Som saneringsföretag och konsulter i frågan sjuka hus strävar vi efter att vara sanningsenliga och arbeta utifrån samma värdegrund och med likalydande budskap oavsett vem som behöver våra tjänster. Det känns med denna inställning svårt att direkt eller indirekt mötas av forskare som inte utkommer med hela sanningen då de konsulterar i sjuka hus ärenden. Genom personer som ringt in har vi förstått att Gunilla Wieslander vid Uppsala Universitet inte verkar spela med öppna kort. Låt oss titta lite närmare på Gunilla Wieslanders rön.

Detta ställs som ett öppet brev med följdfrågor till här nämnda forskare samt några andra inom området. Även andra icke adresserade är välkomna att inkomma med svar och synpunkter.

Bra är att läsa sidan, som behandlar riktigheten i analyser och vad vi egentligen känner till om mögel och dess skadeverkan i människokroppen, innan vidare läsning görs här. Det nyanserar ytterligare varför den här artikeln lades ut och ger förförståelse till vad som här sägs. Tag del av Mögel i krypgrund och vind är negligerat.

Gunilla Wieslander

På pappret synes Gunilla Wieslander vara en av de få svenska forskare som har gedigen kunskap kring sjuka hus. Vi har följt hennes namn i ett antal forskarrapporter som rör ämnet hus i förhållande till fukt, mögel, kemiska ämnen och emissioner etc. Som vi tolkar Gunilla kan sjuka hus leda till såväl olika typer av hälsoanknuten irritation som kroniska sjukdomar likt astma m.m. Wieslander är en av dem som går i bräschen för att det verkligen är så, ända fram till dess att hon konsulteras av de som har ansvar för antingen verksamhet som skola eller arbetsplats i övrigt, där fuktskada uppkommit i huset. I de fallen finner vi Gunilla säga att “det inte är någon fara för långtidspåverkan, man blir bra någon dag efter man lämnat det sjuka huset”. Samtidigt säger hon att sanering och utrymning kan dröja upp till ett år eller mer utan problem.

Det är här frågetecken poppar upp. Vad menar Gunilla Wieslander egentligen, hon far ju inte med samma information till arbetstagare och föräldrar till drabbade barn som hon gör till de som läser vissa av hennes forskningsuttalanden i övrigt.

Exempel som talar för att man kan bli långtidspåverkad av sjuka hus:

– I Läkartidningen 2011-04-14 når Gunilla Wieslanders rön klart och tydligt ut med budskapet att kemikalier och fuktskador i hus leder till att barn i förskola uppvisar kronisk sjukdom. (Denna sida har 2020-03 tagits bort från Läkartidningen.)

– 2004 satt Gunilla med på “Uppsalamötet” kring sjuka hus och inomhusmiljö. I minnesanteckningarna därifrån framkommer tydligt i stort sett samma linje som i ovan länk. En skillnad kan vara att man senare konstaterat att även allergi kan uppstå vid långvarig vistelse i sjuka hus, samt att man hårdare knyter astma till fukt i hus.

– En kollega till Gunilla Wieslander är Dan Norbäck. Genom Dan Norbäcks (m.fl.) forskning kring sjuka hus ges helt klart besked om att man kan bli sjuk av att vistas i hus med inomhusmiljöproblem. Här ges mycket ingående longitudinella studier som visar på det vi i fält ser, att man kan bli långvarigt sjuk. Då det gäller Dan Norbäck så kommer vi också här in på frågan varför han liksom Gunilla Wieslander inte informerar sammanhängande och sanningsenligt då han konsulteras.

Divergerande Konsultinformation:

– Roslagsbostäder lät 2006 meddela att det “inte innebär någon risk för ohälsa varken för barnen eller personalen” att vistas i en miljö där lukt kommer från tryckimpregnerad syll. Man påvisade att det inte handlade om mögel utan om klorfenoler som omvandlas till mer luktande ämnen, vilka letade sig upp i daghemmet Blåklinten i Vigelsjö. Här var Gunilla Wieslander och Bengt Wessén (Pegusus Lab) konsulter och uttalade sig alltså om ohälsofrågan. Här tyckte dessa personer att det inte innebar någon risk att bedriva verksamheten framåt i två år innan lokalerna skulle ersättas med nya. Troligtvis handlade det om pentaklorfenol som fanns i syllarna. Det finns idag ingen vad vi vet som forskat tillräckligt om pentaklorfenol i hus, för att kunna säga att det inte är hälsofarligt. Snarare visar flertalet forskningsinsatser på motsatsen. Vi har bett Bengt Wessén om referenser till detta i samband med hans uttalande kring att de som vistas i sjuka hus med kloranisoler och fuktskada inte riskerar bestående besvär, utan blir av med besvären inom några dagar efter att de lämnat huset. Bengt Wessén svarade kort att detta kom från Gunilla Wieslander. Vi har nyligen via mail frågat även Gunilla Wieslander om referenser. Inget svar har kommit.

