Åtskilliga gånger har byggsverige och myndigheter inte riktigt tänkt till eller testat olika byggnadstekniska lösningar och konstruktioner. Istället för fuktförlåtande har det skapats riskkonstruktioner. Nu har vi ytterligare ett exempel på det, vilket inte ser ut att ha blivit belyst innan. Det är då solpaneler även kallat solceller monteras på husens tak. Panelerna avskärmar solenergins värmeutveckling varvid bakomliggande tak och vind blir svalare och fuktigare, med överhängande risk att det bildas mögel på vinden.

Något som går likt en röd tråd genom efterkrigstidens husbyggande är energibesparingsfrågan, som sprungit före vad som efter åtgärder rent praktiskt händer. Värme behövs för att hus i möjligaste mån ska hållas fria från fuktskador och mögel. När solpaneler monteras på yttertaket avskärmas solens värmeinstrålning från att verka avfuktande gällande husets vind. Under fullt solsken sommartid motsvarar värmeinstrålningen ca. 800-1.100W per kvadratmeter takyta. Effekten är mindre under vinterhalvåret då solen står lägre. Solpanelerna täcker för yttertaket som inte värms upp i samma utsträckning som annars. Detta påverkar vinden som redan utan solpaneler kan klassas som riskkonstruktion ifråga.

Den energi i form av värme som solpanelerna absorberar, avges både från panelernas fram- och baksida. Vanligen monteras solcellspaneler med ventilationsspalt mot yttertaket. Då värme avges på panelens baksida skapas termisk effekt, vilket innebär att luft vandrar genom luftspalten och vidare ut tillsammans med värmen. Denna funktion är viktig för viss avkylning av solpanelerna som annars kan förlora energiutvinningseffekt.

Takpannorna, takplåten eller takpappen värms inte upp i samma utsträckning som vid direkt solinverkan. Luftspalten bakom takmaterialet blir svalare och luftrörelsen där minskar då svalare luft rör sig långsammare än varm. Likaså påverkas vindens innertak och vidare själva vindsutrymmet negativt.

Under höst, vinter och vårvinter är husvindar under längre perioder utsatta för hög relativ luftfuktighet och svalare klimat. Därför är solinstrålningen väldigt viktig. Redan en grads temperaturökning kan nämligen sänka den relativa fuktigheten med i bästa fall upp till 6%, allt beroende på utgångsläge. Tvärtom kan en grads sänkning av temperaturen medföra upp till 6% ökning av den relativa fuktigheten.

Tyvärr räcker solenergin ofta inte till för att avfukta vinden. Problem med fukt och mögel på kallvindar är när lika vanligt som i krypgrund. Åtgärder som orsakar mer uttalad fuktproblematik är t.ex. tilläggsisolering av vindsbjälklaget, då åtgärden avskärmar välgörande värmeläckage från husets boendemiljö. Installation av solpaneler på här nämnt sätt ger också värmeförluster och därmed nedreglering av den passiva avfuktare som solen faktiskt innebär.

Forskning bekräftar nedkylning via solpanelerna

2011 gjordes den troligtvis första peer review – av ämnesexperter granskade undersökningen gällande solpanelers kylande effekt på tak och byggnad. Jan Kleissl med kollegor kom fram till att solpanelernas indirekt kylande verkan var signifikant och kunde uppmätas samt upptäckas via värmekamera. Studien utfördes i San Diego, Kalifornien. [1] Där är klimatet varmare och relativt sett torrare än i Sverige och vi måste därför omvärdera forskarnas resultat utefter detta. I Kalifornien har man ofta behov av kyla eftersom de torra och varma somrarna annars kan göra inomhusklimatet olidligt varmt. Här hos oss råder andra förhållanden där vi i synnerhet under vinterhalvåret har stort behov av solens uppvärmande och avfuktande effekt.

Fem år efter den Kalifornienbaserade studien gjorde forskare i Kina uppföljning som innehåller ett antal räkneexempel bl.a. med EnergyPlus simulatorn. De kom fram till att simulatorn inte kunde ge korrekta värden då solpaneler är monterade med luftspalt mot yttertaket. Totalt framkommer via deras forskning inbegripande referenser att solpaneler ger kylande effekt på takkonstruktioner. [2]

Referenser:

[1] Effects of solar photovoltaic panels on roof heat transfer, Jan Kleissl et al., 2011.

