Vid tillbakablick i tiden finner vi olika typer av tekniker för grundläggning då hus uppförts. Här fokuseras på torpargrund och hur begreppet kom till.
Här syns torpet “Kjöpet” anno 1790 med klassisk torpargrund, beläget i den vackra småländska skogen i närheten av Agunnaryd.
Ursprungligen utnyttjade människan naturliga skydd som grottor etc. När man började uppföra olika typer av byggnader var det vanligt med stampat jordgolv eller att golv av trä lades direkt mot marken. Eftersom trä som ligger direkt mot mark snabbt drabbas av röta och mögel övergick man till att höja upp golvet på stenar, plintar eller bärlinor som låg på marken. Torpargrund hade därmed sett dagens ljus.
Olika typer av torpargrunder uppfördes, somliga endast med några stenar strategiskt placerade under bärande detaljer, vilket innebar att luft fritt kunde svepa under hela torpargrunden. För att begränsa luftcirkulationen och höja temperaturen gällande golven på vintern började man att riktigt tätt stensätta hela grundmurar och även applicera kalkbruk i springorna mellan stenarna. Det var också vanligt att man lade upp en inre typ av isolering mot grundmuren, kallad mullbänk.
Ofta är gamla torpargrunder invändigt svåråtkomliga och kanske finns inte ens lucka i golvet för inspektion. Man räknade förr inte med att behöva inspektera utrymmet regelbundet. Annat är det idag då vi p.g.a. klimatförändring och andra påverkande faktorer som byte av värmesystem och tilläggsisolering m.m. bör utföra flera kontroller per år.
Torpargrund placerades strategiskt
I regel var man noga med att inte placera huset där fuktlasten av någon anledning var hög och utgjorde ett extra hot mot torpargrundens virke. Där marken var tillräckligt torr lade man bärlinorna på ett lager av sand som fungerade kapillärbrytande. Bevisligen har man förr på en del ställen räknat med att få byta ut bärande detaljer då torpargrunden kan vara uppbyggd så att själva bärlinorna är frilagda från den yttre grundmuren och istället placerade på en inre typ av grundmur eller plintar. Utbytet av bärande detaljer blev på så sätt mycket enklare.
Mullbänken mot grundmurens insida bestod varierande mellan olika torp av torv, jord, sand, kolstybb och kanske iblandad kalk. Den isolerande funktionen fungerade så länge torpet användes flitigt och murstocken avgav värme ned i torpargrunden. Idag rekommenderar man borttagning då mullbänken drar åt sig fukt och transporterar detta upp till syllar samt blindbotten eller golv.
Kalkbruk fungerar bra för att täta springor mellan stenar i torpargrundens mur. Bruket är nämligen lite flexibelt och transporterar inte fukt så som cementbruk gör.
Tillgänglighet
Som ses på bilden här ovanför är det ibland mycket trångt i torpargrunder. I äldre hus är det inte säkert att inspektionslucka finns. Vi rekommenderar att man låter ta upp en lucka även om det inte finns kryputrymme i torpargrunden. Det kan vara svårt att få en bra överblick enbart genom att titta in genom kattgluggarna i en torpargrund och eventuell lukt kanske inte känns då man befinner sig utanför. Samtidigt är det lättare att fuktmäta om luckan placeras strategiskt. Även om fysisk tillgänglighet inte medges kan med andra ord tillgänglighet ges att utföra egenkontroll via ett antal metoder. Bäst är dock att antingen gräva ut eller låta slamsugbil utföra torrsugning så att man kan komma in och verkligen inspektera på heltäckande sätt.
Torpargrund i jämförelse med efterföljaren krypgrund
Torpargrund är föregångare till den moderna tidens krypgrund och klimatet i de olika typerna av grundläggning skiljer sig åt genom att torpargrunden ofta inte har någon eller mycket lite isolering under golvet. Gå vidare till förklaring av hur golvbjälklagen skiljer sig mellan torpargrund och krypgrund.