– Föräldrar talade om för oss att Gunilla Wieslander trätt in i fallen där Årstaskolan och Brantingskolan i Uppsala förvandlats till sjuka hus. Hennes kommentar var likt de andra här att trots fördröjning innan evakuering bör det inte medföra några ökade medicinska risker för elever och personal. Gunilla fick inte med sig alla föräldrar i detta förhållningssätt. Hon blev skarpt misstrodd.

– I Arbetarbladet kan vi läsa om Örbyhus Skola som fuktskadats och där personal och elever ansett sig vara drabbade av sjuka hus symptom. Även här har Gunilla Wieslander trätt in med något vi nu förstår är ett slags standardsvar. Verksamheten kan fortsätta fram till sanering, utan att risk finns.

Det finns fler exempel att ge men det blir endast en upprepning som i del liknar det forskaren Kjell Andersson (inomhusklimatproblem) kommer med då han konsulteras.

– Förskolan Färglådan i Haninge Kommun var en fukt- och mögelskadad byggnad där minst 25 barn och ytterligare personal upplevde typiska sjuka hus symptom. Dan Norbäck gav följande svar till en orolig förälder, 2011-06-06:

“Jag har sagt att man efter avslutat teknisk utredning bör åtgärda inom 1/2 till 1 år, men att barn eller vuxna som utvecklar symptom på astma, eller får astma förvärrad bör lämna byggnaden omedelbart. Detta med 1/2 till ett år är dels mot bakgrund av vad man vet om riskökningen för astma i fuktiga/mögliga byggnader, och dels mot bakgrund av vad som är praktiskt möjligt, generellt sett. Man kan inte göra undersökningar som visar att ingen får besvär att vara i en byggnad med en viss riskfaktor, så fungerar inte vetenskapen inom detta område (miljömedicinen). Vad man kan göra är statistiska beräkningar på hur många nya (onödiga fall) av en viss sjukdom man kan få av att vistas i en viss miljö (i detta fall fuktig/möglig byggnad), jämfört med att vistas i en sund byggnad. Högt räknat är det 1 extra fall av astma bland 100 barn på 1 år, och 0,2 extra fall av astma bland 100 vuxna under 1 år. När det gäller uppkomst av allergier är osäkerheten större, det finns betydligt färre studier där. “

Vi mailade Dan Norbäck med frågan hur man kan ge en sådan tidsfrist. Dan Norbäck återkom inte. Däremot berättade en förälder att ansvarig för fastigheten tillstått att fullständig inomhusmiljöutredning inte gjorts, de hade inte analyserat tillräckligt. Föräldrarna ville veta vad deras barn utsatts för, men fick inte det.

Svaret kanske funnet

Dessa forskare talar totalt sett i fallen sjuka hus och sjuka skolor inte i enlighet med den forskning och lagtext som finns. Risker för långvarig sjukdom pekas idag av så många till varandra oberoende forskare ut, så att man inte kan ta miste på allvaret. Samtidigt finns forskning som klarlägger att lungfunktionsnedsättning och överkänslighet m.m. kan finnas kvar under många år efter att utsatta lämnat ett sjukt hus. Forskning föreslår också att fördröjda hälsoeffekter kan uppstå. Dan Norbäck själv presenterar sådan kunskap. Vi har även tittat vidare på potentiell hälsopåverkan ifråga och diskuterar huruvida mögel och pentaklorfenol skulle kunna leda till cancer samt hur mögellukt ev. kan leda till sjukdom.

