För någon dag sedan utkom uppgifter att mörkandet av sexövergreppen på flickor och kvinnor ska utredas. Vi ser mörkandemönstret från samma samhällsfunktionella positioner även i ärenden av sjuka hus. Förutom att det mycket hårt drabbar barn slår det också mot kvinnor. Här sker sammanfattning om hur illa samhällssystemet är uppbyggt och hur oseriösa personer faktiskt betalas för att framföra osanning eller tänja på gränserna så att det sociala och demokratiska skyddsnätet dras undan. De drabbade tenderar på olika sätt straffas medan gärningsmän och ansvariga kommer undan.
Det har varit ytterst intressant att sedan 1991 följa händelseutvecklingen och forskningen inom begreppet sjuka hus (1), där bl.a. mögel (2) och kloranisoler (3) är aktuellt. Trots behovet av fler studier har stora framsteg för förståelse av relaterade hälsofrågor gjorts. Det är idag ställt utom rimligt tvivel att högre ohälsofrekvens ses i hus med fuktskada. Kvinnor och barn är de mest utsatta grupperna.
Tyvärr finns det personer som inte vill tillstå att det finns toxikologiska, allergena, inflammativa och mutagena inverkande faktorer att beakta. Tidigare hette det från vissa myndigheters sida att de klagande var gas- och strålningstanter, underbegripet psykisk ohälsa och personlighetsstörning. Vi ser nu återupptagning av denna verklighetsförvanskande begreppsvridning, fast med tillägg av nya fabulationer. Här förefaller Örebro Universitetssjukhus, Karolinska Institutet och Umeå Universitet via olika läkare samt forskare etc. vara drivande parter. (4-6)
Mörkandet i sak och missbehandlingen av drabbade eller klagande är också förankrat hos vissa kommunala instanser som Miljökontor, fastighetstekniska avdelningar, vidare hos Polisen, Länsstyrelsen, Folkhälsomyndigheten (tidigare Socialstyrelsen) och Regeringen. Systemet leder till rättsröta där åklagare lägger ned ärenden även om de kunnat gå vidare.
Övergrepp
Efter nyårsnatten 2015-16 har det uppdagats att såväl politiker, Polis och media har mörkat sexuella trakasserier och våldtäkter mot kvinnor i flertalet städer, såväl europeiska som svenska. Samma mönster ses i ärenden med sjuka hus. Polisen vill inte upprätta anmälan om dålig inomhusmiljö i skolor. Ett exempel är Klövervägens Förskola i Ljungby där varken skolledning, miljökontor, teknisk förvaltning, Länsstyrelsen, Arbetsmiljöverket eller Socialstyrelsen ville hantera ärendet. (7) Polisen i Ljungby ville inte göra något åt saken och berättade för tidningen Smålänningen att de inte hade tid. Polisen svarade anmälaren med tystnad. Länsstyrelsen i Växjö förde inget diarienummer på anmälan men ringde till sist efter flertalet upprepade anmälningar upp anmälaren och sade att de inte hade tid och att klagan skulle göras till högre ort. Socialstyrelsen ville inte alls agera eller ta emot anmälan. På förskolan finns fyra avdelningar med ett antal barn. Hur man kan åsidosätta något så viktigt som inomhusmiljö när både vattenskada, fuktskada och kemiska skador finns i byggnaden är mycket egendomligt. Förskoleärendet är långt ifrån unikt. Länsstyrelsen har nu efter fyra års tid vaknat och ger kommunens Miljökontor bakläxa då de ville avsluta ärendet trots att det fortfarande i vissa rum i förskolan luktar utav fuktskada.
Vi drar tydlig parallell mellan det som nu uppdagas gällande övergreppsmörkandet och hur sjuka hus hanteras. Tydligen är det så stora problem att ingen vill ta i dem ordentligt. Det verkar vara enklare, om det inte direkt går att tysta ned, att istället på olika sätt ge sig på klagande individer, t.ex. genom hot eller om det inte går utmålning av dem som psykiskt instabila eller offentligare svartmålning med hjälp av olika adjektiv.
Kvinnor är extra utsatta, inte bara för sexuella handlingar utan också för sjuka hus. Frekvensen av symtom- och sjukdomsfall p.g.a. sjuka hus ligger tydligt högre hos kvinnor än män. Ta dessa rader med dig in i nästa stycke som visar hur man via media försöker få ut sin i del vilseledande definition om hur individer och samhället ska tolka sjukdomsfall och orsakerna därtill.
Johnny Lorentzen, Karolinska institutet
Vid Karolinska Institutet arbetar Docent Johnny Lorentzen. Via information och forskning från honom med samarbetspartners ges kunskapen att man inte blir sjuk i hus p.g.a. mögel eller klorfenoler (8,16) via dess toxiska egenskaper. Istället ska sjukdom enligt honom bero på obehag och stress i samband med lukt som alstras via möglet eller klorfenolerna.