Då det till skillnad från krypgrunder kan vara svåra att täta alla springor i torpargrundens mur så är det i varje enskilt fall inte lämpligt att installera avfuktare som sorptionsavfuktare eller krypgrundsavfuktare med undertrycksfunktion. Dock finns idag TrygghetsVakten som avfuktar med hjälp av uteluftsventilation och därför passar bra till de flesta otäta torpargrunder.
Teorier
Det finns inte så många hus kvar med äldre typer av torpargrund och vissa fuktsakkunniga menar därför att torpargrunden inte fungerade så bra som man ofta kan utläsa att den gjorde ur fukthänseende och att husen inte finns kvar skulle då vara kvitto på att det inte fungerade. Vi vet att en oisolerad eller mindre isolerad grund, sett till bjälklagsisolering, ger bättre möjligheter för värme att sänka den relativa fuktigheten nere i torpargrunden. Det ställer krav på att huset bebos och värms upp som det ska, annars kan det lättare bli fuktskador.
Husbyggnation har genomgått olika generationsskiften och de gamla torpen var kanske inte sedda som modernt boende under den industriella revolutionen och utvecklingen här i Sverige. Därför kom många av de mindre husen att ställas i träda eller revs för att man ville ta tillvara byggnadsvirke. Detta är också anledning till att det inte finns så många gamla torpargrunder kvar. Det blir därmed inte mer än viss del av sanningen som framkommer då de fuktsakkunniga säger att det var fukt som “åt” upp torpen och torpargrunderna.
Något som har gått från teori till fakta är om mögel och bakterier i torpargrund kan göra att folk som bor i husen mår dåligt. Tidigare menades det att mögel och människa ur evolutionsperspektiv inte kunde krocka med varandra så att människan skulle kunna skadas av möglet. Idag har det kommit ut så mycket forskning av vi vet bättre, d.v.s. att skadeverkan verkligen finns. En del om detta har sammanfattningsvis beskrivits på sidan mögel i torpargrund, krypgrund och vind är negligerat.
Torpargrundskontroll
Misstänker man fuktskador och mögel i torpargrunden kan kontroll utföras. Bland annat finns ett speciellt mögeltest som lekman själv kan använda för att få utslagsgivande resultat om mögel kan ha fått fäste. Det går också att kontrollera om fuktskaderelaterade mögelarter finns uppe i boendemiljön.
Torpargrunder kan ofta vara så låga i tak att man inte kan komma in och inspektera. Fuktmätning kan utföras genom att ta bort ev. befintligt ventilgaller i grundmuren. Därefter sträcks fuktmätare in i utrymmet och begränsad okulär inspektion görs. Mer information om egenkontroll i krypgrund och torpargrund.
Vid restaurering av torpargrund har man tidigare ibland använt karbamidskum som isolering. Skummet bildar en vit fluffig massa som kan vara förväxlingsbar med hussvamp.
Uppdaterad 2020-01-21
8 svar på ”Torpargrund historiskt sett med dess fördelar och nackdelar”
Kan du ge mig några fördelar med torpargrund? Jag gör en skol uppgift och hittar inget, kan du snälla hjälpa mig?
Hej Ahmed,
Torpargrund kan benämnas vara föregångare till krypgrund. Torpargrundens golvbjälklag var ofta inte så mycket isolerat. Det innebar att mer värme släpptes igenom uppifrån och ned, i jämförelse med dagens mer välisolerade golvbjälklag i krypgrunder. Värme fungerar avfuktande och med rätt förutsättningar minskas eller uteblir behovet av avfuktare. Dock sätter energikraven käppar i hjulet för sådan lösning. Den äldre typen av torpargrund var ofta så låg att man inte kunde komma in dit för inspektion eller åtgärder. Det är negativt.
Dagens krypgrund har ofta lite högre till blindbotten och man kan då ta sig in för att dra nya elkablar och ändra vatten- och avloppsrör. Skulle vattenläcka inträffa t.ex. i köket kommer inte vattnet att spridas så som om det vore platta på mark. Möjligheten att vattenskadan blir begränsad är bättre. Det går även att via krypgrunden åtgärda sådan skada. Byggs torpargrund och krypgrund på rätt sätt så minimeras risken för fukt, mögel och röta. Behovet av avfuktare undviks till stor del med rätt isoleringsmetod och byggnation i övrigt. En fuktsäker krypgrund kan också användas som förvaring, bara den är hög tillräckligt. Grundläggningsmetoden är billigare än platta på mark.