Vidare har det under 2016 utkommit gedigna forskningsresultat vilka stärker tidigare evidens om att astma är relaterat till mögel och fuktkskada i hus. I uppföljning av BAMSE-projektet kan vi utläsa att barn som i tidig ålder utsätts för mögel senare under uppväxten löper högre risk att drabbas av astma. I BETSI skrivs att vuxna som vistas i hus med fuktskada har statistisk överfrekvens av rinit, astma och luftvägsinfektioner. Med tanke på sammantagen information borde konsulterna ifråga istället för utdragna tidsfrister skydda barnen direkt. Det är just bl.a. av denna anledning Försiktighetsprincipen finns. Både barn och vuxna får astma av fuktskador och mögel

De här nämnda personerna anser vi bryta mot lagen då de tar hänsyn till den praktiska möjligheten att flytta verksamhet som skola och arbetsplatser utgör. Försiktighetsprincipen i Miljöbalken ger vad vi anser inte sådan frist som dessa forskare gör.

Vidare tas inte extra hänsyn till barn som generellt är känsligare än vuxna genom att deras immunförsvar och kropp i övrigt är under utveckling. Ej heller tas hänsyn till barn och personer som är något känsligare än genomsnittet. Man låter personal och barn utsättas för skada innan de kan flyttas. För vissa blir det persistent skada. Att barn är känsligare har forskare världen över länge känt till. Mögelgifters upptäckt på 60-talet har givit ett allt större forskningsområde där det länge flaggats som hälsofara att exponeras. Det har under tidsperioden som denna sida täcker upp inte på något sätt gått att komma undan den informationen, särskilt inte om man arbetat inom området, vilket här aktuella konsulter gjort. Farhågor om skadlighet i förhållande till barn känslighet har fastslagits via bland andra ett forskningsteam i Portugal. Läs mer om deras arbete under sidan; MYCOMIX – Mögelgift farligare för barn än tidigare befarat.

Är det så att kommunerna då det gäller mögel i skola och förskola anlitar den konsult som ger för dem bäst svar och långa tidsfrister, utan att ta full hänsyn till gällande lag och barnens hälsa? Vi tror att det mer eller mindre medvetet är så i många sjuka hus fall. En forskare som blivit populär hos läkarkår, företagshälsa, andra kommuner etc. blir anlitad igen, utan tvekan. De som klagar emot kommunernas forskarbaserade beslut tenderar att nedtystas. Forskarexperterna kan ju inte ha fel!

Som förälder till yngre barn vilka tvingats gå i en sjuka hus miljö (Klövervägens förskola) har jag bevittnat hur man blir nedtystad, både från kommun och konsulter. Läs mer om MM-enkäterna som skickades ut till föräldrar och personal, i vilka jag fyllde i att mina barn visade på typiska symptom med nattlig hosta. Konsulten påtalade inte detta i sammanfattningen, tvärtom. Eftersom det är företagshälsovården i Ljungby Kommun som anlitat konsulten förande MM-enkäterna ställde vi frågan till dem om riktigheten i att anlita någon som egentligen har ett mindre bra rykte gällande sanningsenlighet i sakfrågorna här. Svaret från Rolf Ljung i Ljungby löd:

“Beträffande MM enkäter används dessa emellanåt av företagshälsovården mfl som en validerad/vedertagen metod för att fånga in vad som i dagligt tal kallas för sjuka hus. Definitionen på sjukt hus är ju som du vet att fler människor än förväntat (statistiskt sett) anger hälsorelaterade besvär vid vistelse i en byggnad. Enkäterna mäter således på grupp av människor och inte på enskilda individer. Det är möjligt att detta är ett trubbigt instrument men jag har inte hört att metoden/enkäterna ifrågasatts. Beträffande enskilda individer får man förlita sig på individens uppgifter och försöka hitta orsakssamband- besvär kontra- miljöfaktorer. Emissioner från bland annat fuktskadat material ger troligtvis (min uppfattning) upphov till besvär hos en del personer trots att detta inte alltid kan påvisas genom enkäter, medicinska kontroller eller mätningar. Vid mina kontakter med Arbets-och miljömedicinska Kliniken är varken enkäter eller VOC mätningar deras första alternativ. Istället förespråkar de kvalificerad byggnadsteknisk utredning där även fuktskador beaktas. Utredningen bör givetvis mynna ut i en åtgärdsplan samt åtgärder och uppföljning.”