Genom Byggahus.se presenteras intervju med Johnny Lorentzen i ämnet inomhusluft och hälsa. (9) Det som framkommer här tyder vi som naiv polarisering alternativt polemik emot att t.ex. toxikologiska faktorer föreligger. Nedan citat från artikeln med vår uppföljande tolkning:
“Enligt våra mätningar är halterna av kloranisoler så pass låga att det inte utgör någon direkt hälsorisk.”
Kloranisoler kommer från starkt giftigt träskyddsmedel, även innehållande högtoxiska sekundärföreningar, vilket ofta användes vid byggnation av hus och fastigheter fram till Produktkontrollnämndens förbud i slutet av sjuttiotalet. (10) Det finns inte tillräcklig medicinsk utredning för att uttala sig om de låga mängderna så som Lorentzen här gör. Hans budskap måste dock tolkas. Vad menas med “inte utgör någon direkt hälsorisk”? I andra sammanhang har Lorentzen framfört att det inte föreligger akuta toxiska aspekter. Direkt och akut toxiskt måste tolkas såsom snar hälsorisk efter att man börjat exponeras i huset. Inget sägs om långtidseffekter eller individuell känslighet. Det utesluts vilket generellt är vanligt gällande s.k. nej-sägare, vilka inte vill tillstå hälsorisker.
Lorentzen berättar vidare via artikeln att det inte är någon enkel uppgift att bestämma vilka ämnen i luften som är skadliga och hur de påverkar hälsan.
“Men när man gör mätningar visar det sig oftast att halterna av föroreningar inte är så höga att de kan förklara besvären. Här behövs mer forskning men en rimlig teori är att upplevelsen av dålig inomhusluft kan väcka obehag och stress, vilket i sin tur påverkar hälsan.”
Hela resonemanget blir här högst relativt och typiskt selektivt. Det går att mäta individuella ämnen och jämföra med databanken av medicinska studier etc. Flera vanligt förekommande ämnen är var för sig bevisat eller misstänkta såsom symtom- och skadeframkallande. Individuell känslighet beaktas inte i förhållande till de påstått uppmätta låga halterna. Studier som visar att den sammantagna exponeringen även i lågdos kan innebära synergisk och/eller korsreaktiv effekt tas inte upp utan selekteras istället bort. (11) Riktigt är att det behövs mer undersökningar, men samtidigt finns det så mycket fakta att man inte enbart kan skylla hälsofenomenen på känsloinducerad hälsopåverkan utlöst av lukt. Det är orimligt att med bristfällig kunskap inom begreppet psykologi relaterat sjuka hus använda begreppet rimligt. Denna forskning är i sin linda till skillnad mot t.ex. den toxikologiska.
“Enligt Johnny Lorenzen finns det skäl att definiera luftkvalitet ur ett “brukarperspektiv”, d.v.s. hur den boende upplever luften.”
Om det vore rimligt att lukten genom emotioner är ensamt utlösande orsak, varför blir då barn sjuka och varför blir de som inte uppmärksammat lukten som avvikande, obehaglig eller skadlig sjuka? Yngre barn reagerar i regel inte på dessa lukter. Alla typer av mögel och kemiska skador luktar inte eller ej tillräckligt mycket så den som blivit sjuk i huset har reagerat.
“Är det så att man till exempel känner mögellukt så är luftkvaliteten inte bra, oavsett hur låga halterna av luftföroreningar än må vara.”
Kan man särskriva luftkvalitet på det här viset? Först är det inga problem, sedan är det. Mindre bra luft leder till risk för sjuka hus, d.v.s. att någon eller flera personer far illa. Åter igen, det handlar inte bara om dos utan också om individuell känslighet, baserat på bl.a. predispositioner att kroppen inte kan hantera exponeringen optimalt, eller tillstånd som leder till samma sak. Ålder spelar också stor roll då barn ännu inte har färdigutvecklat kroppssystemen som krävs för att kunna hantera exponeringen utan hälsoföljder.
“Det finns vetenskapliga belägg som till exempel visar att personer som lider av astma och allergi blir sämre av att vistas i fuktutsatta byggnader.”
Denna information är minst tio år gammal. Idag vet vi att sjuka hus-exponering förutom att förvärra viss allergi och astma faktiskt nyutlöser/inducerar sådan. (12,13) Risken för att få astma eller astmasymtom ökar ju längre man vistas i miljön. Riskökningen är högst bland barn. Lungfunktionsnedsättning har setts sju år efter att drabbade kvinnor lämnat den fuktskadade byggnaden där nedsättningen uppkom. (14)
Missbehandling och utsättande av kvinnor
Intervjun i Byggahus.se är ingen engångsföreteelse. Johnny Lorentzen har sett till att synas i flera mediakanaler med sin nya s.k. forskning. Det finns inget att tveka på då man tagit del av både rapporten (6) och samtliga mediainlägg. Lorentzen försöker med hjälp av bland andra Steven Nordin vid Umeå Universitet (5,6) trycka igenom att personliga och psykiska faktorer väger tyngst. Informationen är även spridd inom vården där man utan baskunskap om sjuka hus tar emot denna med öppen famn, då man tidigare i stort sett inte kunnat hjälpa patienterna alls. Nu blir det ännu mer självklart att rikta misstanke mot psykosomatiska problem som är självförvållade av patienten, än att rikta skulden mot huset och de som ansvarar för miljön där.
