via inandning. Svensk expertis har tidigare och fortsatt även i nutid sagt att de enskilda metaboliterna tillförs inomhusmiljön i så låg mängd att sjukdomar och symtom ej kan förklaras. Finska forskare har nyligen visat att samtidig låg exponering av flera olika aktuella metaboliter kan orsaka inflammationsstartande processer i kroppen (2), precis det fenomen som både Shoemaker och Bredesen framför i sin forskning.
Sjukdomsförebyggande åtgärder riktas mot riskkonstruktionerna i huset. Som ovan nämnt gäller det främst krypgrunder, vindar, plattor på mark samt våtutrymmen som tvättstuga och badrum, men även husets vind och övriga klimatskal bör inspekteras och åtgärdas om tecken på fuktskador ses. Det är viktigt att hålla hela huset tillräckligt torrt via rätt anpassad och avvägd värme, ventilation och avfuktare. (15,16)
Har oturen väl varit framme och fuktskada eller vattenskada skett, åtföljande mikrobiell aktivitet, gäller det att omgående avfukta och sanera. Har någon person uppvisat typiska sjuka hus-symtom i samband med skadorna kan det krävas mer omfattande saneringsåtgärder än om problemet annars åtgärdas i tidigt skede. Bäst möjliga mögelsanering innebär utbyte av skadat material och “allergisanering” av huset då kontaminering vanligen sker från konstruktionsskador till hela eller delar av huset där material som kan absorbera fukt drar åt sig metaboliter, vilka senare under vissa förhållanden avges från materialet.
En del personer upplever att de blir av med symtomen efter avfuktnings- och saneringsåtgärder. Hos andra kvarstår och/eller eskalerar hälsoeffekterna, även om de inte längre vistas i den kontaminerade miljön. Inför detta fenomen verkar allmänvården stå handfallen. Det här vill Shoemaker vända på och har därför utarbetat ett speciellt behandlingsprogram för att motverka och om möjligt vända sjukdomsförloppet. Bredesen har tagit del av behandlingsprogrammets olika steg och beskriver detta i samband med sina studier rörande Alzheimer. (3)
Vi har tack vare vårdens bristande kunskap och ibland faktiskt ovilja att gå vidare för lösning tittat på hur man själva kan gå vidare för att såväl förebygga som reversera fysisk och psykisk ohälsa som uppkommit i samband med vistelse i ett sjuka hus. Det finns ett antal alternativa preparat att tillgå. Detta tror vi inte att de här aktuella läkarna kommer att gå in på då de har sin läkaretik att följa. Även om det i Sverige är tillåtet enligt lag för läkare att i samband med deras behandling ge råd om alternativa preparat eller alternativa kontakter så sker det inte. Risken är troligen för stor för läkaren ifråga att bli obekväm hos arbetsgivaren eller så finns inte kunskapen. Läs mer under referens (17) om att bli frisk från mögel.
Diskussion
Fuktskadeföljder och mögel i hus är kraftigt underskattat och rent av negligerat i sammanhanget. (18) De kognitiva problemen som omtalas via allt mer forskning kan börja vid långt tidigare åldrar än rapporterad Alzheimer typ 3. I Polen har man genomfört en födsel-kohort i vilken det konstaterades att små barn som växt upp i miljö kontaminerad av fuktskaderelaterat mögel uppvisade lägre intelligenskvot och kognitiva brister i jämförelse med kontrollgrupp. (19)
Medicinska bevis för nervsystemspåverkan och neurologisk påverkan har i stort sett saknats, även om det föreslagits föreligga. Stiina Rasimus-Sahari från Finland har nyligen avlagt sin doktorsavhandling som visar att toxiner från bakterier och mögel i föda och luft kan skada och nedsätta mitokondriernas funktion. Följden blir bland annat neurologiskt nedsättande. Rasimus-Sahari kallar de aktuella toxinerna för mitokondrietoxiner. (20) Väldigt intressant och av vikt att titta vidare på är att viss mängd av de mögel- och bakteriegifter som man inandas fastnar i slem i de övre luftvägarna och transporteras vidare ned i mage och tarm där direkta eller indirekta skadeeffekter kan ges. (21)
Individuella skillnader ses hos de som drabbas av sjuka hus. Bredesen diskuterar detta fenomen. Han berättar att tänkbara faktorer till skillnaderna kan vara genetiska, immunförsvarsrelaterade och även bero på inverkande faktorer som stress. (3) De som drabbas av Alzheimer 3 tenderar inte uppvisa astma (22,23), kroniskt trötthetssyndrom, kronisk bihåleinflammation, kronisk bronkit och andra annars typiskt relaterade åkommor.
Evidensbanken, personers egna upplevelser och statistiska undersökningar är idag gedigen, omtalande att hälsoeffekterna vi berättar om (10) på ett eller annat sätt kan relateras till det sjuka huset.
Sammantaget finns ingen tvekan om att Försiktighetsprincipen i Miljöbalken ska följas, oavsett vad fastighetsägaren eller verksamhetsansvarig person anser. Det är förunderligt att myndigheter i Sverige och vår regering inte tar problemen fullt ut på allvar utan istället medvetet låter ärenden glida mellan stolarna. Det ser vi i alltför många förskole- och skolärenden. I synnerhet är det så att barn vars kroppssystem är under utveckling behöver bra vistelsemiljö. Inte kan vi ställa barnen inför stressmedförande högre krav och samtidigt via bristande eller uteblivna fastighetsåtgärder se till att nedsätta deras kognitiva inlärnings och varseblivningsförmågor. (24) Feltänket och de mögelskadade, bakterieskadade och kemikalieskadade fastigheterna måste rättas till.
2016-02-23
Uppdaterad 2020-02-07