Så tokigt det kan bli. Företagshälsovården slänger ut stora pengar på något som inte hjälper de enskilda drabbade individerna (som kan vara förhållandevis många), utan tvärtom stjälper genom att tala om att ingen är sjuk då den sållande utvärderingen av MM-enkäterna säger så, som mycket trubbigt instrument, vilket kommunerna givetvis snappar upp som den eviga sanningen då det avsevärt underlättar för dem. Varför används konsulterna ifråga alls? De behövs egentligen inte då vi idag kan så mycket om sjuka hus att Försiktighetsprincipen absolut utan undantag ska följas. Man tenderar köpa sig frist och ansvarsfrihet genom dessa forskare och konsulter som räknas till forskareliten, vilka lättare får forskningsanslag.

Möjligen ser vi ett försök att rädda upp den tokiga situation som inomhusklimatforskarna målat upp genom att blunda för ohälsotalen i sjuka hus, via Steven Nordin och Johnny Lorentzen som nu menar att kloranisoler och mögel i hus inte kan skada genom klassisk toxisk påverkan, utan istället skadar genom att man blir rädd för lukten och oroar sig. Genom emotionerna som väcks menar man att inflammatoriska svar ska bli följden. Läs mer om emotioner, kloranisoler, mögel och därav utkommen “tunnelforskning”.

Frågor

Gunilla Wieslander, Dan Norbäck, Bengt Wessén och andra som känner sig berörda eller är intresserade av sakfrågorna här. Vi måste här få svar på våra frågor. Tystnad från er accepteras ej. Tystnad uppfattas som maktmissbruk och härskarteknik samtidigt som det då blir ett tydligt erkännande om sakfel i frågan sjuka hus och hur man ska/bör informera.

– Är det rätt gentemot enskild individ att behandla denne utifrån statistik på antalet fall av astma etc. i sjuka hus?

– Vi ser att fler än statistiken säger kan vara drabbade i vissa fall. Tar ni hänsyn till detta?

– Känner ni i detalj till de orsaksgivande omständigheterna till varför fler (än statistiken säger) på vissa sjuka skolor och arbetsplatser uppvisar hälsosymptom och varför somliga åter får symptom då sanering utförts och man kommer tillbaka till skolan eller arbetsplatsen? (Se aktuellt ärende Henånskolan på Orust, Strömbackaskolan i Piteå m.fl.). Kom nu inte med floskler om enskilda fall och att ni inte kan uttala er. Tala istället till punkt så att vi alla får reda på vad som egentligen gäller. Generella uttalanden accepteras inte av oss.

– Har ni i era uttalanden vägt in att barn och personal innan ni kom in i ärendet vistats en tid i de skadade husen? Vi vet att det kunnat röra sig om upp till flera år och ibland längre tid, särskilt då det gäller personalen.

– Har ni tagit i beaktande att många av de exponerade kan vara dubbelexponerade, där de i hemmet också utsätts för ökade fuktrelaterade risker?

– Vem ska avgöra om ett barn under “er” tidsfrist innan sanering eller flytt från den sjuka skolan utvecklar besvär eller sjukdom?

– Är det i samtliga fall säkerställt att både personal, föräldrar och äldre barn fått utbildning som ger dem kunskap att avgöra om någon omgående ska flyttas eller lotsas vidare för medicinsk utredning?

– Känner ni ingående till rådande lagstiftning som berör sjuka hus?

– Var finns Försiktighetsprincipen omtalad i er konsulterande information? Om den finns berörd och efterföljd, hur har ni praktiskt låtit principen gälla?

– Tar ni hänsyn till de personer som är känsligare, då utifrån Försiktighetsprincipen tolkat?

– Blir era uppdragsgivare genom er information “immuna” mot gällande lag? Är ni själva “immuna”?

– Kan ni visa på något konsultärende där ni informerat om att man kan bli fortsättningsvis sjuk av vistelsen i ett sjukt hus?

– Har tillräcklig toxikologisk utredning skett gällande t.ex. hur de högtoxiska ämnena som numera förbjudet träskyddsmedel utgörs av påverkar barn? Har ni arbetat utifrån Produktkontrollnämndens beslutsunderlag inför förbudet av pentaklorfenol samt andra klorfenoler, i vilket det framkommer att exponeringsbilden skulle kunna vara extremt toxisk och att barn kan vara känsligare än vuxna? Se sidan:  Produktkontrollnämndens förbud av pentaklorfenol 1978.

– Vi kräver tillförlitliga referenser på det ni säger, att man blir av med besvären och inte kan bli fortsatt sjuk efter att man lämnat det sjuka huset ifråga!