[2] The Effect of Photovoltaic Panels on the Rooftop Temperature in the EnergyPlus Simulation Environment, Changhai Peng och Jianqiang Yang, 2016.

Annat som också måste beaktas är att infästningarna till panelerna kan ha en kylande verkan särskilt under kalla dagar och nätter. Metall leder nämligen bort värme. 

Vi har fått en del återkoppling på denna artikel. Någon tycker att detta fenomen är självklart medan andra säger att det inte alls stämmer eller att solpanelerna under kalla nätter isolerar värmeutstrålning från taket. Gällande isolerverkan så bör denna vara högst otillräcklig i förhållanden till värmeförlusten solcellerna ställer till med. Spalten som oftast finns mellan panel och tak leder bort värme genom konvektion. Snö kan lägga sig på panelerna istället för på taket. Snön isolerar då inte som den annars gjort. Samtidigt är takets sida/sidor utan paneler köldbryggor, vilka blir mer uttalade som sådana då vinden p.g.a. värmeförlusten blir fuktigare. 

Svar från Boverket

Inför denna artikeln sändes förfrågan till Boverket och Energimyndigheten om vi kunde få kontakt med någon hos dem som är kunnig ifråga. Energimyndigheten har ännu inte svarat men Boverkets jurist återkom som följer:

Diarienummer 3513/2019-1

“En allmän princip vid ändring av byggnad är att man måste ta hänsyn till bland annat byggnadens förutsättningar. Man får generellt sett inte göra ändringsåtgärder som väsentligt försämrar byggnadens möjligheter att uppfylla övriga tekniska egenskapskrav. Detta skulle strida mot underhållskravet i 8 kap. 17 § plan- och bygglagen (2011:900).

Jag har också diskuterat frågan med Boverkets fuktsäkerhetsexpert … och vi är överens om att man måste beakta de förhållanden du nämner när man projekterar sitt ändringarbete att installera solceller.”

Solpaneler kan skapa behov av avfuktare

Om det inte redan behövs avfuktare på vinden kan solpaneler öka behovet av sådan. Eftersom vinden på hösten och vintern blir kall och takkonstruktionen innebär köldbrygga, är det lämpligt med avfuktare som klarar av avfuktning även ned i minsugrader. Läs mer om sorptionsavfuktare och vindar via länkarna här:

– Acetec EvoDry PD+ på vind – Vindsavfuktare installation

– Fukt och mögel på vind – Många husägare är omedvetna

– Vind Fukt Mögel Avfuktare Kallvind

– Mögel i krypgrund vind hus negligerat ifråga allergi sjukdom

Fuktmäta och avgöra riskvärden

Förutom när kondens uppstår mot insidan av yttertaket är det svårt att avgöra när det är för fuktigt eller tillfredsställande klimat. Det finns idag fuktmätare man kan använda för egenkontroll. Fuktkvotsmätare är en enhet vars mätstift trycks in en bit i byggnadsmaterialet och på så sätt avslöjar hur mycket fukt som absorberats. Rent generellt bedöms fuktkvot över 16-17% som risk för mögelskada. Vid kontinuerlig mätning med trådlös hygrometer bedöms den relativa fuktigheten över 75% som riskvärde. Läs mer om våra fuktmätare här:

– Fuktmätare och hygrometrar

Sidor som uppmärksammar

Vindsproblematiken i stort har inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Larmet kring krypgrunder gick några år in på 2000-talet. Inom saneringsbranschen kände man samtidigt till att fukt- och mögelskador var lika vanligt på vind. Egendomligt nog sade samma företag som nationellt larmade om krypgrunderna till sina kunder att mögel på vind var normalt, att det inte var något att bry sig om eller så noterades det inte alls i överlåtelsebesiktningsprotokollen. Nu är vi framme vid en punkt där detta fått eskalera så pass mycket att det i husbeståndet är ett omfattande problem.

– Solpaneler på tak ger problem med fukt på vind, Energi & Miljö, 2019.

– Fuktproblem kan öka med solpaneler på taket, Förvaltarforum, 2019.

2019-09-01
Uppdaterad 2023-01-04