Ponera vad som händer då en kvinna klagar på sin arbetsplats där det finns fuktskada, mögel och träskyddsmedel. Kvinnan har blivit sjuk, fått typiska sjuka hus symtom och upplever att hon blir bättre då hon inte är på arbetet, likt vid semesteruppehåll och på helger. Följderna har blivit så allvarliga att hon inte längre är arbetsförmögen. Vad tror du man säger inom vården? KBT-behandling ska enligt Steven Nordin (6) vara det bästa botemedlet trots att man ännu inte utvärderat och vetenskapligt säkerställt metoden i relation till symtom och sjukdom inducerat i sjuka hus. Om KBT inte avhjälper, vad händer då? Kvinnan riskerar hamna utanför det sociala skyddsnätet och får troligen en stämpel som handlar om psykisk ohälsa. Den för huset eller fastigheten ansvarige ställs utan skyldighet och blir genom den mot kvinnan naiva polariseringen eller polemiken i stort sett skuldfri.
Psykologiska faktorer kan ligga med i bilden men sällan så starkt som dessa män framför. Deras knapphändiga och ofullständiga vetenskapliga hävd formligen drunknar i annan medicinsk och toxikologisk forskning, samtidigt som de pratar omkull sina egna teser. Dålig planering och intressestyrt sponsrat arbete verkar det som. Vem betalar för det här, vilka intressenter?
Hur ska man inom kommunerna då det gäller fuktskadade förskolor och skolor reagera på Johnny Lorentzens och Steven Nordins rön? Det blir troligen som innan ett asch, det luktar lite men det skadar inte, så det är ingen brådska att åtgärda. Bara att vädra lite extra. Kommunerna kan alltid luta sig mot den f.d. överläkaren i Örebro, Kjell Andersson (4) som genom Örebroenkäten (MM enkäterna) (15) tar reda på att ingen är sjuk, även om så är fallet. MM enkäterna är bra men bara om de används rätt och ärligt. Vi har bevis på motsatsen. (15) Faktum är att spåren från Johnny Lorentzen och Steven Nordin leder tillbaka till Kjell Andersson som en gång i tiden börjat med denna tokiga polarisering emot psykiska faktorer.
Forskningsrönen är mycket egendomliga då man säger att skador måste åtgärdas, men att det inte är någon egentlig fara så länge man inte är rädd för skadelukten. Ändå blir allt fler sjuka, även utan att reagera på lukten. Lukten som kanske inte ens finns även om det är fukt- och mögelskada i huset.
Det här är inget annat än kvinnoförtryck samt missbehandling av barn. De män som drabbas ska inte heller glömmas bort.
Vi kräver utredning av situationen kring sjuka hus. Utredning är sett till digniteten given då man nu tillsätter utredning om mörkandet av överfallen av kvinnor i Sverige. Tilläggas skall att det dagen efter presentation av denna artikel från åklagarmyndigheten blev beslutat att Polisens undanhållande av uppgifter om övergreppen inte skulle utredas. Ytterligare liknelse med sjuka hus som inte heller utreds.
Det är inte bara husen som är sjuka, hela samhällssystemet som ska verka reglerande och kontrollerande verkar vara drabbat. Vilket är viruset, heter det pengar och makt?
2016-01-12
Uppdaterad 2019-05-26
Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB
Referenser
1) Sjuka Hus – Blir du sjuk av ditt hus eller arbetsställe, LFS, 2005.
2) Mögel relaterat ämnen som hus forskning hälsa, LFS, 2001.
3) Kloranisoler är vanlig källa till lukt i hus, LFS, 2015.
4) Inomhusklimatproblem fukt mögel miljömedicin sjuka hus, LFS, 2012.
5) Mögel och mögelgift – Varning för Mygel-Sveriges subsystem, LFS, 2015.
6) Mörkar Steven Nordin Johnny Lorentzen mögel och kloranisoler, LFS, 2015.
7) Klövervägens Förskola Ljungby Kommun fukt mögel lukt, LFS, 2013.
8) Pentaklorfenol träskyddsbehandling få bort lukt i hus sjuka hus, LFS, 2013.
9) Inomhusluft och hälsa, Lars Bärtås, Byggahus, 2016.
10) Produktkontrollnämndens förbud av pentaklorfenol 1978, LFS, 2015.
11) Vetenskapliga bevis – Mögel och sjuka hus skadar allvarligt, LFS, 2015.
12) Astma mögel och fukt i hus tydligt relaterat, LFS, 2013.
13) Mögel-infektion i lungorna ger astma och astmaattack, LFS, 2013.
14) Mögel farligt genom att skada lungfunktion, LFS, 2011.
15) MM-enkäterna negativ selektering Örebroenkäten, LFS, 2013.
16) Klorfenoler i hus godkändes av SP Statens Provningsanstalt
Hur bra var denna sida?
Klicka på en stjärna för att rösta
Sammanlagd ranking 0 / 5. Antal röstande 0
Inga röster än. Bli först med att lägga din röst