Diskussion och synpunkter

Vem är det skyddad verksamhet för? Inte är det de som p.g.a. er drabbas av besvär eller sjukdomar i alla fall. De är inte “immuna” även om ni så säger.

Intressant här är att lyfta fram en forskare som är kollega till Bengt Wessén, vid namn Johnny Lorentzen. Johnny har nyligen uttalat sig gällande kloranisoler i sjuka hus, att det endast finns knapphändig forskning och att det behövs mer kunskap för han anar att koppling möjligen finns till hälsoproblem. Vi anar här en vridning emot kognitiva aspekter som att psykisk upplevelse kan förvärra en reaktion och få symptomatiska följder. Om det går åt detta håll, vänligen förklara då varför barn kan få astma, allergier o.s.v. i dessa hus! Barn är inte medvetet så psykiskt kognitiva som vi vuxna. Yngre barn reagerar initialt inte så som t.ex. jag gör på en sjuka hus lukt. De stannar lekandes kvar i lukten medan jag av instinkt och kunskap vill gå ut.

Jag är beredd att ta denna diskussion och detta öppna brev mycket långt, inbegripande hur illa sanerings- och inspektionsbranschen samt mäklare ofta utför sina jobb, läs mögel-krypgrund-mygel. Vissa styrs allt för frekvent av uppdragsgivaren eller av eget vinstintresses skull. Somliga går bakom ryggen på andra kunniga och seriösa, likt vid tvisten om mögel etc. i kyrkor. Kommunal verksamhet bör också granskas då många kommuner mörkar fuktproblematiken fram till dess att konflikt uppstår och de “lugnande konsulterna” inkallas.

Forskar- och saneringsbranschen behöver saneras, eller i alla fall sättas i skolbänken ett tag till dess att feltänk och lagvidrighet suddats ut.

Svar har inkommit från:

– Dan Norbäck, som inte önskar besvara ett sådant brev.

– Läsare som deltog på informationsmöte på Henånskolan där Dan Norbäck konsulterade: “På Allergistämman i december svarade Dan på fråga från representant från Henånskolan om barnen riskerar långsiktiga skador – nej. Han påstod även där att symptomen försvinner när man lämnar det sjuka huset – ”ibland redan efter två timmar”. Varpå Linus Andersson (Umeå Universitet) reste sig upp och påtalade studien som bl a Berndt Stenberg står bakom där de sett att av de som en gång skadats av ett sjuk hus har över hälften kvar sina symptom efter 7 år, fast då även av andra kemiska ämnen.” Studieref. Medical and social prognoses of non-specific building-related symptoms (Sick Building Syndrome): a follow-up study of patients previously referred to hospital.

Gunilla Wieslander ringde oss flera gånger i slutet av 2015 och ville att denna artikeln skulle tas bort. Vi bad att hon skulle svara på ovanstående frågor och sade att vi tillsammans kunde göra något bra av artikeln för barn och lärare då problemen med fuktskador på skolorna är vanligt och ofta segdraget ärendemässigt. Gunilla besökte oss i mars 2016 och menade att hon kunde vidta rättsliga åtgärder om artikeln inte togs bort. Detta efter att i tidigare samtal sagt att hon kunde “ge igen” för artikeln. Under mötet bekräftade Gunilla att kommunerna sköter skolärendena dåligt då de inte har pengar tillräckligt eller inte är beredda att åtgärda tack vare ekonomiska faktorer. Vidare sade hon att konsulter nu tack vare artiklar som denna inte vill konsultera skolorna. Vi har tagit detta till vidare diskussion på sidan Varning för Sveriges undantagstillstånd gällande sjuka hus, där Folkhälsomyndighetens mail framgår, sägande att kommunerna inte kan hålla skolorna i skick tack vare bristande budget.

– Mögel och mögelgift – Varning för Mygel-Sveriges subsystem

– Svåra följder av mögel i hus, finsk forskning – DMHS

– Flyktingar och invandrare tvingas bo i hus med mögel

– Akut toxisk effekt – Sjuka hus – mögel och klorfenoler

– Dioxin i hus, hur skadligt är det? Finns dioxiner i svenska hus?

Sjuka hus forskning är idag bland seriöst folk inriktad på att finna orsaker till patogenes. Det utförs totalt sett nu omfattande och ingående arbete. Läs t.ex. om mögel och cytokiner.

2013-05-14
Uppdaterad 2020-08-04