Lycka till med uppgiften!
Mvh LFS
Hej!
Jag har en stuga med torpargrund som jag ska fixa till och även passa på att lägga ut plast. Jag kommer inte att installera någon avfuktare då jag inte tror det behövs. Min fråga är, fäster jag plasten mot grundmuren eller lägger jag plasten så att det blir en lite “glipa” mellan plast och mur?
Hej Patrick,
Det är bra att städa av marken i torpargrunden ordentligt och sedan lägga byggplast, 0,2mm åldersbeständig. Det är gamla icke fungerande rön som säger att man ska lägga plasten med glipa emot grundmuren eller stensockeln i torpargrund och krypgrund. I glipan kommer markfukt att kunna avges uppåt och i värsta fall påverka byggnadsmaterial negativt, med mögel, röta och lukt som följd. Förr tänkte man att kondensvatten från muren och från plasten skulle kunna rinna ned i denna glipa. Idag vet vi med bestämdhet att skador uppkommer redan innan det bildats kondens.
Plasten kan fästas en bit upp mot muren, men inte så långt upp att det drar upp fukt i syllar etc. Alternativt lägger man byggfolien (som det också kallas) intill grundmuren.
För att veta om avfuktare behövs eller inte måste man fuktmäta. Det kan ske med fuktkvotsmätare som mäter fuktinnehåll i torpargrundens byggnadsmaterial av trä. Hygrometer kan användas för att mäta relativ fuktighet i luften. Fuktkvot ska inte överstiga 16-17% och relativ fuktighet ska inte gå över 75%.
Mvh LFS
Hej LFS! Tack så jättemycket för svar. Hur rekommenderar ni att man fäster plasten mot grundmuren? Jag såg någon som använde sig av fogskum för att försegla plasten mot grundmuren.
Mvh Patrick
Hej Patrick,
Plasten kan fästas mot grundmuren med hjälp av spikplugg. Man förborrar och slår sedan i dessa. Det går att först sätta en speciell dubbelhäftande tejp kallad bitumenmembran eller bytyltejp mot muren. Det går också att sätta en regel i form av aluminiumlist eller dylikt, som spänner fast plasten mot torpargrundens mur. Fogskum kan inte limma fast något utan blir bara kletigt. Det används dock för att täta springor och ventiler i krypgrund och torpargrund.
Hoppas allt går bra med arbetet. Uppstår fler frågor är du välkommen tillbaka.
Mvh LFS
Hej LFS!
Nu är projektet igång och hittills har det gått bra. Dock så såg grundmuren inte ut som jag hade räknat med. På utsidan ser det ut som att de använt sig av någon form av block som är putsade. När jag väl fått bort golvet ser jag att det är en grund gjord på granitsten, vilket i sig är fantastiskt, men det lämnar mig med ett dilemma. Jag hade räknat med en slät mur att fästa plasten mot, nu finns det ingen jättebra lösning att få det någorlunda tätt mellan grund/stenen och plast. Så jag funderar på ifall jag kan häfta fast plasten i nederdelen på syllstocken, så att den täcker så lite av stocken som möjligt? om nu detta låter som en ok idé, använder jag mig av tejpen också eller räcker det med att häfta?
Tack för all hjälp.
Mvh
Hej Patrick,
Spännande att projektet är igång. Ibland hittar man lösningar som inte var väntade. Det kan vara vanskligt att lägga byggplasten emot syllen. Jag hade undvikit det. Med tejpen kan man även fästa plasten emot grantistenen. Det går sedan att använda fogskum för att täta eventuella springor. Det är av vikt att låta syllen i torpargrund och krypgrund andas. Den del som ligger mot kall yta som i detta fall granit, kan under vissa förhållanden bli fuktigare tack vare just temperaturskillnader. Det är viktigt att syll i trä kan andas och släppa ifrån sig fukt. Byggplast kan hindra den förmågan och ställa till med fuktskada.
Mvh LFS
Kommentarer är stängda.